Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Polisen filmar ingripanden – och blir också själv filmad

Vid nazistdemonstrationen i Göteborg nyligen använde polisen kameror på bröstet för att filma skeendena. Kroppsburna kameror används numera i alla polisregioner utom i region nord.
Vid nazistdemonstrationen i Göteborg nyligen använde polisen kameror på bröstet för att filma skeendena. Kroppsburna kameror används numera i alla polisregioner utom i region nord. Foto: Roger Turesson

För polisen är det vardag att filmas av allmänheten. Men polisen filmar också själva sina ingripanden. Forskare vid Göteborgs universitet ska nu studera vad filmandet innebär för poliser och enskilda människor.

Aldrig har risken att ovetandes hamna på bild eller film varit större. Och aldrig har heller risken varit större att dessa bilder med blixtens hastighet sprids ut i omvärlden genom internet.

Utan att vi vet ordet av kan vi finnas för beskådan på tusentals telefoner, surfplattor eller datorer.

För polisen har det blivit vardag att bli filmad av allmänheten i tjänsten. Men det är inte heller ovanligt att poliserna själva filmar sina ingripanden med så kallade kroppsburna kameror.

Kamerorna bärs fullt synliga och spelar in ljud och bild. De används i dag i nästan hela landet. Det har hittills varit den lokala polisen som bestämmer när och hur kamerorna ska användas.

De kroppsburna kamerorna används i polisens brottsbekämpande verksamhet, framför allt vid särskilda händelser som fotbollsderbyn, där det finns risk för störning av den allmänna ordningen och säkerheten. Kamerorna kan också användas för att dokumentera en brottsplats.

I Göteborg genomfördes under något år ett projekt i lokaldistrikt city där vissa poliser bar en kamera fastsatt på jackan när de jobbade. Dessa poliser fick också en särskild utbildning.

– Vi gjorde en kortare uppföljning av projektet och sedan lät vi verksamheten gå i skarp drift. Numera finns kamerorna i samtliga lokalpolisdistrikt i Göteborg. Jag tror vi har inalles 20 till 30 kameror, säger Erik Nord, polisområdeschef i Storgöteborg.

Hans erfarenhet är att de fungerar bra. Framför allt ger de polisen ett skydd mot otillåten påverkan i form av subtila hot.

– Man förstår att det man säger till polismännen kan spelas in i kamerorna. Och då lugnar det i dialogen man har med personer ute på gatan. Framför allt i förorten, där vi upplever att det finns mycket tråkningar.

– Vi har också kunnat ta en del uppgifter ur de där kamerorna i rena brottsutredningar. Så sent som i helgen var man på plats i samband med ett brott i nära relation där det skedde filmning. Då fick man uppgifter av målsäganden som gick att använda i brottsutredningen, säger Erik Nord.

Vår bild är att kamerorna är ett bra verktyg som också kan bevisa brott i enskilda sammanhang.

Senast uppmärksammades kroppskamerorna i samband med nazistdemonstrationen i Göteborg i anslutning till bokmässan den 30 september.

– Där fick vi bilder från frontlinjen, från polismän som stod längst fram när man med händerna försökte mota bort NMR som försökte bryta igenom våra kedjor. Så vår bild är att kamerorna är ett bra verktyg som också kan bevisa brott i enskilda sammanhang, säger Erik Nord.

Polisen i region Stockholm har inom projektet Mareld nyligen köpt in 75 kameror att i ett pilotprojekt användas i särskilt utsatta områden som Rinkeby, Botkyrka och Södertälje.

– Anledningen till vi tog beslutet är att engelska och amerikanska erfarenheter som vi tagit del av visar att våld och hot mot polisanställda minskar kraftigt och även anmälan mot polis minskar när man använder kroppsburna kameror. Vi har ju problem med arbetsmiljön i framför allt Rinkeby med angrepp mot poliser, säger Gunnar Appelgren, projektledare för Mareld.

– Sedan hoppas vi på att det blir en massa bieffekter som vi tror på, att vi lyckas bevissäkra mycket runt olika former av ingripanden och att vi får möjligheter att utveckla vår taktik. Men det är ett senare mål.

Förhoppningen är att komma i gång med kamerorna före julledigheterna.

Therese Lindberg är gruppchef vid rytteriet i Stockholm och har både erfarenhet av att bli filmad av allmänheten och av att hennes grupp själv filmar vid ingripanden.

– Vi använder nästan alltid kameror när vi jobbar. Eftersom vi sitter till häst brukar vi få bra bilder som kan bli bra bevismaterial, säger hon.

Efter varje ingripande kollas filmerna igenom. Om det har begåtts något brott skickas filmerna till utredningen. Övriga filmer raderas.

Rytteriet kallas ofta in i samband med stora fotbollsmatcher eller andra folksamlingar där det förväntas bli stökigt, men även för att eskortera högvakten.

– I samband med fotbollsmatcher brukar vi få bra feedback från supporterpolisen. De har stor användning för våra filmer.

Forskare vid Göteborgs universitet har nu fått pengar för att studera vad de kroppsburna kamerorna innebär för enskilda människors integritet och polisernas arbetssituation.

– Det vi tar fasta på är vad som händer när man introducerar ett nytt digitalt verktyg som kroppsburna kameror i polisers arbete, säger Marie Eneman, forskare i informatik och ledare för projektet ”Kameraövervakad yrkesutövning och ansvarsutkrävande – en studie om svenska polisen”.

Marie Eneman.
Marie Eneman. Foto: Privat

Tidigare internationell forskning har visat att sådana teknikförändringar alltid ger upphov till både möjligheter, utmaningar och dilemman som man behöver hantera inom en organisation.

