Ordförrådet har stor betydelse för att man ska kunna kommunicera med andra. Men även för att man ska kunna förstå det som lärs ut i skolan i olika ämnen och för att själv kunna skriva och läsa. Det är bakgrunden till varför det är så viktigt att snabbt lära nyanlända svenska.

Under senare år har det kommit ett mycket stort antal flyktingar från länder som Afghanistan, Eritrea, Syrien, Irak och Somalia. Många av dem är barn och tonåringar som ska gå i skolan och ha undervisning i olika ämnen och samtidigt lära sig svenska.

– De här unga pojkarna och flickorna har en nästintill omänsklig uppgift. De ska tillägna sig ett helt nytt språk från grunden för att klara vardagslivet och samtidigt få så goda kunskaper i svenska att de kan klara skolans mål, säger forskaren Maria Lim Falk.

Hon forskar om svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Tillsammans med yrkesverksamma lärare samt forskare och lärare på universitetet arbetar hon med att ta fram en modell för att ge nyanlända så goda förutsättningar som möjligt att lära sig svenska betydligt snabbare. Projektet kallas kort och gott för "Intensivsvenska" och testas nu på fyra skolor i Stockholms län.

– Ju senare en ungdom kommer till Sverige, desto mer bråttom är det. Kraven är som störst på ungdomar i åldern 16–19 år – språkligt och kognitivt. De ska nå gymnasiebehörighet så snabbt som möjligt, och måste då inhämta mycket goda kunskaper i svenska. Enligt statsvetare är det här den mest kritiska gruppen om man ser till sysselsättningsgrad framåt, fortsätter Maria Lim Falk.

Hon säger att nyanländas språkutveckling varierar. En del lär sig snabbt - ofta de med lång skolbakgrund - medan andra inte ens har en grundläggande förmåga att läsa och skriva. 

– Projektet har en rad specialsatsningar som riktar sig till elevgrupper med olika behov, men som ända tar fasta på sådant som kan vara gångbart och fungera för alla. 

Hösten 2015 sökte 160 000 personer asyl i Sverige. Maria Lim Falk var fascinerad av hur många människor som engagerade sig för dem som många gånger flytt undan krig och förföljelse. Så tänkte hon att hennes yrkeskunskaper måste kunna användas på ett konstruktivt sätt.

– Jag funderade över hur man skulle kunna förändra undervisningen och utbildningssystemet för att bättre kunna nå barn och ungdomar som kommer hit utan att kunna ett ord svenska. 

De nyanlända som kommer till Sverige har en mycket skiftande bakgrund. Några har gått åtta år i skolan, andra har aldrig suttit i en skolbänk. En del har bristande förmåga att skriva och läsa på sitt modersmål.

– Flera bär också med sig mörka minnen och trauman efter att kanske ha flytt från krig och förtryck.

Enligt Maria Lim Falk misslyckas alltför många nyanlända barn och ungdomar i skolan. De klarar inte att få behörighet till fortsatta gymnasiestudier. 

- Det finns ingen kursplan för utbildningen för nyanlända och det saknas specificerade riktlinjer för vilka mål som ska uppnås. I vår modell är därför just tydliga mål och delmål en viktig del. Ökad studiemedvetenhet, som inkluderar studieteknik, är också en särskild specialsatsning i projektet.

– Målen måste självklart gå att nå för den enskilda eleven. Modellen är utformad så att varje lärare ska kunna anpassa mängden innehåll och målen för olika elevgrupper. Vi behöver alla kunna känna att det går framåt, påpekar Maria Lim Falk.

I det projekt som hon är med och leder är åtta till tio lektionstimmar svenska som andraspråk av totalt cirka tjugofyra timmar i veckan. Undervisningen sker parallellt med de andra ämnena på schemat, eftersom språket utvecklas under hela skoldagen och i alla ämnen.

– Även på lektionerna i biologi, kemi, fysik, samhällskunskap och så vidare förbättras elevernas språkliga kompetens. 

Det är för tidigt att utvärdera projektet, men Maria Lim Falk är optimistisk.

– Både lärare och elever är nöjda. De tydliga målen och den regelbundna uppföljningen gör att skolarbetet flyter lättare.