Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-21 13:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/om-vi-gor-bra-saker-sa-blir-det-battre-i-nasta-liv/

Insidan

”Om vi gör bra saker så blir det bättre i nästa liv”

Chia-Chun Lu kommer från Taiwan. Just nu läser hon på komvux och har sökt in till högskolan där hon vill plugga it. Foto: Fredrik Samuelson

Vad som väntar i nästa liv vet hon inte, det beror på hur hon har levt.

Men Chia-Chun Lu, 22, lever i nuet. Hon tillhör en gren av buddism som kallas humanistisk buddism.

– Det handlar inte så mycket om att meditera utan om hur man lever ett bättre liv genom att praktiskt göra saker för andra, säger hon.

Rätta artikel

En skylt vid en landsväg i Rosersberg, norr om Stockholm, visar vägen till buddisttemplet.

Två lejon vaktar en röd port. Den leder in i en gul entréportal som är en del av en grå industrilokal. Lejonen symboliserar styrka, mod, lycka och framgång.

– Det är inte bara min tro som leder mig hit utan jag känner mig hemma när jag är här. När jag är i templet känns det som att jag är i Taiwan, säger Chia-Chun Lu, 22, som visar mig in via en sidoentré.

Det taiwanesisk-buddistiska templet i Rosersberg utanför Stockholm. Foto: Fredrik Samuelson

Hon växte upp i Taiwan i en buddistisk miljö och flyttade för fyra år sedan till sin pappa i Sverige. Det finns olika buddisttempel i Stockholm och hon sökte sig till templet i Rosersberg eftersom de praktiserar så kallad humanistisk buddism som hon är van vid. 

Templet drivs av International buddhist progress society, IBPS, en världsvid klosterorganisation från Taiwan. 

Humanistisk buddism fokuserar på två begrepp: att göra tre goda gärningar och fyra goda givanden. Det handlar om att tala bra ord, göra bra saker och ha ett gott hjärta. Och om att ge andra tro, ge andra hopp, ge andra glädje och ge andra stöd och hjälp.  

– För oss är det inte så viktigt att meditera som det är för andra buddister. Det spelar ingen roll hur mycket du mediterar om du har ett dåligt hjärta. Vi tror att det är viktigare att ha ett gott hjärta och praktisera genom att göra saker. Jag mediterar kanske två gånger i månaden, säger Chia-Chun.  

Chia-Chun Lu kommer från Taiwan. Hon läser på komvux och har sökt in till högskolan där hon vill plugga it. Foto: Fredrik Samuelson

Inom buddismen tror man, precis som i hinduismen, på återfödelse. Men där finns ingen själ som återföds, som hinduer tror. Det är gärningarna, vår karma, som söker en ny existens. 

Vi straffar oss själva genom att få dålig karma. Den avgör vilken existensform vi återföds till och om det blir på jorden, i himlar eller i helveten. Alla dessa är genomgångsstadier där vi lever ut vår tidigare karma för att sedan återfödas på en högre eller lägre nivå.

– Man vet inte vad som händer, men om vi gör bra saker så blir det bättre i nästa liv. Jag är inte så orolig för det. I humanistisk buddism tror vi att vi ska leva det bästa liv som vi kan leva här och nu. Om jag gör sånt som jag tycker är bra och saker som jag ska göra så kommer jag ha ett bättre nästa liv, säger Chia-Chun.

Målet är att så småningom sluta återfödas och uppnå i nirvana. Enligt buddismen är det ett upplyst tillstånd, en form av evig vila bortom alla återfödelsevärldar där allt lidande upphör. 

Buddhastatyn längst fram i tempelsalen. Foto: Fredrik Samuelson

Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama för drygt 2.500 år sedan i Indien. Han anses ha nått nirvana efter sin död och såg sin visdom som helt och hållet mänsklig, utan någon skapargud inblandad. 

Genom att inte leva sitt liv i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan vi nå den kunskap och insikt som behövs för befrielse. Buddha kallade det för den gyllene medelvägen.

– Buddism är inte bara en religion för mig utan en kombination av filosofi, kultur och historia. I buddism pratar vi om icke-egoism, att komma bort från jaget. Vi måste tänka på andra och inte på oss själva. Då bygger jag också på min karma, säger Chia-Chun.

