Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Så slutar du vela och lär dig att fatta beslut

Vilken väg ska man välja? Vilket beslut ska man ta?
Vilken väg ska man välja? Vilket beslut ska man ta? Foto: Jessica Gow/TT

Mängden fakta, information och desinformation ökar lavinartat i världen. Väggen av data tornar upp sig och valmöjligheterna blir bara fler. Det finns alltid ett beslut att fatta – eller att skjuta upp. 

Vilket mobilabonnemang är bäst? Elavtal? Är det dags att byta jobb? Lämna en relation? Köpa vilken begagnad bil? 

Den som våndas över ett avgörande och som redan gått rationellt tillväga kan inte förlita sig på att ännu mer information ger lösningen på hur ett beslut ska fattas. Det kan tvärtom riskera att öka veligheten. 

– Hjärnan klarar inte av all information i dag. För många valmöjligheter står i vägen för viktigare beslut. Men med små medel kan man förändra beteendet. Lägg energi på de viktiga besluten, säger Pelle Tornell, författare till boken ”Bestäm dig” och föreläsare om konsten att fatta beslut i privatlivet och inom näringslivet. 

Andra experter på beslutsfattning finns inom militären. Teori och praktik varvas för blivande officerare vid Försvarshögskolan. Utmanande övningar läggs in – vinterövningar, fjällmarscher, fallskärmshoppning, gisslanträning – för att var och en ska förstå var ens gränser går. Det gäller både fysiskt och psykiskt. 

Foto: Fredrik Sandberg/TT

– För att kunna hantera stressade situationer krävs framför allt att du tränat in en mängd rutiner så att de fungerar även när kaos inträffar, säger Jan Fredriksson, chef för ledarskapsavdelningen för institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap vid Försvarshögskolan. 

Många rutiner går direkt att överföra till civil verksamhet, menar Jan Fredriksson. Vem som helst kan ha nytta av grunden i den militära utbildningen. 

– Den går ut på att lära känna sig själv, lära känna andra och förstå gruppens dynamik. Då förstår man hur människan fungerar vid olika kontakter. Det underlättar beslutsfattande, säger han. 

Där militären har rutiner håller sig i stället många företag i näringslivet med tumregler. Tumregler gör att huvudet kan hållas kallt. Det är ett viktigt steg mot att fatta bättre beslut, enligt Pelle Tornell. 

Han har ett förflutet inom Stenbecksfären och beskriver en sådan tumregel hos sin tidigare arbetsgivare: att aldrig besluta om att anställa någon utan att också ens chef fått intervjua personen (den så kallade farfarsprincipen). 

Ett råd är att tänka igenom om du har tillräckligt med energi för att fatta beslutet. Om inte, parkera beslutet och fatta det i stället när du är pigg. Det är inte att vela.

Energi är en viktig faktor vid beslutsfattande. 

– Om du är trött blir resultatet lätt ett automatiskt beslut. Ett råd är därför: tänk igenom om du har tillräckligt med energi för att fatta beslutet. Om inte, parkera beslutet och fatta det i stället när du är pigg. Det är inte att vela, säger Pelle Tornell. 

Andra fastnar i föreställningen att endast det bästa är gott nog och börjar tvivla. Då kan det vara bra att nöja sig med att resultatet av beslutet blir tillräckligt bra. 

– Tillräckligt bra är oftast bra, men det duger naturligtvis inte om du bygger ett kärnkraftverk. Då är det viktigt att ta del av all tillgänglig information, statistik och kalkyler och säkerhetsmarginaler. Det är viktigare att det beslutet blir rätt än att det kommer en månad tidigare, säger Pelle Tornell. 

Foto: Fredrik Sandberg/TT

På Ica Maxi i Nacka utanför Stockholm började han räkna produkterna på butikshyllorna. Där fanns 239 olika sorters shampoo, 195 juicesorter och en skylt där det stod: prova alla 200 pastasorterna. Detta apropå vardagens valmöjligheter nu för tiden. 

