Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Pappa är lik sin pappa

Papparollen förändras stadigt – men långsamt, säger ”pappaforskaren” Roger Klinth. Pappor tar större ansvar i familjen, men de traditionella mönstren lever till stor del kvar.

På söndag kommer Roger Klinth att uppvaktas med tårta. Om någon av de tre sönerna inte har möjlighet att vara med ringer de med säkerhet för att gratulera sin pappa.

– Vi har avskaffat det här med presenter på mors dag och fars dag. Men det är alltid roligt att bli lite uppvaktad, säger Roger Klinth.

Han arbetar vid Linköpings universitet och skrev en doktorsavhandling om pappor och papparollen. Han har fortsatt att forska om den svenska föräldrapolitiken och om varför en del pappor väljer att ta ut en lång föräldraledighet.

Hur ser egentligen papparollen ut i dag, 2014?
– Den som kunde göra en tidsresa från 1960-talet och dimper ned i dagens verklighet skulle känna igen de sociala mönster som kännetecknar familj och föräldraskap, men också uppleva stora förändringar. Fortfarande är mamman ”förstaföräldern”, medan pappan är mer av en hjälpreda i de flesta familjer. Mammorna har det övergripande ansvaret, papporna är mer eller mindre aktiva figurer. De traditionella mönstren lever kvar. Samtidigt vill allt fler pappor skapa nära relationer till sina barn och ta aktiv del i deras vård och omsorg.

Hur har det förändrats sedan andra världskriget?
– Den stora förändringen skedde under 1960-talet. Då började diskussionen om att pappor måste ta större ansvar för hemmet och barnen. Och 1974 fick män rätt till betald ledighet för att ta hand om sina barn. Det var unikt i ett internationellt perspektiv.

– Sedan dess har utvecklingen gått stadigt men långsamt framåt. Så ökar till exempel mäns andel av föräldraledigheten sakta men säkert, och pappor tar ett större ansvar i familjen jämfört med för fyrtio femtio år sedan.

Framtiden?
– Det är svårt att sia om vad som kommer att hända. Men en sak är jag övertygad om, och det handlar om politikens betydelse. Politiska beslut har hela tiden varit viktiga i arbetet med att förändra papparollen, inte minst har utformningen av föräldraförsäkringen bidragit till att förändra etablerade könsmönster.

– Samtidigt är de kommersiella krafterna viktiga, och där ser jag två trender. Den som går in i en leksaksaffär upptäcker att inte särskilt mycket har hänt under de senaste femtio åren. Uppdelningen mellan typiska pojkleksaker och tjejleksaker är tydlig. Inom kulturområdet utmanas samtidigt etablerade könsrollsmönster, exempelvis i en del filmer och på teaterscenerna.

Du har tre söner, hur har din papparoll förändrats?
– I dag bor två av sönerna inte hemma längre och för dem är jag kanske mer en kompis och en samtalspartner än tidigare. Tidigare hade jag en mer omvårdande roll. Jag tog ut föräldraledighet på 90-talet. Första gången studerade jag och var föräldraledig två månader, sista gången delade jag och min hustru lika på ledigheten. Jag jobbade också åttio procent under en period när barnen var små för att få mer tid att vara med dem.

– Egna erfarenheter och min forskning har påverkat mig och inneburit ett uppvaknande. När jag var hemma med barnen insåg jag vad det innebär att ta ansvar för en familj.

Till sist, vad tycker du om fars dag?
– Det är ett kommersiellt jippo som inte har någon större social påverkan på hur pappor tänker och fungerar. Handeln vill sälja lite mer varor, så är det. Samtidigt är det kul att få vara lite i centrum som pappa.

Fakta.Pappaledighet

Mellan 2000 och 2013 har männens andel av uttagna dagar med föräldrapenning fördubblats. Men trots ny rekordnotering i fjol tog männen bara ut var fjärde dag.

Bland högutbildade föräldrar tenderar man att dela mer jämställt på föräldrapenningen.

Om kvinnans utbildning är högre än mannens så tycks det påverka benägenheten att dela mer lika.

Fortsätter männens ökningstakt kommer uttaget av föräldrapenning att vara helt jämlikt först år 2040.

Källa: Försäkringskassan

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.