Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 19:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/politiska-pahopp-kan-skada-fortroendet-for-demokratin/

Insidan

”Politiska påhopp kan skada förtroendet för demokratin”

Den omdiskuterade Västlänken har orsakat heta diskussioner och mycket hårda ord i Göteborg både bland politiker och hos allmänheten. Foto: Thomas Johansson/TT

Konflikter i politiken behövs – men bara när gäller olika åsikter. Då är det bra för vår demokrati. ”Ett respektlöst beteende, däremot, hotar att skada hela det demokratiska systemet”, säger forskaren Louise Skoog.

Rätta artikel

Länge har det funnits en bild av att den kommunala politiken präglas av samförstånd och få konflikter. Till skillnad från på riksplanet där tonläget ofta är uppskruvat och meningsmotståndarna häcklar varandra med olika tillmälen.

Men nu visar forskaren Louise Skoog vid Göteborgs universitet att den idealiserade bilden av kommunpolitikernas vardag inte stämmer. I en färsk doktorsavhandling slår hon fast att konfliktnivån på det lokala planet har ökat sedan 1950-talet.

– Den är nu på nästan samma nivå som på riksplanet. Jag tror att kommunpolitiker och kommunala tjänstemän behöver få mer kunskap om hur konflikterna ser ut och hur de kan hanteras på ett bättre sätt, säger Louise Skoog.

En enkel sökning bland nyhetsartiklar på nätet visar också tydligt att tonläget mellan lokalpolitikerna är högre. Några exempel:

En lokal politiker kallar en fullmäktigekollega för ”jävla kärring” under ett sammanträde. Vid ett tillfälle uppges en politiker ha kallat en kollega för ”sosseluder” och ”sossefnask”. En fritidspolitiker anklagas för att ha mordhotat en motståndare men menar själv att det ”handlat om en diskussion med högt tonläge där båda parter uttalat sig kränkande mot varandra”.

Konflikter har alltid funnits där, även om de blev än mer tydliga när kommunpolitiken från 1960-talet blev mer och mer partipolitiserad.

Louise Skoog har länge varit intresserad av relationerna mellan de politiska partierna och då blev det naturligt att studera konflikternas betydelse, berättar hon. Hur ser de ut? Hur hanteras de? Och vilken betydelse får de för det politiska livet ute i landets kommuner?

– När jag började titta på det här fick jag ofta just reaktionen att på det lokala planet finns det inga konflikter. Där präglas allt av samförstånd. Men jag anade, och det bekräftar också många som arbetar i kommunerna, att det inte stämmer.

– Så jag gick tillbaka till 1860-talet för att studera hur det politiska livet på lokalnivå utvecklats. Konflikter har alltid funnits där, även om de blev än mer tydliga när kommunpolitiken från 1960-talet blev mer och mer partipolitiserad, säger Louise Skoog.

I sin forskning har hon använt sig av intervjuer, dokument, böcker och en enkätundersökning riktad till landets alla kommunpolitiker. Utifrån detta material har hon sedan studerat vad som om orsakar lokala konflikter – och vilka konsekvenserna kan bli.

Louise Skoog skiljer på två typer av konflikter: åsiktskonflikter och konflikter som beror på hur politikerna beter sig mot varandra. Åsiktskonflikterna blir större när partierna står längre ifrån varandra i olika sakfrågor. 

– Skillnader i åsikter och konflikter som har sin grund i sådana försvårar inte möjligheten för partiföreträdarna att få igenom sin politik. Men när politiker beter sig respektlöst mot varandra, till exempel genom förolämpningar, blir det en tydlig bromskloss.

Louise Skoog är forskare vid Göteborgs universitet. Västlänken har varit en het politisk fråga. Foto: Pressbild och TT

I en av studierna som ingår i avhandlingen visar Louise Skoog att konfrontativt beteende minskar det egna inflytandet, och även allmänhetens inflytande. Möjligheterna att få gehör för det egna partiets förslag ökar faktiskt om en politiker uppträder anständigt mot sina motståndare.

Hur då?

– Ett konfliktbeteende kan skapa ett negativt klimat där partierna tydligt markerar gränserna mellan sig och aktivt motarbetar varandras möjligheter att utöva inflytande och få igenom sina politiska förslag. En miljö där tydliga åsikter uttrycks men balanseras med ett respektfullt agerande stärker de demokratiska värdena och utgör inget hinder för det politiska arbetet. 

Enligt Louise Skoog är konflikter ett viktigt inslag i en demokrati eftersom väljarna lätt kan uppfatta var de politiska partierna står i olika sakfrågor. 

– Det är en mekanism som gör att demokratin fungerar bra, skillnaderna mellan olika åsikter blir uppenbar.

Om politikerna däremot går över en gräns, behandlar varandra respektlöst och kanske till och med börjar kränka varandra kan det skada förtroendet för hela det demokratiska systemet, menar Louise Skoog.

– Det finns inget demokratiskt värde med att uppträda respektlöst, det finns ingen poäng i det. Ändå händer det då och då, vilket också märks i min forskning.

Kommunpolitiker känner igen sig i det jag skriver om. De berättar om sina egna erfarenheter och jag tror att det finns mycket att lära av dessa berättelser.

Bilden av att politiker bara käbblar, beter sig illa mot varandra och bråkar om småsaker som egentligen inte betyder något kan få stora effekter, säger Louise Skoog.

– Det riskerar att undergräva den demokratiska legitimiteten.

Hur ser då ett respektlöst beteende ut?

– Det kan handla om att i en debatt bråka om formella frågor som inte har någon betydelse i sammanhanget, tjafsa om småsaker och så vidare.

Förolämpningar och invektiv?

– Just det kan jag inte utläsa ur materialet som min avhandling grundar sig på. Men jag vet ut­ifrån samtal med kommunpolitiker att det förekommer.

Louise Skoog menar att politiker som företräder olika partier och har olika åsikter borde anstränga sig för att behandla sina motståndare värdigt och respektfullt. Det är något alla vinner på, säger hon. Såväl väljarna, demokratin som faktiskt också politikerna själva.

Hur påverkas då politikerna på ett personligt plan av ett respektlöst bemötande?

– Det är något som tyvärr inte ingår i min avhandling, men är något jag ändå funderat över. Jag kan tänka mig att det får effekter hur någon uppträder mot en. Det kan ju leda till oro och rädsla, till att man inte mår så bra. 

Ett klimat som präglas av respektlösthet kan i sämsta fall innebära att en del politiker drar sig för att debattera och lägga fram egna förslag, tror Louise Skoog vidare.

Kanske kan det också spilla över på allmänheten och leda till att politiker blir utsatta för hot och kränkningar av privatpersoner som inte sitter i fullmäktige eller andra lokala beslutande församlingar.

– Jag har fått reaktioner efter min avhandling från kommunpolitiker som känner igen sig i det jag skriver om. De berättar om sina egna erfarenheter och jag tror att det finns mycket att lära av dessa berättelser.

Louise Skoog har i flera år studerat offentlig förvaltning, både i de grundläggande studierna på universitetet och nu alltså även i sin doktorsavhandling. Där ingår flera olika ämnen som företagsekonomi, statsvetenskap och hur myndigheter och det politiska systemet fungerar.

Louise Skoogs avhandling från Göteborgs universitet har titeln ”Political conflicts – Dissent and antagonism among political parties in local government”.

Läs mer: Demokratin friskare än sitt rykte 

Läs om S-bråket i Göteborg: ”Allt styrs av en liten krets som saknar bredare stöd”