Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Ny forskning: Fågelkvitter kan dämpa vår stress

Naturljud som fågelkvitter gör stadsbor mindre stressade, visar ny forskning.

– Mest positiv påverkan har just fågelsång. Därför är våra tätortsnära skogar oerhört betydelsefulla för stadsbors välmående, säger biologen och ekologen Marcus Hedblom. 

Ljuden finns omkring oss överallt och påverkar oss på olika sätt. Vissa ljud njuter vi av, som vågornas skvalp, vindens sus i löven eller vårfåglarnas sång. 

Stadens ljud från bilar, bussar eller lastbilar upplever vi inte som lika positivt, det ser vi mer som buller. Tidigare forskning vid Karolinska institutet har visat att buller från flyg och vägtrafik gör oss stressade och även ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Samtidigt är samhällstrenden att acceptera högre nivåer av buller när nya bostäder byggs.

Ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Chalmers och Karolinska institutet studerar nu hur naturens ljud kan användas för att minska stressen i städerna. Målet är att på sikt bättre kunna ta tillvara naturen vid stadsplanering. 

– Naturljud som vatten, lövsus och fågelkvitter visar sig påverka människor positivt. Vi vill veta om man kan dämpa stress och upplevelsen av buller genom att lyfta fram positiva ljud från naturen i städerna, säger biologen och ekologen Marcus Hedblom vid SLU, som leder projektet.

Läs mer: Stadens brus inte bara decibel

Att grönområden är viktiga för att människor som bor i städer ska må bra talas det ofta om – inte minst i samband med stadsplanering. 

– Men då pratar man ofta lite allmänt om att grönytor är viktiga ur ett visuellt perspektiv. Det gäller även tidigare forskning. Vi ville undersöka hur alla sinnen kan bidra till att göra livet i staden bättre, säger Marcus Hedblom. 

Han håller i den del av studien som handlar om ljudens påverkan på välmåendet.

Enligt tidigare enkätstudier i Storbritannien är fågelkvitter det naturljud som har mest positiv inverkan på människor, följt av vattenljud och övriga naturljud som syrsor, regn och lövsus. I de flesta tidigare studier har man enbart pratat om fågelkvitter generellt.

– Vi ville gå vidare och se vilka fågelljud som påverkar oss mest positivt, säger Marcus Hedblom.

Det kan räcka med tjattret från en gråsparv för att folk ska få en mer positiv syn på stadsmiljön.

I studien ingick fågelsång och kvitter från blåmes, talgoxe, rödhake, koltrast, bofink, lövsångare samt större hackspett. 

– Samtliga fåglar är melodiösa och vanligt förekommande i stadsskogarna, säger Marcus Hedblom.

Här kan du lyssna på fåglarna i studien. Bofink (Fringilla coelebs), Blåmes (Cyanistes caeruleus), Talgoxe (Parus major), Rödhake (Erithacus rubecula), Koltrast (Turdus merula), Lövsångare (Phylloscopus trochilus) och Större hackspett (Dendrocopos major) 

Det behöver inte vara en kör av fågelkvitter för att människor ska känna sig lite bättre till mods.

– Vår studie har visat att det kan räcka med tjattret från en gråsparv för att folk ska få en mer positiv syn på stadsmiljön, säger Marcus Hedblom.

Studien visar dock att ju fler fågelarter vi får möjlighet att lyssna till desto mer positivt upplever vi staden. Därför kan biotoper med flera arter, som stadsskogar, betyda långt mer än parker eller alléer för dem som bor i stan. Stadsskogar kan då i teorin ge samma positiva upplevelse som skogar av samma typ utanför städer.

– Tätortsnära skogar har därför en mycket stor betydelse för människors välbefinnande i städer. De är mycket viktigare än stadsparker.

Men det handlar också om vilka fågelarter vi får möjlighet att höra. Vi tycks uppskatta melodiös fågelsång mer.

– Enbart lövsångaren med sina täta melodiösa strofer kan, om den förekommer i väldigt höga tätheter,  ge en lika stor effekt på välmåendet som fem andra arter i låga tätheter. Det är alltså både mångfalden och vilka arter det handlar om som har betydelse, säger Marcus Hedblom. 

Han oroas över att man i samband med bostadsbyggande tar bort små naturliga skogar i städers närhet. Samtidigt finns goda exempel. Stockholm består till exempel till 20 procent av naturliga områden. Det är mer än Uppsala och mycket mer än Malmö som endast har ett fåtal procent.

I städerna överöses vi av buller och andra störande ljud. Det gör att även fågelsången i dessa miljöer förändras. 

