Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Psykologer i #metooupprop: Berättelser från de mest utsatta får inte bli bortglömda

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Nu väljer även många av landets psykologer att medverka i kampanjen #meetoo. De berättar inte om egna erfarenheter av övergrepp. I stället vill de rikta fokus mot dem som söker hjälp efter att ha utsatts för sexuella kränkningar och övergrepp.

Här är uppropet och här är de som undertecknat.

Just nu sprids ett upprop bland psykologer i spåren av #meetoo, med rubriken "Om ni berättar lyssnar vi". Hittills har det fått nära 1300 underskrifter. Uppropet fokuserar på patientperspektivet och innehåller inte psykologernas egna berättelser om sexuella kränkningar och övergrepp.

– Bland dem som söker hjälp hos psykologer, efter att till exempel ha utsatts för någon form av mer eller mindre grova sexuella kränkningar, finns många som inte förmår samla sig till ett eget upprop. Vi vill att de ska höras i debatten och vi vill försöka ge dem en röst, förklarar Charlotte Ulfsparre.

Tillsammans med psykologkollegorna Amanda Simonsson och Johanna Ekdahl är hon initiativtagare till uppropet. De som ställt sig bakom det kommer från hela landet, och de flesta av dem arbetar kliniskt och möter dagligen patienter.

– Vi vill uppmärksamma samhällets allra mest sårbara, och de har ännu inte blivit synliga i debatten efter #metoo. Deras berättelser är viktiga och får inte bli bortglömda, säger Charlotte Ulfsparre.

Charlotte Ulfsparre, Johanna Ekdahl och Amanda Simonsson är initiativtagare.
Charlotte Ulfsparre, Johanna Ekdahl och Amanda Simonsson är initiativtagare. Foto: Privat

En del av dem som står bakom uppropet möter nästan varje dag patienter som utsatts för någon form av sexuella kränkningar och övergrepp. Det är berättelser som på grund av tystnadsplikten stannar bakom stängda dörrar på vårdcentralen, på psykiatrimottagningen, i det privata terapirummet, i skolor och på arbetsplatser.

– Kampanjen #metoo lyfter fram något vi psykologer känt till under lång tid. Nu kommer de här sexuella övergreppen fram i ljuset. Då vill vi finnas där med vår professionella kunskap för att hjälpa och stötta dem som är i behov av detta, säger Charlotte Ulfsparre.

De 1299 psykologer som hittills undertecknat uppropet har sammanlagt tagit del av tiotusentals berättelser från sina patienter. Flera av dem har hört så många vittnesmål att de inte kan uppskatta det totala antalet. Ur uppropet:

"Det som nu sker är att stödet sprider sig utanför de slutna rummen. Kraften i att berätta mångdubblas. Potentialen i att gå samman och hjälpa varandra läka genom att lyssna, bekräfta och stötta är enorm. Här kan alla bidra."

Charlotte Ulfsparre har varit legitimerad psykolog i tolv år. Hon säger att personer som utsätts för sexuella kränkningar och övergrepp riskerar att bli traumatiserade. De kan bland annat drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

– Personer som redan är utsatta till följd av till exempel missbruk, psykiatrisk problematik och funktionsnedsättningar löper större risk att bli utsatta för sexualbrott. Det handlar om förövare som väljer ”lätta offer”, säger Charlotte Ulfsparre.

I psykologuppropet konstateras vidare:

"I dag vet vi vilka behandlingar som fungerar för PTSD, men få får tillgång till dem. Kvinnojourer och tjejjourer gör ett enormt arbete i att stötta", poängterar psykologerna. Men vården måste också få mer resurser för att möta det stora behovet - här måste politikerna ta sitt ansvar, menar de.

Det slår mig att det oftast inte är övergreppen som är det värsta utan vad det gör med en människa i termer av synen på sig själv och det egna värdet som människa.

Psykologerna fortsätter med att konstatera att det finns en stärkande och läkande kraft i att berätta, i att lägga skammen och skulden där den hör hemma – hos förövaren. Och detta inträffar just nu när skådespelare, ingenjörer, artister med flera öppet vågar berätta om sina erfarenheter.

En av dem som undertecknat uppropet berättar:

”Möter dagligen offer för sexuella övergrepp i mitt jobb. Ibland fem av sju patienter, ibland alla på en dag. Det slår mig att det oftast inte är övergreppen som är det värsta utan vad det gör med en människa i termer av synen på sig själv och det egna värdet som människa… Det gör mig förtvivlad och ursinnig att detta får fortgå och att det är offren som ifrågasätts.”

Något som är gemensamt för alla typer av reaktioner är att de behöver ges möjlighet att läka, skriver psykologerna i uppropet. Det vill säga att mötas med empati och kunskap. 

"Ett ifrågasättande bemötande utgör ännu en kränkning som väcker eller förstärker känslor av skam och obehag. Här är det vårt ansvar som experter på psykologi att både finnas där för er som vänder er till oss, och att föra ut vår kunskap om bemötandets betydelse", står det i uppropet.

Charlotte Ulfsparre säger att psykologer också har ett särskilt stort ansvar att förvalta det förtroende det innebär att någon berättar om övergrepp. Hon tycker inte att alla i hennes yrkeskår lever upp till detta ansvar, en del har inte heller kunskap att möta de utsatta.

Psykologerna tar också upp att patienter också kan bli utsatta under terapier:

"Vi vet att personer blivit kränkta i terapirummet genom bemötande som förvärrar, behandlingar som inte har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet, och i de värsta fallen genom direkta sexuella kränkningar. Vi, 1299 psykologer, som skriver under denna artikel åtar oss att aktivt arbeta emot alla sådana företeelser på våra arbetsplatser och i andra sammanhang. Vi åtar oss att sprida kunskap om vad som är verksamt och läkande i bemötande och behandling.”

När bör du söka psykologisk behandling?

Om det stöd du får inte riktigt räcker för att du ska må bättre, är det bra att söka hjälp. Känner du igen dig i symtomen på PTSD, och dessa har pågått mer än en månad, bör du definitivt söka psykologisk behandling. PTSD går sällan över av sig självt.

 

På 1177.se finns en beskrivning av de vanligaste symtomen, och råd om var du kan söka hjälp. Om du söker privat behandling, kontrollera att den du träffar är legitimerad och fråga om hen arbetar med en av de rekommenderade metoderna.

 

Det finns två terapiformer som rekommenderas vid PTSD och har visat sig ha ungefär lika bra effekt i vetenskapliga studier.

Prolonged exposure (PE) är en form av kognitiv beteendeterapi för behandling av PTSD. Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) är en psykoterapiform som är utvecklad för att bearbeta traumatiska minnen.

 

Om du blivit utsatt för kränkning i psykologisk behandling inom den offentliga vården (inklusive privata företag som ingår i den landstingsfinansierade vården) kan du kontakta patientnämnden. De ger råd, stöd och information om hur du kan ta ett klagomål vidare.

 

Har du blivit utsatt av en psykolog som arbetar på privat mottagning, skriv till psykologförbundets etiska råd. De tar hand om klagomål på psykologer som är medlemmar i förbundet.

 

Du kan anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om det gått max två år sedan du blev utsatt. IVO ansvarar för tillsyn av all hälso- och sjukvårdspersonal, även privata vårdgivare. Har du blivit kränkt på ett sätt som är brottsligt anmäler IVO till polisen. Det kan du också göra själv, om du vill. Vid särbehandling går det bra att vända sig till Diskrimineringsombudsmannen, DO.

 

Läs mer på 1177, ”Om du inte är nöjd med vården”, på psykologforbundet.se (sök på Etikrådet), och på ivo.se ”Tillsyn av hälso- och sjukvårdspersonal”. 

Källa: Charlotte Ulfsparre, legitimerad psykolog

 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.