Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-29 17:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/sa-blir-utmattade-rehabiliterade-med-tradgardsterapi/

Insidan

Så blir utmattade rehabiliterade med trädgårdsterapi

Marja Abrahamsson på Gröna rehab i Göteborg.
Marja Abrahamsson på Gröna rehab i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

I Gröna rehabs trädgård i Göteborg kan anställda i Västra Götalandsregionen som är långtidssjukskrivna få rehabilitering för stressrelaterad psykisk ohälsa. Kostnaden för behandlingen återbetalar sig redan efter drygt ett halvår.

– Att se saker växa och utvecklas ger en form av existentiell tillfredsställelse, säger Eva Sahlin, som forskat om verksamheten.

Vid psykiatriska sjukhus i Sverige var trädgårdsarbete en viktig del av behandlingen ända fram till 1960-talet, då den började fasas ut. I dag återvänder trädgårdsterapin i Sverige, ofta som behandling för människor med utmattningssyndrom. En tredjedel av alla landsting och regioner erbjuder i dag trädgårdsterapi, eller naturbaserad rehabilitering som forskarna hellre kallar den.

Ett av de mest framgångsrika exemplen är Gröna rehab i Göteborg. Det är en rehabiliteringsträdgård som drivs av Västra Götalandsregionen, i regi av Göteborgs botaniska trädgård.

Arbetsterapeut Anna Brissman, psykoterapeut Karin Lindgren, rehabträdgårdsmästare Hanna Berko, fysioterapeut Marja Abrahamsson och rehabkoordinator Malin Odenhall på Gröna rehab.
Arbetsterapeut Anna Brissman, psykoterapeut Karin Lindgren, rehabträdgårdsmästare Hanna Berko, fysioterapeut Marja Abrahamsson och rehabkoordinator Malin Odenhall på Gröna rehab. Foto: Tomas Ohlsson

Hit kommer anställda inom Västra Götalandsregionen som har varit långtidssjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa. Verksamheten har pågått sedan 2006 och lyckats uppnå resultat med deltagare som inte blivit hjälpta av andra behandlingsmetoder. De första åren bedrevs verksamheten i projektform.

– Efter tre år skulle vi utvärderas, och då fann man att det fungerade jättebra. Nio av tio personer gick ut i aktivitet igen, i arbete, arbetsträning eller studier. Då var det personer som i snitt hade varit hemma i mellan 1,5 och 2 år, säger Eva-Lena Larsson, biolog och verksamhetschef på Gröna rehab.

Även ett år efter att deltagarna avslutat rehabiliteringen var 90 procent fortfarande ute i aktivitet. Enligt den senaste utvärderingen av verksamheten, från 2019, har kostnaden för rehabiliteringen på Gröna rehab återbetalat sig efter i genomsnitt 6,5 månader. Samhällsvinsten blir stor då deltagare kommer tillbaka till arbetslivet igen i stället för att vara sjukskrivna. Ändå får Gröna rehab ta hand om dem som inte blivit tillräckligt hjälpta av andra insatser.

Eva-Lena Larsson, biolog och verksamhetschef på Gröna rehab.
Eva-Lena Larsson, biolog och verksamhetschef på Gröna rehab. Foto: Kennert Danielsson

– Till oss kommer de som befinner sig i en avstannad rehabiliteringsprocess. När de kommer säger många att framtiden känns hopplös. Men ofta ser man redan efter några veckor att glittret i ögonen börjar komma tillbaka. Och så börjar de skratta igen, återfår tron på sig själva och vågar tänka framåt, säger Eva-Lena Larsson.

Det första som möter nya deltagare är rehabträdgårdens uterum, där vinrankor klättrar i taket och en brasa sprakar i en öppen spis. De får en kopp kaffe och en fikastund tillsammans med de andra deltagarna.

– Du kanske inte har fikat med någon annan på ett halvår. Att sitta med andra människor och delta i ett samtal är något som många måste återerövra. Sedan, om det är måndag, tar vi en naturpromenad i skogen bakom oss i Änggårdsbergen. Då följer vi på årstidernas växlingar, lyssnar på fåglar, tittar på blommor och upplever naturen med alla sinnen, säger Eva-Lena Larsson.

Andra dagar är det trädgårdsaktiviteter på schemat. Då kan deltagarna i lugn takt uppleva trädgården med sysslor som utförs utifrån dagsform. Det kan vara att så, plantera, rensa ogräs, binda upp tomater eller plocka blommor. För dem som har svårare med obekväma kroppsställningar finns upphöjda odlingsbäddar som är lättare att nå. På vintern blir det större inslag av skapande aktivitet i naturmaterial, som pil, lera och ull. Att ta paus är viktigt.

Uterummet är en viktig plats där deltagarna samlas för både fika och aktivitet. Vinrankor klättrar i taket. 
Uterummet är en viktig plats där deltagarna samlas för både fika och aktivitet. Vinrankor klättrar i taket.  Foto: Tomas Ohlsson

– Det går inte att säga att den ena aktiviteten är mer effektiv än den andra, utan det är helheten och hur man gör det som har betydelse. Och att befinna sig i en grön miljö: Att man är ute och solen strålar på huden, vinden blåser i håret, det flyger en humla, det doftar av blommor, det är vackra synintryck och fåglar som kvittrar, säger Eva-Lena Larsson.

Enligt Gröna rehab är många av personerna med utmattningssyndrom som kommer till dem högpresterande. De märker ofta av det under rehabiliteringen, då deltagarna får lära sig att göra saker långsamt och att avbryta arbetet.

– Om vi till exempel ska plantera om växter i krukor är det lätt för vissa att falla in i prestationsbeteende, att försöka åstadkomma så många krukor som möjligt på kort tid. Då påminner vi om att det faktiskt är tillåtet att göra en sak i taget, att vara närvarande i det man gör, och att vila, säger Eva-Lena Larsson.

Ett vanligt symtom på utmattningssyndrom är en nedsatt kroppsmedvetenhet, enligt Marja Abrahamsson som arbetar på Gröna rehab som fysioterapeut och bland annat leder kroppskännedomsövningar utomhus, i trädgården.

Marja Abrahamsson på Gröna rehab.
Marja Abrahamsson på Gröna rehab. Foto: Tomas Ohlsson

– Många som kommer hit upplever att de bara lever sitt liv i huvudet. Kroppen är avstängd. Man har varit mer eller mindre tvungen att stänga av, för kroppen kanske har larmat en längre period om att det är för mycket. Det kan handla om spänningar, värk, yrsel och många andra uttryck för obalans, säger Marja Abrahamsson.

Eva Sahlin, filosofie doktor vid Institutet för stressmedicin i Göteborg, skrev sin doktorsavhandling om bland annat det grönas betydelse för rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Hon har följt Gröna rehab från start och och beskriver framgången för naturbaserad rehabilitering som en kombination av flera faktorer: en kravlös miljö, ett multidisciplinärt personalteam, ett stimulerande utbud av aktiviteter, möjlighet att dra sig undan vid behov och inte minst naturen och trädgården som sådan.

– Att se saker växa och utvecklas ger en form av existentiell tillfredsställelse. Att vara med om både sådd och skörd. Man inser att man inte själv måste styra och fatta beslut kring allting som sker i naturen utan bara kan vara bland det som växer. Vissa beskriver det som en energikick. Andra beskriver att naturupplevelser ger en acceptans för den egna situationen och gör det möjligt att se med lite kärlek på sitt eget liv, säger Eva Sahlin.

Gröna rehab bedriver sin verksamhet i Lilla Änggården i Göteborg.
Gröna rehab bedriver sin verksamhet i Lilla Änggården i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

När Eva Sahlin intervjuade deltagare om deras erfarenheter av rehabiliteringen var det många som lyfte fram de guidade naturvandringarna i naturreservatet Änggårdsbergen som betydelsefulla.

– De tyckte att de hade haft positiva och stärkande upplevelser i den vilda naturen, som att följa årstidernas växlingar. De kunde själva iaktta hur allting vissnade ner på hösten, verkade dött under vintern och sedan kom tillbaka med ny kraft på våren. Flera såg det som metafor för sin egen rehabilitering, något som gav ett framtidshopp, säger Eva Sahlin.

En som själv deltagit i Gröna rehabs verksamhet är Lena Bäck. Hon arbetar på it-avdelningen i Västra Götalandsregionen. I september 2014 blev hon heltidssjukskriven för utmattningssyndrom.

Plantor under tillväxt.
Plantor under tillväxt. Foto: Tomas Ohlsson

– Jag kände mig som en gammal mobiltelefon som aldrig kommer upp i mer än 50 procents laddning. Jag hade hjärtklappning, sömnproblem, magproblem, ont i kroppen, svårt att koncentrera mig och svårt att hitta orden när jag försökte uttrycka mig. Jag såg en bild av mig själv där alla ledningar i hjärnan klippts sönder så att det var lösa kablar överallt och inget längre fungerade, berättar Lena Bäck.

Hon fick prova flera olika rehabmetoder, men det var först 2019, när hon kom in på Gröna rehab, som hon märkte av en markant förbättring och en acceptans av situationen. Hon uppskattade att få vara i ett sammanhang där hon inte stod ut som ”den sjuka” i gruppen. Hon tyckte också att det var skönt med ett upplägg helt utan prestation.

– Jag hade inte förstått att tiden på Gröna rehab skulle bli så känslomässig. Jag tänkte att det mest handlade om att arbeta i trädgården och promenera i skogen, men första gången jag var där grät jag så otroligt mycket när jag kom hem, säger Lena Bäck.

Hanna Berko, rehabträdgårdsmästare på Gröna rehab, förbereder hängmattan som deltagarna kan använda när de är på besök.
Hanna Berko, rehabträdgårdsmästare på Gröna rehab, förbereder hängmattan som deltagarna kan använda när de är på besök. Foto: Tomas Ohlsson

Hon uppskattade aktiviteter som bildterapi där man målar med fingrarna och att plocka en blomsterbukett som man fick ta med sig hem. Hon tycker också att atmosfären kändes tillåtande och att personalen hela tiden påminde om grundläggande saker, som att ta en paus. I trädgården kunde hon sitta och rensa bort pinnar och ogräs från jorden, njuta av doften från myllan och finna ett lugn i den repetitiva sysslan.

– Jag fick väldigt många fina minnen från barndomen när jag var ute på naturpromenaderna och blev då känslomässigt berörd av det också. Sedan blir man också så lugn och förundrad över skogen, hur den styr upp allt och inreder sig själv så vackert utan en massa planering, projekt, möten och budgetar.

Sedan Lena Bäck slutade på Gröna rehab i oktober i fjol har hon inte haft några bakslag med 100 procents sjukskrivning. I dag arbetar hon på 50 procent.

Malin Odenhall och Marja Abrahamsson förbereder plädarna som används vid avslappningsövningar.
Malin Odenhall och Marja Abrahamsson förbereder plädarna som används vid avslappningsövningar. Foto: Tomas Ohlsson

Men fjolårets trädgårdsterapi satte gröna skott som ser ut att bli fleråriga. I dag står Lena Bäck i kö till en av de odlingslotter som ligger i angränsning Gröna rehab. Och på balkongen i hennes lägenhet växer så många högresta tomatplantor och blommor som sommaraster, jätteverbena och solrosor att det knappt går att komma ut dit.

– Min svärdotter säger att jag inte får plats med allting. Men för mig räcker det att jag bara kan gå ut och vattna och sedan få plats att sitta bland alla tomater och blommor. Det blir perfekt i år när man inte kan resa. Då kan jag sitta här och vara tacksam över allt det gröna som kommit in i mitt liv. Men jag har inga andra laster, så jag tycker det är helt okej att spåra ur med blommor, säger Lena Bäck och tillägger:

– Jag blev ingen galen kattkvinna – bara en galen blomkvinna.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Stress

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt