Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Nya mediciner ger reumatiker bättre liv

Johan Frostegård, reumatolog och professor i medicin vid Institutet för miljömedicin.
Johan Frostegård, reumatolog och professor i medicin vid Institutet för miljömedicin. Foto: Bosse Johansson
I Sverige lever cirka en miljon människor med en reumatisk ­sjukdom. Ny och bättre behandling har inneburit en dramatisk förbättring för många av dem.

Omkring en miljon människor i Sverige har någon reumatisk sjukdom. De flesta är kvinnor. För bara tio år sedan var synen på de sjukdomarna ganska pessimistisk både hos allmänheten och inom vården. På senare tid har det skett stora förbättringar när det gäller behandling.

– Det har blivit mycket roligare att vara doktor, säger Johan Froste­gård, reumatolog och professor i medicin vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.

– Nya mediciner har inneburit en revolution i behandlingen för många patienter. Men vi har också lärt oss att använda äldre läkemedel på ett bättre sätt, att följa och individualisera behandlingen bättre.

Fast reumatiska sjukdomar kan fortfarande vara svåra och funktionshindrande, betonar Johan Frostegård. Svårighetsgraden varierar enormt, både mellan olika typer av sjukdomar och mellan olika individer. En del har bara små och lindriga besvär. I ovanliga, svåra fall kan sjukdomarna vara livshotande.

Reumatism associeras med ömma leder, värk och stelhet. Och det stämmer att sjukdomarna oftast drabbar leder, skelett och muskler. Men de kan också drabba många andra delar av kroppen, som kärl, bindväv och hjärta.

Det finns omkring 80 olika reumatiska sjukdomar. Man brukar dela in dem i några huvudgrupper: till de inflammatoriska ledsjukdomarna hör bland andra ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) gikt och ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom). Vid reumatiska systemsjukdomar drabbar inflammationerna främst andra organ i hela kroppen, som exempelvis blodkärl.

Artros är en mycket vanlig sjukdom som ger smärta och stelhet i en eller flera leder, till exempel i fingrarna eller höften, och som numera brukar räknas till de reumatiska sjukdomarna. Länge trodde man att det mest handlade om förslitning och belastningsskador. Men nu tror man att inflammatoriska faktorer finns med även vid artros.

– Risken för artros ökar vid övervikt. Men det gäller inte bara leder som belastas av övervikten, man har högre risk för artros i fingerleder också, säger Johan Frostegård. På något sätt finns ett samband mellan faktorer bakom övervikten och artrossjukdomen.

Vid de flesta av de reumatiska sjukdomarna tycks immunsystemet av okänd anledning angripa den egna kroppen. Det orsakar inflammationer – som leder till smärta, svullnad, rörelseinskränkning och allmänsymtom som trötthet och ibland feber.

– Tröttheten är ett stort problem, säger Johan Frostegård. Ofta är det svårt för omgivningen att förstå att man kan vara så trött fast man kanske ser helt frisk ut.

Fortfarande känner man inte till grundorsaken till reumatiska sjukdomar.

– Det har funnits många hypoteser, säger Johan Frostegård. Man vet att ärftlighet spelar en roll, och man är inne på att olika infektioner kan utlösa sjukdomarna.

Det finns teorier om att det finns en evolutionär bakgrund till reumatism. Att ha ett starkt och aktivt immunsystem har varit en överlevnadsfördel när många människor dukat under i infektioner.

– Autoimmunitet, när immunsystemet angriper den egna kroppen, kan kanske vara priset för att människan har utvecklat ett effektivt immunsystem. Ibland går sy­stemet för långt och slår snett, säger Johan Frostegård.

När det gäller orsaken bakom sjukdomen hos enskilda individer ska man inte underskatta slumpen, menar han.

– Gener kan samverka med omgivningsfaktorer som vissa infektioner och kanske stress. Det kan vara så att man har otur och råkar ut för flera faktorer samtidigt.

De mediciner som har revolutionerat reumatologin på senare år är de så kallade biologiska läkemedlen. De riktar in sig på faktorer i immunsystemet som främjar inflammation.

– De nya medicinerna har betytt en dramatisk förbättring av möjligheterna att behandla, säger Johan Frostegård. Men ännu vet vi inte vad som händer på mycket lång sikt. Vissa studier tyder på en ökad risk för cancer, men de flesta större studier visar inte på det.

Mer forskning behövs, både om de biologiska läkemedlen och om sjukdomarna.

– Reumatologin utvecklas snabbt nu. Kunskaperna inom immunlogi och autoimmunitet har ökat. Mycket talar för att genforskningen kan leda till ännu bättre och mer skräddarsydd behandling.

Dessutom finns det tecken som tyder på att de här sjukdomarna generellt har blivit ”mildare”, säger Johan Frostegård.

– Det är inte färre som blir sjuka, men färre blir svårt sjuka. Exakt ­varför vet man inte, men historiskt sett har många sjukdomar förändrats över tid.

Frågor och svar om reumatiska sjukdomar

Hur behandlas reumatiska sjukdomar? Behandlingen skiljer sig delvis mellan de olika sjukdomarna. Men allmänt behandlar man dels med symtomlindrande mediciner och metoder (som sjukgymnastik), dels med läkemedel som påverkar och bromsar sjukdomsförloppet. Antiinflammatoriska mediciner och kortison dämpar inflammation och minskar smärta. Metotrexat är en cellhämmande medicin som i högre doser används i cancerbehandling. Vid reumatiska sjukdomar minskar den produktionen av inflammatoriska faktorer.

