Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så hanterar man ett sexmissbruk

Foto: TT

Ett tvångsmässigt sexuellt beteende som får negativa konsekvenser för en själv och andra kan bero på hypersexualitet. Men det finns hjälp att få om man tappat kontrollen över sitt sexliv.

Ett aktivt sexliv, många partners eller att man tittar mycket på porr behöver inte vara ett problem – även om det kan vara tabubelagt i samhället. Men för vissa leder sexuella drifter och beteenden till lidande både för personen själv och dess anhöriga. Detta tillstånd kallas hypersexualitet, och har ofta vardagligt refererats till som sexmissbruk.

– Det är ett extensivt sexuellt beteende som man har tappat kontrollen över. Det tar för mycket tid, inkräktar på ens vardag, förorsakar lidande och får negativa konsekvenser. Kontrollförlusten är kännetecknande. Man försöker sluta men kan inte – och utsätter sig för allt större risker, säger Katarina Görts Öberg, enhetschef för Stockholms landstings specialistcentrum för andrologi, sexualmedicin och transmedicin, ANOVA.

För vissa går problemen så långt att de börjar ägna sig åt det som är olagligt, som att visa upp sig eller smygtitta på andra människor. Det finns också ett samband mellan personer som lider av hypersexualitet och de som ägnar sig åt brottsliga beteenden som barnpornografi och sexköp, enligt Katarina Görts Öberg.

– Men en del ägnar sig inte alls åt olagliga beteenden, det är bara att problemen tär mycket i den bemärkelsen att de får negativa konsekvenser för personen, säger Katarina Görts Öberg.

Det är personens egen upplevelse av att det blir för mycket som är det viktiga. Onani eller förhållanden med flera partners behöver inte vara problematiskt.

Hon menar att det är viktigt att inte kvantifiera vilka sexuella beteenden som är problematiska, utan i stället se att de negativa konsekvenserna är det som bestämmer om någon lider av hypersexualitet.

– Det är personens egen upplevelse av att det blir för mycket som är det viktiga. Onani eller förhållanden med flera partners behöver inte vara problematiskt. Tillståndet kännetecknas av att personen själv beskriver en kontrollförlust, säger hon.

På RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, menar sexologen Suzann Larsdotter att det är viktigt att inte moralisera kring sexvanor, utan fokusera på det som är problematiskt för en individ. För det finns absolut tillfällen där sexuella beteenden skapar stort lidande, menar hon.

– Till stor del handlar destruktiva sexuella beteenden om stress, ångest eller psykisk ohälsa som triggar i gång det här. Har man sex som man själv eller någon annan far illa av är det definitivt ett utropstecken där man kan börja tänka på varför man gör det här, säger hon.

RFSU är kritiska till hur sexmissbruksdiskursen ibland använts för att moralisera över människors sexliv. Moralismen kan göra att människor oroar sig för sina sexuella beteenden och preferenser i onödan.

– Fler och fler blir rädda för att de är sexmissbrukare. De kanske tycker om att titta på porr eller onanerar varje dag, men njuter av det – och då behöver man inte problematisera ett friskt förhållande till sex. All överdriven propaganda skadar mer än det hjälper eftersom det skrämmer människor som i många fall inte behöver vara rädda för sin sexualitet, säger Suzann Larsdotter.

Vad som ligger bakom hypersexualitet finns inget svar på i dag. Inte mycket forskning har gjorts på tillståndet, och bland de studier som finns har man inte kunnat dra några slutsatser ännu. I en studie från Cambridge-universitetet använde forskarna hjärnröntgen för att försöka se om personer med sexmissbruk reagerade annorlunda än andra människor på att titta på porr.

Foto: Caroline Tibell
Hypersexualitet är vanligast bland män, men kan också finnas hos kvinnor. Foto: Caroline Tibell

Då såg man att de människor som identifierade sig som sexmissbrukare reagerade på samma sätt på porr som de som har ett drogmissbruk reagerade när de såg droger. Men forskarna menade själva att man inte kunde dra några slutsatser om det var hjärnfunktionen som var roten till beteendet.

Men just att likställa sexmissbruk med substansmissbruk är vanskligt.

– Anledningen till att man ofta kallat det här för sexmissbruk är att det kan ske en upptrappning av beteendet, men det som skiljer hypersexualitet från alkohol- eller drogmissbruk är att man får rent fysiologisk abstinens vid substansmissbruk. Sex ger inte samma effekt, säger Katarina Görts Öberg.

I en studie på Karolinska institutet 2015 kunde forskarna koppla hypersexuell störning till ett överaktivt stressystem. I studien jämfördes 67 män med hypersexuell störning med 39 friska kontrollpersoner. Då såg man att de som hade en hypersexuell störning hade förhöjda stresshormoner i jämförelse med kontrollgruppen.

Hypersexuellt beteende är väldigt lite studerat rent neurobiologiskt, därför kändes det naturligt att göra denna studie.

– Tidigare har man sett problem med att reglera stress i flera andra psykiatriska tillstånd som depression och suicidbenägenhet. Hypersexuellt beteende är väldigt lite studerat rent neurobiologiskt, därför kändes det naturligt att göra denna studie – då stressystemet är involverat i så många olika tillstånd, säger Jussi Jokinen, professor i psykiatri vid Umeå universitet och anknuten till Karolinska institutet.

Den ursprungliga studien gav inga svar om kausalitet, för det skulle man behöva följa patienterna under längre tid. En senare studie på samma patientgrupp visade också epigenetiska förändringar i en av de gener som reglerar stressystemet.

– Samma typ av epigenetiska förändringar förknippade med stresssystemet har man även sett i andra beroendetillstånd, som droger och alkohol, säger Jussi Jokinen.

Jussi Jokinen menar att studierna är ett första steg för att förstå vad som händer i hjärnan på de människor som ägnar sig åt hypersexuellt beteende.

– Börjar man veta mer om vad som pågår i hjärnan så kan man anpassa behandlingen av personerna utefter det. I framtiden skulle också rönen kunna finnas som underlag för eventuella läkemedel, men det är nog en lång väg kvar eftersom det studerats så lite rent neurobiologiskt, säger han.

På ANOVA har man i dag telefonrådgivning, dit människor som oroar sig för sin egen eller en närståendes sexualitet kan vända sig anonymt. Man använder också KBT-terapi för att behandla personer som lider av hypersexualitet. Terapin innebär att man försöker titta på det sexuella beteendets funktion.

– Vi tittar på i vilka situationer det här beteendet drar i gång. Så försöker vi få ökad kännedom kring det beteendet, och därmed förändra beteendet. Behandlingen handlar inte alls om att man ska sluta med sina sexuella beteenden – utan att man ska ha sex som man trivs med, snarare än skäms för och som inte är olagligt eller får negativa konsekvenser, säger Katarina Görts Öberg.

Hon menar att de sexuella handlingarna både kan ha negativa och positiva förstärkningar bakom. De negativa förstärkningarna innebär att sexuella handlingar reducerar andra problem i livet, och dämpar ångest eller oro.

– Den positiva förstärkningen kan vara kicken, njutningen, spänningen eller bekräftelsen. Då försöker man förstå funktionen av beteendet och se om den kan ersättas med andra beteenden. Men återigen handlar det inte om att ta bort sexuella beteenden, utan att förändra dem till sådana man trivs med och som inte har negativa konsekvenser för en själv eller andra, säger Katarina Görts Öberg.

Det är svårt att föra statistik över hur många som drabbas av hypersexuell störning. Tillståndet är omstritt och finns inte med i den senaste diagnosmanualen för psykiatrin. Enligt litteratur om hypersexualitet uppskattas dock mellan tre och sex procent av befolkningen kunna vara drabbad.

Många som söker hjälp skäms mycket. Och bland dem som kommer till oss råder ingen tvekan om att det finns ett sexuellt problem och ett stort lidande.

Även om hypersexualitet i dag inte är en psykiatrisk diagnos menar Katarina Görts Öberg att det är ett helt reellt problem, och något som förknippas med mycket skam hos de drabbade.

– Många som söker hjälp skäms mycket. Och bland dem som kommer till oss råder ingen tvekan om att det finns ett sexuellt problem och ett stort lidande, säger hon.

Om man känner sig orolig över sitt sexuella beteende rekommenderar Katarina Görts Öberg att man söker hjälp och rådgivning.

– Jag tycker att man ska ringa till oss, för då kan man prata och kanske också bli lugnad i vissa fall. Det är bättre att ringa en gång för mycket än för lite, eftersom man kan få rådgivning i hur man ska gå vidare, säger hon.

Även Suzann Larsdotter på RFSU menar att man bör söka hjälp, för att ta reda på hur man kan hantera sitt sexuella beteende. Hon poängterar vikten av att ta hjälp från en institution som har forskningsbaserad evidens bakom sig. ANOVA, RFSU-kliniken eller Ungdomsmottagningar är några ställen man kan vända sig till för att prata om sexuella beteenden.

– Det finns en otrolig djungel här. Vänder man sig till en privat klinik får man dels betala själv, dels behöver det inte vara så att de arbetar utifrån en forskningsbaserad metod. Ibland handlar det om en moralisk fråga, där man ställer frågor som ”onanerar du varje dag?” eller ”tittar du på porr så här mycket?” men det behöver inte betyda att man har ett problem, man måste titta på konsekvenserna av handlingarna, säger hon.

  • Läs mer om sex och samlevnad:

Många anledningar till att sexlivet inte fungerar

Många frågetecken kring porren men den kan påverka hjärnan

Sviktande potens känsligt ämne

Många unga kvinnor har smärta vid samlag

De vanligaste orsakerna till otrohet

Psykolog: Så får ni fart på sexlivet igen 

Långt kvar innan unga är sexuellt jämställda

Hypersexualitet

Den sexuella lusten uppfyller tankarna en stor del av tiden, och påverkar din vardag.

Du känner ett tvång av att utföra sexuella aktiviteter, särskilt om du är stressad, spänd eller deprimerad.

Det sexuella beteendet medför negativa konsekvenser för dig och personer i din närhet. Till exempel att du utsätter dig själv och andra för fysiska och psykiska risker eller utför kriminella handlingar.

Källa: 1177.se

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.