Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Ojämlik utbildning i skolan skapar digitalt klassamhälle

Foto: Alamy

De digitala klasskillnaderna ökar i den svenska skolan. En orsak är att kunskapen om internet och dess möjligheter skiftar mycket mellan olika lärare. Det hävdar Ulli Samuelsson, forskare i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, i en färsk doktorsavhandling.

De flesta tror att alla unga använder datorer och drar fördel av alla möjligheter som den nya tekniken erbjuder. Men snarare ökar den digitala ojämlikheten i Sverige. Det menar forskaren Ulli Samuelsson.

– Den svenska skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning men det uppdraget uppfylls inte när det gäller digital kompetens, säger hon.

Ulli Samuelsson har själv en bakgrund i IT-branschen, bland annat som utbildare. Men för sex år sedan började hon forska om hur internet används i undervisningen. Bland annat hade hon då reagerat över hur hennes barn hade det i skolan.

– Mina barn hade en fördel då de växte upp i ett hem med hög ”digital kompetens”. Sverige är ett av de mest utvecklade länderna i världen när det gäller internetanvändning, och vi slår oss ofta för bröstet och skryter med hur digitala vi är. Men det finns en skrämmande baksida, menar Ulli Samuelsson.

Hon talar då inte om att ungdomar kan fastna framför datorn i timtal, om risken för att drabbas av digital stress eller näthat. Den största faran är att vi får ett A-lag och ett B-lag i de svenska klassrummen.

– I debatten är det förvånansvärt tyst om hur dåliga vi är på att leva upp till kravet på att alla unga ska få en likvärdig utbildning om den nya tekniken och hur den kan användas. I min forskning har jag funnit stora skillnader mellan olika klassrum. Enskilda lärares kompetens och engagemang ska inte få avgöra vilka elever som får en bra digital utbildning.

Under arbetet med sin doktorsavhandling skickade Ulli Samuelsson ut en enkät eleverna i årskurs sju i en kommun i södra Sverige. Nästan alla av de 276 pojkarna och flickorna svarade. Därefter genomförde hon längre intervjuer med tolv elever, utvalda för att vara representativa. De hade precis avslutat grundskolan eller börjat på gymnasiet.

– Det jag fann, både i analysen av enkätsvaren och under de längre intervjuerna, var att mycket hänger på lärarna. En stor del av IT-användningen hade varit frivillig och många elever hade bara fått undervisning i det mest grundläggande i till exempel Word, PowerPoint eller Excel.

Ulli Samuelsson säger att vi i dag bygger upp ett samhälle som ger fördelar till dem som kan använda sig av tekniken. I sin forskning fann hon anmärkningsvärda skillnader i unga människors möjligheter att göra det.

Vilka blir då konsekvenserna av ojämlikheten?
– I värsta fall får vi ytterligare en social utslagning av elever som redan från början har haft svårigheter i skolarbetet. De datorvana skaffar sig ytterligare fördelar, medan and­ra elever hamnar allt mer på efterkälken.

– Saknas stöd, intresse och engagemang från vuxna i elevens närhet räcker det inte med att tekniken finns där för att kompensera bristerna. Därför är det så viktigt att lyfta fram den här frågan. Det räcker inte med att varje elev har en egen dator i skolan, de måste också få lära sig att använda det moderna verktygen på bästa sätt.

Så berättar Ulli Samuelsson om intervjun hon gjorde med en mycket studiemotiverad elev som hade fått en egen dator i gymnasiet och började använda den till allt under nästan alla lektioner. Men plötsligt märkte hon att betygen blev sämre. Hon började fundera över vad det kunde bero på och kände att hon inte lärde sig lika mycket som tidigare.

– Den här eleven använder nu sin dator när hon har nytta av den, ofta antecknar hon med papper och penna på ”gammalt” sätt. Hon har insett att hon måste styra sin datoranvändning och inte låta sig slukas – en del elever klarar inte det på egen hand, säger Ulli Samuelsson.

En skola som har en utvecklad IT-strategi är kommunala Västra skolan i Falun med nära fyra hundra elever i årskurs sju till nio. Krister Wiklund är biträdande rektor och berättar att den digitala an- vändningen i skolan ökar år från år.

– Jag och skolans rektor försöker inspirera alla lärare och elever att använda digitala verktyg i undervisningen.

Lärarna har bärbara datorer som de har med sig hela skoldagen, och i några klassrum är ”smartboards” uppsatta. I andra finns projektorer. Smartboards är interaktiva digitala ”svarta tavlor”. Krister Wiklund vill utrusta alla elever med bärbara datorer, men det saknas pengar.

I höstas uppstod en häftig debatt sedan skolverket gett grönt ljus för att elever får använda sina mobiler i klassrummet.

– Vi är noga med att betona att läraren har det pedagogiska ansvaret i klassrummet och avgör hur tekniken ska användas. Eleverna använder sina smarta telefoner för att exempelvis söka information på nätet om läraren godkänner det, annars måste eleverna stoppa undan mobilerna.

– Inga elever är därför uppkopplade hela tiden och det är inte tillåtet att spela spel och sms:a till kompisarna under lektionerna.

Men alla elever har väl inte smarta telefoner?
– Förvånansvärt många har det. De som inte har en egen smartphone använder de fasta datorer som finns i varje klassrum. Det är en demokratifråga. Ingen ska utestängas från den digitala världen för att föräldrarna inte har råd att köpa en dyr mobiltelefon.

Finns det några nackdelar med att eleverna har sina smarta telefoner uppkopplade under lektionstid?
– Vissa elever kan kanske ha svårt att koncentrera sig. De frestas att spela spel, mejla eller sms:a. Annars ser jag inga uppenbara nackdelar.

Krister Wiklund påpekar att den tekniska utvecklingen i dag går så snabbt att skolorna inte hinner med. Ny utrustning kostar mycket.

– När allt går så fort hinner vi inte heller ta fram strategier som genomsyrar verksamheten på hela skolan. Vi lever i en digital värld med alla dess möjligheter – men där finns också mobbning och näthat som vi måste förhålla oss till.

Lever du själv uppkopplad?
– Jag är uppkopplad hela dagarna – men lever lite mer analogt och avkopplat på fritiden, svarar Krister Wiklund.

Fonot. Ulli Samuelssons avhandling heter ”Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital”.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.