– Vårt avstamp är hur de enskilda poliserna förhåller sig till de här kamerorna i sin yrkesutövning, hur de upplever det.

Enligt Marie Eneman beskrivs kameraanvändningen i tidigare studier (främst från USA och England) som ett verktyg som kommer att förbättra rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för polisen. Samtidigt finns en oro för vad filmandet innebär i fråga om övervakning och integritet.

– Hur kommer organisationen att hantera det material som samlas in? Det blir ju en hel del data som måste tas om hand på ett korrekt sätt, säger Marie Eneman.

Hon understryker att forskarguppen inte på något sätt är ute efter att utvärdera om införandet av kroppsburna kameror är bra eller dåligt.

– Det primära målet för oss är att lämna ett värdefullt bidrag till forskningen. För den här typen av kvalitativ studie som tar sikte på hur den nya tekniken påverkar polisen i yrkesutövningen har inte gjorts tidigare. Vi lämnar en väldigt viktig pusselbit till den internationella forskningen inom det här området, säger Marie Eneman.

Hon betonar att det även är viktigt att deras resultat återförs till polisen.

Datainspektionen gjorde tidigare i år en granskning av polisens användning av kroppsnära kameror. I sitt beslut konstaterar Datainspektionen att polisen kan använda kroppsnära kameror, men att nationella riktlinjer och rutiner för hur de får användas saknas. Till exempel hur materialet gallras och lagras och vem som ska ha tillgång till det. Inom polisen pågår nu en nationell samordning av hur kroppsburna kameror ska användas i framtiden.

En annan sida av polisernas arbete är allmänhetens filmande och fotograferande i samband med polisinsatser.

I juli 2013 filmades en polis som gav sig på en berusad man i centrala Stockholm av ett vittne med mobilkamera. I klippet, som fick stor spridning, hörs polisen skrika åt mannen att lägga sig ned. När han inte lyder bussar hon hunden på mannen och slår honom med batongen upprepade gånger.

Filmen väckte starka reaktioner och en debatt om övervåld bland poliser. Klippet ledde till att polisen åtalades och dömdes i tingsrätten till villkorlig dom och böter. I hovrätten friades polisen.

Vi vill ta reda på hur man som enskild polis förhåller sig till att hela tiden utsätta sig för en risk att bli filmad eller fotad av allmänheten när man utövar sitt yrke.

Allmänheten som filmar poliser och vilka dilemman det kan ge upphov till är det andra benet i Göteborgsforskarnas projekt.

– I dag har alla människor en smart telefon med kamera nära till hands. Det kan vara problematiskt för vem som helst att bli fotograferad eller filmad utan att veta om det för att sedan exponeras i sociala medier. Vi vill ta reda på hur man som enskild polis förhåller sig till att hela tiden utsätta sig för en risk att bli filmad eller fotad av allmänheten när man utövar sitt yrke, säger Marie Eneman.

För Therese Lindberg och många andra poliser har det blivit så vanligt att själva bli filmade av allmänheten att de knappt tänker på det längre. I samband med högvakten har Therese Lindgren uppmärksammat en konsekvens av filmningen.

– Då åker alla kameror upp vilket gör att de som filmar tappar fokus och går rakt ut i gatan eller inte ser hur de kör med bilen. Folk tänker sig inte för och det kan bli köer eller olyckor, säger hon.

Hans Olsson, ombudsman på Polisförbundet, bekräftar bilden av att en filmande allmänhet har blivit vardag i arbetet för många poliser.

– Den brutala sanningen är att det bara är något att förhålla sig till att det ser ut så, men det är inte någon särskilt het fråga bland poliser. Det som är viktigt är att de som tar del av filmerna ska tänka på att det ofta bara är en liten del av skeendet som visas, säger Hans Olsson, ombudsman på Polisförbundet.

Han menar att våldsutövning av poliser alltid har en förhistoria, som inte alltid finns med på filmerna.

Fakta. Fotografering på allmän plats

Att fotografera och filma på allmän plats är i de allra flesta fall tillåtet, även om människor kommer med på bilden utan att veta om det.

Men det handlar om en ständig gränsdragning mellan yttrandefrihet och rätten till ett privatliv. Det finns också några undantag. Det är till exempel i domstolar, på privat mark eller vid skyddsobjekt med förbudsskyltar. Däremot är det tillåtet att stå på allmän plats och fotografera in mot privat mark.

Den 1 juli 2013 fick vi en ny lagstiftning om kränkande fotografering. Enligt den nya lagen kan fotografering vara kränkande och därmed olaglig om den sker utan att den fotograferade vet om den och om fotograferingen sker i ett område av privat karaktär. Det kan vara i ett hem, i ett provrum eller i ett omklädningsrum.

Enligt Datainspektionen är publicering av fotografier på internet tillåtet så länge man inte kränker den personliga integriteten hos den som syns på bilderna.

Fakta. Kroppsburna kameror

Kroppsburna kameror används i dag i alla polisregioner utom i region nord.

Enligt ett beslut från Datainspektionen i april får kamerorna användas, men nationella riktlinjer för hur kamerorna används och hur det filmade materialet hanteras måste tas fram. Detta arbete pågår nu inom polisen.

Fakta. Forskning om poliskameror

Forskningsprojektet ”Kameraövervakad yrkesutövning och ansvarsutkrävande – en studie om svenska polisen” är tänkt att pågå i tre år med start 2018.

Arbetet kommer främst att ske genom intervjuer med enskilda poliser, fokusgrupper och dokumentstudier.

Forskningsrådet Forte har beviljat drygt 3,3 miljoner kronor för projektet.

Projektledare är Marie Eneman vid institutionen för tillämpad it, Göteborgs universitet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.