Forskaren Marcus Hedblom lyssnar på fågelkvitter i Trollskogen i Uppsala. Trollskogen är en del i Stadsskogen i Uppsala som är satt åt sidan för fri utveckling sedan drygt 30 år tillbaka och påvisar ganska höga naturkvalitéer.
Forskaren Marcus Hedblom lyssnar på fågelkvitter i Trollskogen i Uppsala. Trollskogen är en del i Stadsskogen i Uppsala som är satt åt sidan för fri utveckling sedan drygt 30 år tillbaka och påvisar ganska höga naturkvalitéer. Foto: Fredrik Funck

– För att höras blir fågelsången kortare och får intensivare läten. Man kan fråga sig hur det kommer att påverka framtida generationer människor som enbart lever i stadsmiljön och inte får höra några andra fåglar, säger Marcus Hedblom. 

Själv är han forskare i landskapsekologi på Sveriges lantbruksuniversitet och har intresserat sig för naturens ljud i många år. För elva år sedan skrev han en avhandling om att stadsskogar kan ha lika många fågelarter som en vanlig skog.

– De stadsnära skogarna har ofta mer lövträd än andra skogar, vilket lockar till sig lövskogsarter. Vi har nästan lika många fågelarter i de stadsnära skogarna som i andra skogar, även om sammansättningen är olika. Det är ganska unikt, säger han.

Ljudforskningen i projektet har bedrivits i en liten studio på Karolinska institutet i Stockholm. Först såg man till att deltagarna fick en viss stressnivå genom elektriska stötar. Därefter placerades deltagarna med hjälp av VR-glasögon i tre olika miljöer: en bullrig stadsmiljö med billjud, en park med en kvittrande fågel samt en skogsmiljö med flera fågelarter. 

– Det var ganska triviala miljöer – en trafikerad gata i centrala Stockholm, en park med grå himmel och en stadsskog. Vi såg snabbt att stressnivån sjönk ganska fort i parken och skogen. I stadsmiljön verkade man befinna sig i ett ganska konstant stresstillstånd.

Ökade bullernivåer och ökad stress är ett av de största miljöproblemen vi har i dag. Vi vet att grönytor är bra, ändå låter vi dem minska.

I studien verkar det som om det finns ett samspel mellan ljud och bild där naturliga ljud förstärker bilder och reducerar stress snabbare. 

En tidigare enkätstudie i Göteborg, där även Marcus Hedblom var delaktig, visade att kvinnor och äldre människor påverkades mer positivt av naturupplevelser än män och yngre människor. I den nya studien verkar det finnas en indikation på att män också tycktes bli mer stressade än kvinnor.

Studiens långsiktiga mål är att förstå vilken sorts grönyta som människor i städer mår bäst av. Bakgrunden är att fler och fler människor bor i städer. Samtidigt förtätas städerna allt mer av byggande. Folkhälsomyndigheten talar om samhällsbuller som kan påverka vår hälsa. Det kan leda till sömnsvårigheter, vilket i sin tur kan ge nedstämdhet eller försämrad prestationsförmåga.

– I dag är det svårt att hitta områden utan några störande bakgrundsljud alls, säger Marcus Hedblom.

Samtidigt menar han att tystnad i sig inte behöver vara något att sträva efter i alla lägen.

– När det är tyst känner vi ofta att det är något som lurar bakom hörnet. Därför var det viktigt att ha autentiska ljud vid våra försök. En VR-upplevelse utan ljud kan vara en ganska obehaglig upplevelse.

– Ökade bullernivåer och ökad stress är ett av de största miljöproblemen vi har i dag. Vi vet att grönytor är bra, ändå låter vi dem minska.

I forskningen visade det sig också att naturljuden var mer eller mindre bortkastade på vissa människor. Alla har inte samma ekologiska kunskap, möjligen beroende på att en del människor nästan enbart vistas i stadsmiljöer och sällan är ute i naturen.

Fakta.Forskning om naturljud

”Naturliga ljud och reduktion av mänsklig stress i städer” är ett pågående treårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt inom det statliga forskningsrådet Formas om hur naturens miljöer påverkar oss visuellt, genom sina ljud och dofter.

Syftet med studien är att se hur naturens påverkan av människors sinnen kan minska stress i städer. Målet är att på sikt bättre kunna ta tillvara naturen vid stadsplanering.

Projektet är ett samarbete mellan forskare i ekologi, neuropsykologi, miljöpsykologi och akustik på Sveriges lantbruksuniversitet, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Högskolan i Gävle och Chalmers.

Läs mer om djur och natur 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.