Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-26 17:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/ny-metod-ger-mer-traffsakert-prostatatest/

Insidan

Ny metod ger mer träffsäkert prostatatest

Urolog Andreas Thorstenson visar utrustningen som används för att ta riktade vävnadsprov på Prostatacancercentrum vid Capio S:t Görans Sjukhus. Foto: Roger Turesson

Prostatacancercentrum i Stockholm arbetar efter en metod som kraftigt har förbättrat prostatacancerdiagnostiken.

– Vi fångar de cancerfall vi vill fånga och kan avföra de övriga, säger Andreas Thorstenson, urolog på mottagningen.

Rätta artikel

Andreas Thorstenson, urolog och överläkare på Prostatacancercentrum i Stockholm, visar en röntgenbild på datorskärmen. En större blå ring visar en mans prostata. En mindre gul ring visar var cancern sitter.

Med hjälp av att kombinera ett blodprov kallat Stockholm 3 med magnetkamera, MR,  samt en ultraljudsundersökning där MR-bilden lagts in har Prostatacancercentrum lyckats korta väntetiderna och förbättra diagnostiseringen av prostatacancer avsevärt. 

Målet är att få ned väntetiden från välgrundad misstanke om prostatacancer till diagnosbesked till tjugo dagar.

– Vi är enade i världen om att prostatacancerdiagnostiken inte har varit tillräckligt bra. Det har gjort att vi plågat många män och utsatt dem för obehag i onödan. En jättestor vinst med den här metoden är att vi fångar upp dem vi vill finna och slipper hitta ofarlig cancer hos de andra, säger Andreas Thorstenson.

Patienten Ingemar Jönsson kände väl till att det finns problem med prostataundersökningarna. PSA-provet ger ingen indikation på om ett förhöjt värde beror på godartad prostataförstoring, mer beskedlig cancer eller aggressiv cancer. Det har gjort att många män opererats i onödan.

När Ingemar nyligen tyckte att han började kissa lite väl ofta bestämde han sig ändå för att kolla prostatan. En kompis hade opererats för prostatacancer några år tidigare. Och innan dess hade Ingemars fru behandlats för bröstcancer. Han ville inte ta några onödiga risker.

Läs mer: Screening för prostatacancer kan minska dödsfallen med 30 procent 

– Jag har varit med i allt min fru gått igenom och det är inte något jag själv vill uppleva, säger han. 

Ingemar kontaktade sin vårdcentral som skickade en remiss till Prostatacancercentrum på Capio S:t Görans sjukhus.

Inom några veckor hade han tagit ett blodprov kallat Stockholm 3, som visade på förhöjda värden, röntgats med magnetkamera samt gjort en undersökning med ultraljud, då även ett vävnadsprov togs.

När jag pratar med Ingemar i telefon har han precis fått besked av sin urolog Andreas Thorstenson om att förändringen i prostatan var godartad och inte behöver behandlas.

Bild 1 av 2 När Ingemar Jönsson gjorde ett prostatatest nyligen visade det på förhöjda värden. En undersökning med magnetkamera och ultraljud kunde dock ge besked om att det handlade om en godartad prostataförstoring.
Foto: Paul Hansen
Bild 2 av 2 Efter genomfört prostatatest med lugnande besked kan Ingemar Jönsson arbeta vidare på Viksjö golfklubb.
Foto: Paul Hansen

– Det kändes jätteskönt att få det svaret. Jag ringde frugan på en gång. Det var en lättnad att allt gick så snabbt. När man fått veta att man ligger i riskzonen så blir det ju lätt att man går och grubblar och oroar sig, säger Ingemar.

För kanske sju år sedan han tog ett prostatatest första gången. Då var det företagshälsovården som erbjöd ett PSA-prov som ett tillval till den vanliga hälsoundersökningen. 

Provet visade på förhöjda värden, men inte tillräckligt mycket för att någon ytterligare utredning var nödvändig. Hade Ingemar haft ett värde över riskgränsen hade han ändå inte vetat om det berodde på en allvarlig eller ofarlig tumör.

– Processen som jag gått igenom nu var klart mycket smidigare än förra gången. Mest positivt var kanske att allt var samlat på ett och samma ställe. Jag har också känt mig väl omhändertagen av all personal. Det känns skönt att veta vart man ska vända sig nästa gång, säger Ingemar.

På det här sättet hittar vi dubbelt så många män med aggressiv prostatacancer samtidigt som vi minskar antalet onödiga vävnadsprov rejält.

Blodprovet Stockholm 3 innehåller ett PSA-prov, men kombinerar dessutom med fyra andra proteinmarkörer, över hundra genetiska markörer samt kliniska data. Testet mynnar ut i en procentsiffra från noll till hundra procent och uppges ge en större träffsäkerhet än enbart PSA-test. Elva procent eller mer anger en förhöjd risk för en behandlingskrävande prostatacancer.

Med hjälp av MR kan urologen Andreas Thorstenson och hans kollegor se exakt var i prostatan den misstänkta tumören sitter. När MR-bilden läggs in i ultraljudsapparaten kan urologen lokalisera det misstänkta området och rikta nålen för vävnadsprov exakt dit.

– På det här sättet hittar vi dubbelt så många män med aggressiv prostatacancer samtidigt som vi minskar antalet onödiga vävnadsprov rejält, säger Andreas Thorstenson.

