Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-27 15:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/organiserade-prostatacancertest-baddar-for-ojamlikhet-i-landet/

Insidan

Organiserade prostatacancertest bäddar för ojämlikhet i landet

En patient opereras för prostatacancer. Med bättre organiserad prostatacancertestning minskar risken för onödiga operationer, menar vissa. Foto: Eva Tedesjö

Flera regioner i Sverige planerar att införa en organiserad testning av prostatacancer. Men i andra regioner finns inga planer på det alls.

– Det bäddar för en olycklig ojämlikhet i landet, säger Calle Waller, vårdpolitisk talesperson på Prostatacancerförbundet.

Rätta artikel

Förra året bestämde sig Socialstyrelsen åter för att inte rekommendera vården en allmän screening av prostatacancer. Skälet var bland annat att man inte bedömde att nyttan skulle överväga de negativa effekterna.

Samtidigt rekommenderade regeringen regionerna att starta försöksprojekt med organiserad prostatatestning. Regeringen anslog också 8,4 miljoner kronor att fördela mellan landstingen och regionerna.

Skillnaden är att vid allmän screening kallas alla män i en viss ålder till provtagning. Organiserad prostatadiagnostik innebär att alla män i en viss ålder får samma information om möjligheterna till provtagning och vilka för- och nackdelar det innebär att låta sig testas och vart man ska vända sig.

DN:s granskning visar att den organiserade prostatacancertestningen kommer att se mycket olika ut i landet. I Värmland pågår redan projekt med organiserad information, Region Skåne ska påbörja organiserad testning under 2019, i Stockholm pågår projekt, medan till exempel Region Halland och Region Kronoberg inte avser att starta några projekt i nuläget.

– Eftersom det inte finns ett nationellt samordnat administrativt system på plats eller tydlig rekommendation i nationell kunskapsstyrning kan vi inte förhålla oss till en organiserad testning ännu, säger Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Johan Ahlgren är verksamhetschef för Regionalt cancercentrum, RCC, Uppsala Örebro, där sju olika regioner ska samarbeta i frågan. En arbetsgrupp ska tillsättas för att driva projektet.

– Det är många olika viljor som ska jämkas, men vi ska försöka vaska fram en vettig modell, säger han. 

Johan Ahlgren menar att det finns goda intentioner i de flesta regioner i landet men att förutsättningarna ser så olika ut.

– I vissa regioner har man till och med problem med att få tag på en urolog. Hur ska man kunna sätta igång en organiserad provtagning när det inte finns någon att ta hand om resultatet? säger han.

Calle Waller. Foto: Privat

Calle Waller, vårdpolitisk talesperson på Prostatacancerförbundet, ser positivt på att staten nu uppmärksammat bristerna när det gäller prostatacancerdiagnostiken. Uppmaningen till regionerna att var för sig utveckla sina metoder riskerar dock att ytterligare öka ojämlikheten i landet, tror han.

– Det är mycket olyckligt. Variationen inom prostatacancerdiagnostiken i landet är redan påtaglig och kommer att bli ännu större. Regionerna har hittills inte visat förmåga att samverka för att uppfylla sjukvårdslagens krav att vården ska vara likvärdig i hela landet, säger han.

Även Olof Akre, urolog, prostatacancerkirurg och professor vid Karolinska institutet, är kritisk och menar att staten undandrar sig sitt ansvar.

– Jag kan tycka att den enda likriktaren vi har, Socialstyrelsen, överlåter ansvaret på de olika huvudmännen ute i regionerna. Det enda man kan vara säker på är att det inte kommer att bli jämlik vård, säger han.

Samtidigt är Olof Akre mycket positiv till att Sverige nu börjar närma sig en mer organiserad prostatacancertestning på några håll. Han betonar det har förts en lång en diskussion om att prostatacancerdiagnostiken inte har fungerat bra. 

– Den har haft fruktansvärt långa väntetider jämfört med andra tumörformer, från misstanke om sjukdom till behandling. Dessutom har det funnits en över- och underbehandling samtidigt, säger han.

Andra urologer känner sig inte helt övertygade om att tiden är mogen för organiserad prostatacancertestning. Ove Andrén, professor i urologi på Universitetssjukhuset Örebro, saknar en röst i debatten.

– Det handlar om den stora grupp män som inte har en dödlig cancer utan som bara riskerar att få en diagnos som försämrar deras livskvalitet på många olika sätt, utan att de har någon vinst av att få den här diagnosen. Dessa män riskerar impotens, inkontinens och äktenskap som går i kras, säger han.

Ove Andrén är rädd för att den gruppen riskerar att bli större med organiserad prostatacancertestning.

Amina Manzoor: Alla vill minska dödligheten, frågan är hur 

Ove Andrén och Helena Brändström Foto: Lars-Göran Jansson och Privat

Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, har tagit fram en rekommendation för hur prostatatestning kan standardiseras. Där lyfter man bland annat fram att informationen riktas till män 50–74 år, måste vara balanserad och lika i hela landet och inte får inte uppfattas som en rekommendation till testning.

Under hösten och vintern 2018 har samtliga regioner gjort förstudier om hur det ser ut i regionen och vilka förutsättningar som finns för att börja med en organiserad prostatacancertestning.

Helena Brändström är nationell samordnare för vårdprogram vid Regionala cancercentrum i samverkan. Hon bekräftar att det ser väldigt olika ut i de olika regionerna med projekten för organiserad testning, men att prostatacancerdiagnostiken ute i landet är väldigt ojämlik redan tidigare. 

– När vi kan strukturera upp den organiserade provtagningen så kommer vi ändå att gå mot en ökad jämlikhet, säger hon.

Hon tycker inte att det är nödvändigt att alla regioner sätter i gång med detta arbete samtidigt. 

– Det viktiga är att några regioner börjar och visar vägen. Det bäddar för att vi får mer kunskap för att på sikt kunna införa någon typ av screening i hela landet, säger Helena Brändström.

Professor Ola Bratt, som medverkade tidigare i artikelserien, är ordförande i Socialstyrelsens sakkunniggrupp för prostatacancerscreening. Han är inne på samma linje.

– Eftersom det är en stor omställning och många praktiska problem som behöver lösas, vore det olyckligt om alla regioner startade samtidigt. Om några få regioner går före, kan övriga dra lärdomar av deras erfarenheter och undvika onödiga misstag, säger han.

Helena Brändström betonar att alla regioner inte har samma resurser för att sätta igång detta arbete. 

– Det är inte gratis att sätta upp en organiserad testning, även om alla kommer att tjäna på det, säger Helena Brändström och påpekar att mer statligt stöd skulle underlätta för regionerna.

Det är också oklart hur provtagningarna kommer att organiseras i de olika regionerna. Sannolikt kommer det att se mycket olika ut. Ola Bratt tycker att inte heller det behöver vara en nackdel:

– Jämförelser mellan regionernas olika modeller kommer att ge betydande kunskaper som blir avgörande för att ett framtida nationellt screeningprogram ska kunna införas, säger han.

I Region Stockholm lutar det åt att man tänker förslå en en försöksverksamhet enligt Capio S:t Görans ”pappografimodell”, som DN berättade om i en tidigare artikel.

Det bekräftas av Olof Akre, som är ordförande för ett expertråd inom prostatacancer på RCC inom Region Stockholm. 

– Tidsplanen är inte helt klar, men jag har jobbat för att Stockholm ska komma igång med detta nästa år, säger han.

Ove Andrén tycker att det blivit ett alltför stort fokus på användandet av blodprovet Stockholm 3 i Stockholmsregionen och anser att PSA eller andra test i kombination med en utförlig diagnos och undersökning i princip ger lika bra resultat. 

– Överlag tycker jag också att det blivit en hel del business i detta. Jag kan inte tycka att det finns tillräcklig vetenskaplig evidens för vare sig Stockholm 3, 4K, Orion eller något annat blodprov. Det optimala vore att man nu gjorde studier med olika tester runt om i Sverige, säger han. 

Ove Andrén tror att det kanske snarare är i magnetkameraundersökningarna som framtiden ligger. 

– På våra urologkongresser är det MR som det pratas mest om. Vi kanske landar i att hitta en förfinad MR-teknik som gör att blodproven inte behövs längre, säger han.