– Det handlar om att leva enkelt. Pengar och materialism är inte viktigt. För allting ändrar sig, ingenting är definitivt. Därför ska man inte vara fäst vid saker och ting, för det kan göra oss giriga. Ju mer du äger, ju mer problem får du.

En buddist ska inte avsiktligt döda eller skada några levande varelser. Men hur vi än beter oss dödar vi djur utan att vi är medvetna om det. När vi äter vegetabiliskt får vi grönsaker och säd som besprutats för att döda skadedjur och den som plöjer och skördar dödar djur oavsiktligt.

Många buddister är vegetarianer, andra äter kött. Det finns inget generellt förbud mot att äta kött, säger Chia-Chun. Hon menar att det är avsikten som räknas. Om djuret dödas för en specifik människa blir det dålig karma men om det är för människor anses det som föda.

– Jag är inte vegetarian men i templet äter vi vegetariskt. 

Hon försöker däremot vara uppmärksam så att hon inte medvetet dödar insekter eller småkryp. Om en mygga slår sig ner på hennes arm undviker hon att slå till den.

– Jag försöker bara ta bort den och släppa iväg den. 

Templet ligger mitt i ett industriområde i Rosersberg och har två skyddande lejon framför en röd kinesisk port. Foto: Fredrik Samuelson

I samhället finns olika buddistiska influenser. Med mindfulness och vissa former av kognitiv beteendeterapi har vi inspirerats av buddismens tankar om att medvetet ta in nuet för att kunna gå vidare. I inredningsbutiker finns gåtfullt leende Buddhastatyer och folk köper örtmediciner, mediterar, går på yoga och akupunktur eller känner av ”qi-flödet” när de utövar qigong. 

Men att vara buddist kan vara svårt, tycker Chia-Chun. 

– Trots att Sverige är ett multireligiöst land finns det få buddister här. Jag tycker också att det saknas kunskap om buddism. Det känns som om folk är lite misstänksamma och kanske tänker att buddism är något främmande som man gör borta i Asien. Men buddism är för alla människor, oavsett var du kommer ifrån. 

– Sverige har religionsfrihet men det är ett känsligt ämne. Jag har vänner som inte säger att de är buddister för att det upplevs som något lite konstigt och vissa kanske tycker att det är lite töntigt. Om man säger att man är buddist i Sverige så blir man direkt väldigt speciell.

När jag frågar vad hon tror hade hänt om hon vuxit upp i ett annat sammanhang som inte var buddistiskt säger hon:

– Visst har min familj påverkat min religion och hade jag vuxit upp i en annan familj med en annan religion så hade jag kanske trott på den. 

– Jag föddes i en familj där alla var buddister. Men min mamma är en person som är fördomsfri kring religioner och när jag var liten tog hon med mig till både templet och kyrkan. Där sjöng vi sånger och lyssnade på predikan och berättelser om Jesus. Så jag har fått lite både och.

På altaret står tända ljus och blomvaser. En guldglänsande Buddha blickar ner. Foto: Fredrik Samuelson

På senare år har buddismen också fått en annan klang i västvärlden. 

Dalai Lama, ledare för den tibetanska buddismen, har fått kritik för luddiga uttalanden om huruvida buddister får leva ut homosexuella handlingar. I en intervju 2014 ställde han sig positiv till samkönade äktenskap men påpekade att människor bör följa sin religions regler.

Kritiker har också pekat på att det strikt buddistiska Tibet var ett hierarkiskt samhälle med stora klasskillnader och fattigdom innan Kinas invasion på 1950-talet. 

I Burma och Sri Lanka har en extrem buddistisk nationalism exkluderat och förföljt etniska och religiösa minoriteter, framför allt muslimer som pekats ut som ett hot mot buddismens dominerande ställning.

– Buddism är en religion som rensar folks oro och skapar ett fritt och humant liv för folk. Kritiken mot buddism kommer från folks oförståelse kring buddism eller andra religioner. Tolerans och förståelse är viktigt för att skapa ett tryggt och harmoniskt samhälle, säger Chia-Chun. 

– Det finns många anledningar i världen till att oroligheter och konflikter skapas, inte bara på Burma och Sri Lanka. Konflikter kommer från egoism. Om en person, en grupp eller ett land bara tänker på sig själv skapas konflikter, absolut. Humanistisk buddism pratar om att komma bort från egoismen, komma bort från jaget och hjälpa samhället med tolerans och fred.