Hur fungerar de nya ”biologiska” läkemedlen? De hämmar inflammatoriska ämnen som fungerar som budbärare mellan kroppens immunologiska celler. Ett sådant är TNF, (tumor necrosis factor). Det har troligen utvecklats under evolutionen för att främst bekämpa infektionssjukdomar. Mediciner som hämmar TNF minskar reumatiska symtom och kan också bromsa led- och skelettskador.

Kan barn få reumatiska ­sjukdomar? Ja, omkring 200 barn om året ­i Sverige insjuknar i barnreumatism, juvenil idiopatisk artrit. I många fall ­läker sjukdomen ut med små eller inga följdeffekter.

Vad betyder kosten? Det finns inte många bra vetenskapliga studier om hur kosten påverkar reumatiska sjukdomar. Men en svensk studie har visat att glutenfri vegan­kost kan ha en positiv inverkan på ledsymtomen vid reumatoid artrit. Det kan handla om effekter på immunsystemet. Omega-3-fettsyror tros också ha en positiv effekt på ledsjukdomar. Omega-3 finns bland annat i fet fisk, avokado, nötter och frön. Västerländsk kost är fattig på omega-3 men rik på omega-6, som finns i bland annat majsolja, ­solrosolja och sojaolja och som anses ha en negativ effekt på inflammatoriska faktorer.

Forskningsfokus: arv, miljö och medicin

De grundläggande ­sjukdomsmekanismerna för reumatiska sjukdomar är ännu inte kända, och forskningen fortsätter att försöka förstå dem.

I dag forskar man också mycket om sambandet mellan arv och miljö när det gäller risken för att utveckla reumatiska sjukdomar. Den genetiska forskningen försöker ­kartlägga vilka genvariationer i immunförsvaret som ökar risken för de olika sjukdomarna. ­Förhoppningar finns om att i framtiden kunna använda genterapi som ett behandlingsalternativ.

De nya biologiska läkemedlen­ hjälper många men inte alla. Ungefär 30 procent svarar inte på de medicinerna. En stor del av dagens forskning är inriktad på att ta fram bättre och mer individuellt anpassade läkemedel.

Reumatikerförbundet har i år en forskningsbudgetpå 18 miljoner kronor. De satsas bland ­annat på forskning om sambandet mellan kronisk ryggsmärta och ­reumatiska sjukdomar, och om ­rehabilitering i varmt klimat.

Några reumatiska sjukdomar

Det finns omkring 80 olika ­former av reumatiska sjukdomar.­ I den kliniska verkligheten är gränserna­ ­mellan de olika sjukdomarna­ inte ­alltid knivskarpa, påpekar reumatologen­ Johan Frostegård, och ­indelningen kan komma att ändras framöver.

Reumatoid artrit, RA, eller kronisk ledgångsreumatism förekommer hos 0,5–1 procent hos befolkningen. Kvinnor drabbas cirka tre gånger oftare än män, men könsskillnaderna minskar med åldern. Tidiga symtom är smärta och svullnad i småleder i fingrar och tår, ibland också i större leder. Även andra organ kan angripas.

Artros är den allra vanligaste ledsjukdomen. Över 25 procent av befolkningen över 55 år beräknas ha artros. Brosket i lederna bryts ned och man tror i dag att inflammatoriska faktorer spelar in. Symtomen är framför allt smärta i en eller flera leder, med liten eller ingen svullnad. Det ärftliga inslaget är stort vid artros.

SLE, systemisk lupus ­erytematosus, är en reumatisk ­systemsjukdom som kan drabba hela kroppen och som kan ge ­exempelvis ledsymtom, hudutslag, inflammationer i njurar och hjärta. Nio av tio som får sjukdomen är kvinnor.

Fibromyalgi, med smärtor, ­”smärtpunkter” på kroppen, trötthet med mera räknas i dag till reumatologin.

Visste du att . ..

... reumatiska sjukdomar har följt människan i tusentals år. Tecken på reumatism har setts hos egyptiska­ mumier och hos skelett vid ­arkeologiska utgrävningar.

... rökning tycks öka risken för reumatisk sjukdom. Man vet inte riktigt varför, men det finns teorier om mekanismerna. Det kan dessutom finnas bakgrundsfaktorer som både ökar risken för att man blir rökare och för reumatism.

... guld kan lindra ledgångsreumatism. Redan på 1920-talet började man behandla reumatiska patienter med guldsalter. Nyligen upptäckte svenska forskare varför guld kan hjälpa – vissa av immunsystemets celler ­slutar utsöndra inflammationsfrämjande proteiner. Behandlingen används inte så ofta i dag, men för en del patienter fungerar den mycket bra.

... benskörhet förekommer vid många reumatiska sjukdomar. Det beror både på inflammationen och på behandling med kortison. Kalk och D-vitamin kan förebygga och det finns även nya mediciner som minskar benskörhet.

... det finns en samsjuklighet mellan reumatiska sjukdomar och hjärt-kärlsjukdom. Patienter­ med ledgångsreumatism har en klart ­högre risk att insjukna i både hjärtinfarkt och stroke än ­normalbefolkningen.

Läs mer

”Reumatism” av Johan ­Frostegård, (Karolinska university press, 2006).

”Nästan allt om människan” av Johan Frostegård (Karolinska­ ­university press, 2008). Om ­evolutionen och sjukdomar, bl a ­reumatism. Pocket kommer i maj.

www.reumatikerforbundet.org

www.1177.se

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.