Drygt hälften av männen som tar vävnadsprov på Prostatacancercentrum har en behandlingskrävande cancer.

– Inför en behandling träffar patienten både urolog och onkolog för att sedan på ett informerat sätt kunna bestämma sig för operation eller strålning, säger Andreas Thorstenson.

Män i Stockholmsregionen mellan 45 och 75 år kan be sin vårdcentral om en remiss, men de kan också ringa direkt till Prostatacancercentrum. De får då prata med en sjuksköterska som berättar om förutsättningarna för cancerdiagnostiken.

Om värdet på provet visar sig vara förhöjt kallar sjuksköterskan patienten till en magnetkameraundersökning av prostata som tar cirka en kvart. Det gäller cirka 25 procent av de män som gjort testet.

Men hjälp av MR-bilder kan urologerna på Prostatacancercentrum se exakt var en misstänkt tumör sitter. Det gör att vävnadsprovet kan riktas dit. Den blå ringen markerar prostatan, den gula ringen markerar en misstänkt förändring. Foto: Roger Turesson

Andreas Thorstenson visar ultraljusapparaten där MR-bilden läggs in. På ultraljudsstaven sitter provtagningsinstrumentet som kan riktas in precis mot det misstänkta området där vävnadsprovet ska tas.

En annan fördel med MR-undersökningen är att man behöver ta vävnadsprov på färre patienter.  Det är särskilt positivt eftersom det alltid finns en risk för infektion när man tar vävnadsprov via ändtarmen.

– Cirka fem procent av patienterna som man tar vävnadsprov på kan bli sjuka och i förlängningen drabbas av blodförgiftning, säger Andreas Thorstenson.

Henrik Grönberg, professor och överläkare, är chef för Prostatacancercentrum Capio S:t Göran och samtidigt verksam som forskare vid Karolinska institutet. Där var han bland annat huvudman för den kliniska studien STHLM 3 som genomfördes 2012–2015. Han innehar även patent som är kopplade till blodprovet Stockholm 3.

– Jag har arbetat inom cancervården i 30 år och har alltid drivit på att få ut forskningsresultaten direkt till patienterna. Därför tycker jag att det här är särskilt roligt, säger han.

Vi tycker att vårt system ger utmärkta resultat och skulle kunna fungera som en modell för en mer organiserad prostatacancertestning.

Han berättar att 25.000 män mellan 45 och 74 år i Stockholm nu bjudits in av hans forskargrupp till en stor studie där man kombinerar just Stockholm 3-test, magnetkamera och riktade vävnadsprov med ultraljud, så kallade fusionsbiopsier.

– I studien undersöker vi ifall vi kan göra ett bättre screeningprogram med de här förfinade metoderna jämfört med enbart ett PSA-test. Vi räknar med att ha ett resultat i april 2020, säger Henrik Grönberg.

Capio S:t Görans sjukhus har ett uppdrag från Region Stockholm att sköta cirka 25 procent av prostatacancervården i länet. På mottagningen arbetar sjuksköterskor och specialister inom urologi, patologi, radiologi och onkologi tillsammans. De började arbeta enligt modellen för två år sedan.

Cirka 1.700 män har tagit Stockholm 3-provet i Stockholm sedan starten. Enligt statistik fram till och med oktober 2018 har en av fyra har ökad risk för prostatacancer. Av dem är det 38 procent som kan avföras efter MR-undersökning. De övriga går vidare till vävnadsprov. Av den gruppen är det drygt hälften som behöver behandlas.

En stor del av diagnostiken leds av sjuksköterskor. Det är de som tar den första kontakten med den som vill testa sig. Det är också de som sköter MR-undersökningen. Först i samband med ultraljudsundersökningen kommer urologen kommer in i bilden. På detta sätt har man lyckats förkorta handläggningstiden för diagnos avsevärt.

Myriam Dalfau-Tallbom är en av kontaktsjuksköterskorna som tar hand om patienterna på Prostatacancercentrum. Hon säger att de flesta män som hör av sig till mottagningen är väldigt pålästa. Foto: Roger Turesson

En kontaktsjuksköterska följer patienten genom hela processen.

– Varje patient har sin sjuksköterska som de alltid kan kontakta när de har frågor, säger Myriam Dalfau-Tallbom, en av kontaktsjuksköterskorna.

Hennes erfarenhet är att i stort sett samtliga män som tar kontakt med mottagningen för att ta ett prov också fullföljer och gör det.

– Jag tycker också att de flesta som kontaktar oss är väldigt pålästa. Min känsla är att de oftast är mycket välutbildade, säger hon.

Andreas Thorstenson delar den bilden och menar att prostatacancervården har en viktig uppgift framför sig att nå fler män som inte är akademiker.

Han säger att intresset är stort för ”S:t-Görans-modellen för pappografi”, som de kallar den informellt. Många läkare kommer på besök från andra mottagningar för att studera hur man arbetar.

– Vi tycker att vårt system ger utmärkta resultat och skulle kunna fungera som en modell för en mer organiserad prostatacancertestning, säger Andreas Thorstenson.

 

Andreas Thorstenson håller upp ett vävnadsprov på en misstänkt förändring som nu ska skickas på analys. Foto: Roger Turesson

 

Läs mer om cancer