I sin bok ”Bestäm dig” beskriver Tornell författaren Saul Wurmans arbete med att i slutet av 1980-talet försöka kvantifiera informationen som sköljer över världen. Denne beräknade då att informationsmängden hade fördubblats mellan Kristi födelse och mitten av 1700-talet.

Den hade därefter fördubblats på nytt fram till år 1900, och en gång till till 1950, enligt Wurman. När Saul Wurman skrev boken, före internets genombrott, fann han att fördubblingstakten var nere på fem år. 

Hur lång tid det tar i dag vet ingen säkert och allt beror på vad som försöker mätas, men takten ökar snabbt.  

I militära programutbildningar används spel på taktisk och operativ nivå och övningar för att omsätta teoretisk kunskap till praktisk verksamhet. Det handlar här om att träna beslut under stark press. Försvarshögskolan utbildar officerare, som i yrkeslivet ska kunna vara chef och leda en militär enhet eller verka i en stab för att ta fram planer och beslutsunderlag. 

– De fiktiva händelserna spänner från krissituationer i samhället till fullskaliga stridssituationer. Datorsimulering kan användas för att pröva de beslut som officerarna fattar, beskriver Jan Fredriksson. 

I en veckolång övning, Strategisk operativ tillämpning, ställs studerande vid Försvarshögskolans stabsutbildning tillsammans med studenter vid statsvetarprogrammet inför ett fiktivt scenario. Sverige dras in i en upptrappad konflikt i Östersjöområdet. Både civila och militära resurser måste samverka. Deltagarna delas in i grupper och när övningen är slut har grupperna lotsat sitt land genom terrordåd, etniskt våld, politiska utspel, EU-förhandlingar, påtryckningar, krigsförklaringar och presskonferenser.    

– Det krävs kunskap, förståelse och träning för att hantera svåra situationer. Alla situationer som uppstår är i sig unika, men det går att förbereda sig så att rutinåtgärder fungerar automatiskt. Då är förutsättningarna bättre att handskas med det uppkomna läget, säger Jan Fredriksson. 

En av de senaste civila händelserna att lära av är, enligt Jan Fredriksson, det ymniga snöfallet i Stockholm i november. 

Foto: Lisa Mattisson

– Det kom nästan en halv meter snö. Ansvariga sa att allt fungerade enligt plan, men människor satt fast i sina bilar. Andra kom inte hem under natten eftersom busstrafiken hade ställts in. Fanns det verkligen en bra krisberedskap? Vad hade hänt om snöfallet fortsatt ett dygn till? frågar han sig. 

Med spel och träning kan beslutsfattare förbereda sig för sådana händelser. Då kan rutiner och ansvarsområden klaras ut.  Och chefer kan lägga sin kraft på att leda verksamheten.

– Att fatta obekväma beslut är i sig en stressfaktor och det gäller att träna på det i förväg, säger Jan Fredriksson.

Foton i text: Fredrik Sandberg/TT och Lisa Mattisson

  • Läs mer:

Därför är det vanligt med ångest på morgonen

Kopplingen mellan adhd och stress missas ofta

Så säger du nej till chefen på rätt sätt

Fakta.Pelle Tornells råd om hur bra beslut fattas

* Välj rätt tidpunkt för att fatta viktiga beslut. Undvik beslut när du är trött eller stressad. Vänta tills du har energi.

* Bestäm vilka beslut som är viktiga för dig. Lägg energin på de viktiga besluten som du kan påverka och där skillnaden mellan alternativen är stort. Beslut som du kan ändra på är ofta bra att fatta snabbt.

* Titta på beslutet utifrån. Vilket beslut skulle du rekommendera till en god vän i samma situation? Eller fråga en god vän som är lik dig vilket beslut den personen skulle fatta.

* Ändra på bilden av dig själv som en velig person. Om du blir medveten om hur beslutsfattandet fungerar så får du större frihet i hur du fattar beslut och mindre beslutsångest.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.