Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 19:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/ny-studie-foljer-stress-och-halsa-hos-2000-unga-i-tio-ar/

Insidan

Ny studie följer stress och hälsa hos 2.000 unga i tio år

En långtidsstudie ska kartlägga stressfaktorer hos unga. Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Fyra av tio elvaåriga flickor uppger att de har besvär som sömnproblem och nedstämdhet. Enligt en studie har högt blodtryck ökat markant hos 13-åriga pojkar. Forskare följer nu en grupp unga över tid för att se vad som påverkar deras framtida hälsa.

Rätta artikel

Andelen 13-åriga pojkar med högt blodtryck har nära nog fördubblats under en tioårsperiod, enligt en studie utförd av forskare från Göteborg. Forskarna tror att det kan vara ett tecken på att stressen ökat i den åldersgruppen.

Peter Friberg, professor och överläkare, är en av initiativtagarna till den aktuella forskningen. Han har i många år funderat på hur ungdomar som mår dåligt fysiskt och psykiskt ska kunna fångas upp i ett tidigt skede.

– Vi vet att högt blodtryck är en av flera faktorer bakom sjukdomar och dödsfall i den vuxna befolkningen. Det leder till stort lidande hos drabbade och anhöriga, och till stora samhällskostnader.

– Det är så viktigt att se vilka riskfaktorer och skyddsfaktorer för ohälsa som finns i unga år. Men hittills har det funnits ytterst få sådana studier. Jag hoppas att den grupp forskare jag leder kan bidra till ett bättre kunskapsläge.

Upplevd ohälsa bland unga har ökat under senare år, och allra mest hos flickor. Det har bland annat Folkhälsomyndigheten visat i sina återkommande rapporter. Andelen 13- och 15-åringar som rapporterar psykiska och kroppsliga besvär är ungefär dubbelt så stor som i mitten av 1980-talet.

Bland 11-åriga flickor har andelen med flera psykosomatiska besvär på några få år ökat från 29 procent till 41 procent, medan andelen bland pojkar har ökat från 20 till 30 procent. 

– Ingen verkar dock veta hur det kommer sig. Folkhälsomyndigheten har pekat ut ökad skolstress som en orsak och kom fram till att den svenska skolan fungerar sämre efter 1990-talets stora förändringar, säger Peter Friberg.

Elever som är fysiskt aktiva minst 60 minuter varje dag är mind­re stressade än de som inte rör sig lika mycket. Och flickor är mer stressade än jämnåriga pojkar.

I diskussionen om orsakerna till ökningen har man påpekat att yngre generationer i dag också är öppnare med sina känslor, och är bättre på att identifiera och berätta om sina symtom, vilket kan vara en del av förklaringen

På organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) är Ing-Marie Wieselgren psykiatri­samordnare. Tidigare i veckan hävdade hon i SVT Nyheter att ungdomar i dag sover, äter och motionerar alldeles för lite. Det kan enligt henne vara en förklaring till att köerna till barn- ungdomspsykiatrin (bup) ökat.

Vilka effekter ungdomars sämre hälsa kan få på sikt hoppas Peter Friberg och hans kollegor hitta svaret på. Deras forskningsprojekt om livsvillkor, stress och hälsa omfattar 2.100 elever i årskurs 7 från ett femtiotal skolor i Västra Götalandsregionen.

Läs mer om stress 

Eleverna har fått svara på en enkätundersökning om bland annat sin familjehistoria, psykisk hälsa, stress med mera. De har också gått igenom en rad fysiska undersökningar. Det handlar om att mäta och registrera till exempel eventuell övervikt och blodtryck.

De första resultaten tyder på att elever som är fysiskt aktiva minst 60 minuter varje dag är mind­re stressade än de som inte rör sig lika mycket. Känslan av välbefinnande, att ha goda relationer, nära vänner och god trivsel i skolan har också en stor betydelse för stressnivån.

Resultaten visar också att flickor är mer stressade än jämnåriga pojkar. Och att ungdomarna som kommer från familjer med lägre socioekonomisk status, där föräldrarna har lägre utbildning och inte tjänar så bra, också upplever mer stress.

Psykisk ohälsa kan ge upphov till symtom som övervikt och högt blodtryck. Forskargruppen i Göteborg har som nämnts kunnat visa att andelen 13-åriga pojkar med högt blodtryck ökade markant jämfört med en tidigare mindre studie. I siffror från 7,8 procent till 15,1 procent mellan åren 2005 och 2015. 

Peter Friberg, professor och överläkare i Göteborg, är en av initiativtagarna till forskningen om hur ungdomar mår. Foto: NTB/TT

– Det är alarmerande eftersom tidigare forskning visar att cirka sex av tio med högt blodtryck som tonåringar fortsätter att ha det som vuxna. Kostnaden för att behandla livsstilsjukdomarna ökar år från år och det måste vara bättre att sätta in förebyggande åtgärder i tidig ålder, säger Peter Friberg.

För snart tjugo år sedan arbetade han under en tid på det välkända barnsjukhuset Great Ormond Street Hospital/Institute of Child Health i London. Då insåg han hur viktigt det är att arbeta just förebyggande med unga.

– Vuxnas hälsa kan vara påverkad av rökning, alkohol ... ja, en mer osund livsstil över huvud taget. Barn är ännu inte påverkade på samma sätt. Men övervikt och högt blodtryck tidigt i livet är riskfaktorer för sämre hälsa i vuxen ålder, säger Peter Friberg.

I Bristol har cirka 10.000 barn följts under en längre period för att se hur deras fysiska och psykiska hälsa utvecklas. Även i Finland finns ett projekt där ungdomar studerats sedan 1980-talet. Men i Sverige är det klent med sådana studier.

– I vårt projekt vill vi titta på hur en grupp 13-åringars psykiska och fysiska hälsa påverkas över tid. Det handlar om att studera samspelet mellan kropp och själ. 

Vi behöver forska, mäta, utvärdera och följa upp så att vi förstår vad som fungerar för att till exempel minska stressen hos barn och unga.

Eleverna som ingår i studien kommer att följas upp efter två, fem och tio år. Tanken är att se hur deras hälsa utvecklas över tid – och att få fram fakta om vilka faktorer som ökar risken för sjukdomar och vilka faktorer som kan utgöra ett skydd.

Förutom till exempel mätning av blodtryck och blodkärlens elasticitet har halten av stresshormonet kortisol mätts i hår för att ge en bild av kronisk stress och påfrestning. Proven väntar nu på att bli analyserade.

Cirka 1.800 elever har också utrustats med en så kallad Aactigraph som visar hur mycket de rör sig under en vecka. Den delen av projektet sker i samarbete med GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, i Stockholm.

Läs mer om psykisk ohälsa 

Peter Friberg berättar att den psykiska ohälsan beräknas kosta den globala ekonomin runt 145.000 miljarder kronor mellan år 2010 och 2030. Enligt svenska Arbetsmiljöverket ligger samhällskostnaden för sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa på nära 80 miljarder kronor per år.

– Och då har man inte prissatt det lidande psykisk ohälsa skapar för de drabbade och anhöriga. Förebyggande åtgärder måste vara bästa sättet att få ned kostnaderna – och minska lidandet, säger Peter Friberg.

Han menar att forskarsamhället, skolan, elevhälsan, myndigheter och politiker behöver fokusera mer på förebyggande arbete för att motverka utvecklingen av psykisk ohälsa bland blivande vuxna. Han nämner att 75 procent av alla med psykisk ohälsa drabbas före 24 års ålder.

– Vi behöver forska, mäta, utvärdera och följa upp så att vi förstår vad som fungerar för att till exempel minska stressen hos barn och unga.

Peter Friberg är professor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och överläkare vid Sahlgrenska Sjukhuset. Han arbetar också vid SIGHT, Swedish institute for global health transformation, vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm.