Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-24 08:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/sa-kan-aristoteles-hjalpa-i-klimatomstallningens-tid/

INSIDAN

Så kan Aristoteles hjälpa i klimatomställningens tid

Att det är mer hållbart att glädjas åt de människor och intressen man har omkring sig än att konsumera är ganska banalt och enkelt på ett plan. Det behöver man inte läsa filosofi för att fatta, menar idéhistorikern Klas Grinell.
Att det är mer hållbart att glädjas åt de människor och intressen man har omkring sig än att konsumera är ganska banalt och enkelt på ett plan. Det behöver man inte läsa filosofi för att fatta, menar idéhistorikern Klas Grinell. Foto: Jenny Ingemarsson

Att lämna det gamla fossilberoende livet bakom sig leder naturligt till en sorg över det som är förlorat. För att klara klimatomställningen måste vi därför börja fundera över vad som kommer att vara det goda livet i framtiden, menar idéhistorikern Klas Grinell.

Han tog hjälp av en nästan 2 500 år gammal filosof.

Bakom oss har vi ännu ett år med en till synes rekordstor julhandel. Nu är alla miljontals julklappar öppnade och friden har lagt sig.

Eller har den det? Kanske är du omgiven av ett antal nya prylar som du egentligen inte behöver?

Julen har sedan länge blivit något av sinnebilden av vår överkonsumtion. Kan vi verkligen fortsätta att konsumera så här ohejdat om vi ska klara klimatomställningen?

Om inte – vad kan du själv tänka dig att avvara för klimatet? Hur skulle ett gott liv utan ett ständigt tillskott av nya prylar, kläder och resor se ut? Vad är det som kan få oss människor att blomstra om vi måste välja bort mycket av det vi vant oss vid?

Klas Grinell bor på Brännö i Göteborgs skärgård. Där finns inga bilar. Klas Grinell tar sig fram på cykel och gillar att känna de flesta på vägarna på ön.
Klas Grinell bor på Brännö i Göteborgs skärgård. Där finns inga bilar. Klas Grinell tar sig fram på cykel och gillar att känna de flesta på vägarna på ön. Foto: Jenny Ingemarsson

Detta har idéhistorikern Klas Grinell grunnat en hel del över. Han tycker att vi borde fundera mer över hur vi människor kan leva ett gott liv utan att belasta naturen och förstöra våra, naturens och djurens livsförutsättningar.

– Det vore världsfrånvänt att tala om ett gott liv utan att förstå de praktiska begränsningar som kommer att finnas för oss människor om vi ska klara klimatomställningen. Vi måste förstå att det här inte är något tillfällig kris, utan att vi måste förändra vårt sätt att leva på djupet. Kraven på ständigt ökad tillväxt och konsumtion hör till det förflutna, en kort undantagsperiod, säger Klas Grinell.

Därför vill han få oss alla att ta ett steg tillbaka och omvärdera vad ett gott liv innebär. Omställningen ger oss en chans att på djupet fundera över vad vi egentligen mår bra av, vad som ger oss tillfredsställelse och som samtidigt är bra för hela vår planet.

Klas Grinell promenerar ofta för att sortera sina tankar. Han har alltid med sig en anteckningsbok där han tecknar ned nya uppslag och idéer.
Klas Grinell promenerar ofta för att sortera sina tankar. Han har alltid med sig en anteckningsbok där han tecknar ned nya uppslag och idéer. Foto: Jenny Ingemarsson

Klas Grinell säger att det börjar bli väldigt uppenbart att konsumtionsbehovet som uppmuntrats under lång tid inte har gagnat oss medborgare. Inget pekar på att vi blivit lyckligare sedan 60-talet trots ökad standard, menar han.

– Vi i västvärlden har i många fall tagit oss långt bortom basbehoven och hetsäter oss genom livet. Vi måste åter lära oss att vara nöjda med det mest nödvändiga, inte att försöka konsumera oss till lycka, säger han.

Det är nämligen just våra vanor i den grå vardagen som driver på vårt koldioxidberoende, menar han. Därför är det en förändring av dessa som är nyckeln till ett gott och hållbart liv.

På vilket sätt har du förändrat din livsföring på grund av klimatomställningen?

– Jag vill verkligen inte framstå som något föredöme i mitt handlande. Som välbärgad i ett välbärgat land är jag en del av överutnyttjandet av planeten. Men min familj har till exempel ingen bil utan åker kollektivt, vi har ökat familjens bidrag på klimatkompensera.se. Jag försöker undvika att flyga. Jag försöker återbruka eller konsumera mindre. Jag äter ekotarianskt, det vill säga i stort sett vegetariskt men med anpassning till vad som är mest klimatsmart.

Det finns mycket att glädjas åt som är alldeles gratis, och som dessutom inte belastar klimatet, menar Klas Grinell. Han gillar att se årstidernas gång och himlens och havets ständiga färgskiftningar.
Det finns mycket att glädjas åt som är alldeles gratis, och som dessutom inte belastar klimatet, menar Klas Grinell. Han gillar att se årstidernas gång och himlens och havets ständiga färgskiftningar. Foto: Jenny Ingemarsson

Själv har han tagit den grekiske filosofen Aristoteles till hjälp för att sortera tankarna kring hur vi kan leva ett bra liv trots att han nu utgår från att vi måste förändra våra liv ganska radikalt för att möta klimatomställningen.

Om detta skriver han i boken ”Eudaimonia” (Fri tanke, 2021). Målet för Aristoteles livsfilosofi var att uppnå Eudaimonia. Det har ofta översatts med lycka eller ett gott liv. Klas Grinell använder i sin bok begreppet ”mänsklig blomstring”.

Aristoteles levde för nästan 2 500 år sedan. Vad kan han säga oss om hur vi bör leva i dag?

– Det finns en kraft att kunna ställa sig lite bredvid och se sig själv från sidan. Jag har ägnat mig åt Aristoteles på olika sätt under tjugo år. Han är en viktigt och inspirerande tänkare som har hjälpt mig att förstå klimatfrågan, säger Klas Grinell.

Aristoteles etik är ett lovtal till det ”lagom” livet, menar idéhistorikern Klas Grinell.
Aristoteles etik är ett lovtal till det ”lagom” livet, menar idéhistorikern Klas Grinell. Foto: Bridgeman Art Library

Enligt Klas Grinell är det Aristoteles tankar om sammanhang och gemenskap som får oss att blomstra på riktigt. Att hitta de goda samtalen, att engagera sig för demokratin i olika sammanhang, att göra saker tillsammans, att bära varandra och därmed bidra till något större än sig själv.

Det handlar inte om hur mycket vi uppnår eller upplever, menar han. Snarare blir vi mer tillfredsställda av att låta varje upplevelse sjunka in och ta plats i stället för att ständigt söka nya kickar.

”Att vila i eftersmakerna, snarare än att ta en tugga till” som han skriver i boken.

Klas Grinell tror att pandemin fått fler att fundera på hur de vill leva. Vissa vill flytta ut på landet. Själv trivs han att bo på Brännö i Göteborgs skärgård. Han är uppvuxen på en uppländsk bondgård och har aldrig riktigt lärt sig bo i stan.
Klas Grinell tror att pandemin fått fler att fundera på hur de vill leva. Vissa vill flytta ut på landet. Själv trivs han att bo på Brännö i Göteborgs skärgård. Han är uppvuxen på en uppländsk bondgård och har aldrig riktigt lärt sig bo i stan. Foto: Jenny Ingemarsson

Har du tagit till dig några av Aristoteles tankar om goda livet privat?

– Jag engagerar mig i föreningar och lokala gemenskaper. Jag försöker genom mitt skrivande skapa opinion och stöd för en omställning. Jag påminner mig om att det inte är som konsumenter utan som medborgare vi kan skapa omställningen.

Klas Grinell lyfter fram ordet lagom som väsentligt för ett gott och hållbart liv. Det förs ofta fram som ett väldigt svenskt begrepp och inte alltid i positiv dager. Klas Grinell menar att det är ett klassiskt ideal i den grekiska antiken att balansera mellan två saker, att allt behöver vara i en sund dos.

– Aristoteles etik är ett lovtal till det ”lagoma” livet. När man har fått lagom mår man inte bättre av att få en portion till. Normen för det goda livet är måttfullhet.

”Eudaimonia” av Klas Grinell (Fri tanke 2021)
”Eudaimonia” av Klas Grinell (Fri tanke 2021)

Klas Grinell säger att förundran och nyfikenhet är en viktig förutsättning för ett livslångt blomstrande. En nyfiken människa strävar alltid efter att förstå mer. Det är en av våra främsta tillgångar för ett gott liv, menar han.

– Nyfikenhet är en av våra enklaste vägar till njutning och glädje. Det är också en grundläggande mänsklig egenskap. Titta bara på barnen. I dagens samhälle är det närmast något vi tränar bort. Vi måste i stället fortsätta odla nyfikenheten genom hela livet.

Platon menade att människan i första hand är en individ, medan hans lärjunge Aristoteles fokuserade på människan som en social varelse. Det är en skiljelinje som går genom hela den politiska idéhistorien, säger han.

– Det viktigaste jag tar med mig från Aristoteles är att det som anses som gott i dag är väldigt självcentrerat. Ofta njuter vi på andras bekostnad. Till exempel när vi köper en billig tröja, där den som sytt den lever under knappa omständigheter. Aristoteles visar övertygande att vi verkligen är gemenskapande och samhällsbyggande varelser. Vi måste utsträcka vår gemenskap till dem som producerar en stor del av våra produkter, säger han.

Som ung arbetade Klas Grinell som reseledare under fem år. Han reste och och lärde känna människor världen över samtidigt som han gav svenska turister nya vyer.

Livet var ett äventyr med nya utmaningar och upplevelser varje dag. I dag kan han se att det inte var ett särskilt hållbart liv att leva i längden.

– Det innebar ju problem på flera fronter. Mitt koldioxidkonto hade jag bränt upp redan i 22-årsåldern, men det fattade jag ju inte då, säger Klas Grinell.

Nu menar han att det är orimligt att fortsätta att resa runt och hälsa på sina vänner från den tiden över hela världen. Men det kan finnas ett starkt motstånd mot att nå den insikten. Det är jobbigt att släppa det som varit en naturlig och rolig del i ens liv. Det är så lätt att tro att vi inte kan klara oss utan det, menar han.

– Många saknar sin tonårstid när man levde sorglöst och fick erfarenheter. Men det är ju inget alternativ att leva som en sjuttonåring när man är femtio, säger Klas Grinell.

Nyfikenheten är en av våra enklaste vägar till njutning och glädje, säger Klas Grinell.
Nyfikenheten är en av våra enklaste vägar till njutning och glädje, säger Klas Grinell. Foto: Jenny Ingemarsson

Samtidigt betonar han att det är naturligt att känna en sorg över det som han menar att vi nu måste låta gå förlorat, att vi inte kan leva på samma sätt som tidigare om vi ska klara klimatomställningen.

– Vi måste erkänna att den sorgen finns och att den är rimlig. Den måste få släppas fram. Och därefter hitta andra saker som ger oss glädje.

Vad får du själv mest glädje av?

– Väldigt ofta i små vardagliga sammanhang. När jag utbyter någon blick av samförstånd med mina barn, min fru eller vänner. När jag upptäcker ett nytt sätt att se på saker. När jag får plocka blåbär, säger Klas Grinell.

Ständigt stigande konsumtion och tillväxt brukar sägas vara en förutsättning för vårt välstånd. Hur ska vi försörja oss utan detta?

– Under en övergångsperiod kommer vi att behöva en grön tillväxt, men på sikt tror jag att klimatkrisen kommer att leda till en fundamental omställning eftersom vi inte kommer att kunna konsumera som vi gör i dag. Vi måste förstå att alternativet är något annat än det vi känner till i dag. Men vad som kommer efter, det vet inte jag, säger Klas Grinell.

Ämnen i artikeln

Klimatet

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt