Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Så talar du med barnen om nätporren

Foto: Beatrice Lundborg

Nästan alla tolvåringar har någon gång mött porr på nätet. Men få har pratat med någon vuxen om vad de upplevt. I en ny bok får föräldrar och andra vuxna handfasta råd om hur de kan närma sig det känsliga ämnet.

Var tionde sextonårig kille tittar på porr varje dag, är så kallad högkonsument. Medelåldern i Sverige för när killar aktivt börjar söka porr på nätet är drygt tolv år.

En ny bok ”Visuell drog – om barn, unga och nätporr” tar upp vad som händer i hjärnan när vi konsumerar pornografi. Men fokus ligger på hur vuxna kan prata med unga om porrens påverkan på hälsa, attityder och relationer - utan att komma med pekpinnar.

Dagens nätpornografi innehåller både fysisk och verbal aggression i stor utsträckning.

 

Bokens författare, Ulrica Stigberg och Maria Ahlin, ägnade mycket tid åt att träffa barn och unga som konsumerar porr på nätet. De har också gått igenom forskningen på området och intervjuat forskare, psykologer samt poliser.

– Föräldrar, lärare eller ledare i en förening måste lägga sin eventuella förfäran inför porren åt sidan och undvika att skuldbelägga barn som tittat på porrfilm, säger Ulrica Stigberg och Maria Ahlin.

De berättar att det som för bara några år sedan betraktades som hårdporr är mainstream i dag, och många gånger tillhör det "snällare” på marknaden.

– I dag ser pornografin ofta helt annorlunda ut än för bara tio år sedan, och den har också blivit mer lättillgänglig. Det är inte ovanligt att barn som är nio-tio år sett porr. Dagens nätpornografi innehåller både fysisk och verbal aggression i stor utsträckning, berättar Maria Ahlin.

Hon är generalsekreterare i ungdomsorganisationen Freethem, som arbetar förebyggande mot alla former av människohandel. Genom det har hon alltmer kommit i kontakt med pornografins skuggsida.

– I nio av tio porrfilmer förekommer olika former av fysisk aggression. Det handlar om stryptag, att någon blir dragen i håret, slagen med handflatan och liknande. I hälften av filmerna förekommer verbal aggression med främst kränkande ord, säger Maria Ahlin.

Hon och Ulrica Stigberg har märkt är att många barns och ungdomars första kontakt med pornografi tycks ske på skolans datorer eller läsplattor. Maria och Ulrica hoppas att lärare och rektorer ska få mer kunskap om det som sker inom skolans fyra väggar.

– Många av de unga som kommer i kontakt med porren har ingen vuxen att samtala om sina upplevelser med. Vi har märkt att de vill berätta om sina upplevelser av porr och då måste vuxenvärlden också ha redskap att möta dem på ett bra sätt, säger Ulrica Stigberg.

Hon arbetar en dag i veckan som präst med inriktning på samtal i Fryshuset i Stockholm och ägnar resten av tiden åt föreläsningar och författande.

Både Ulrica och Maria betonar att deras nya bok inte ska ses som ett inlägg i någon moraldebatt. I stället vill de hjälpa vuxna att prata med unga om porr och porrkonsumtion.

I boken berättar flera ungdomar om sina egna erfarenheter av pornografi och nätporr. Elin, i dag 19 år, säger att killarna i klassen började titta på porr på nätet. Först hittade de stillbilder och sedan jublade när de fick tag på en film med rörliga bilder.

Snart var porren en del av Elins vardag. Under några år blev hon och hennes tjejkompisar kallade ”hora” nästan varje dag. Hon säger att killarna började betrakta dem som sin egendom. De skapade en poänglek där de fick poäng beroende på vilken kroppsdel de lyckades ta på hos tjejerna: fem poäng för brösten, tio för rumpan … till slut blev leken så normaliserad att ingen längre reagerade.

Ibland när Elin gick förbi killarna i klassen pekade de på henne och ropade ”Sug min kuk!" De upprepade fysiska och verbala påhoppen påverkar än i dag hennes syn på killar och på hur en kvinna "ska" bete sig under ett samlag.

– Det här är ingen unik berättelse, säger Ulrica Stigberg. Ungdomars porrkonsumtion kan påverka både pojkar och flickor – även de som själva inte tar del av nätporren.

I hennes och Maria Ahlins nya bok pratar Lars Olson, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm, om pornografiberoende. Han framhåller att man kan bli beroende både av droger som alkohol och narkotika och av beteenden.

– När det gäller spelberoende har forskarna visat att det uppstår frisättning av dopamin och förändringar i hjärnan på samma sätt som vid drogberoende. Spelberoende handlar om att belöningssystemet har kidnappats och det kan överföras till sexberoende och överdriven konsumtion av porr, säger Maria Ahlin.

Både hon och Ulrica Stigberg har mött ungdomar som vittnar om svårigheten att få hjälp att ta sig ur sitt porrberoende. I boken beskriver Erik sina svårigheter att ge upp sin omfattande porrkonsumtion, och om hur han till slut vågade be sina föräldrar om hjälp. Det krävdes stort mod för att klämma fram att han så ofta tittade på porr.

Erik berättade för föräldrarna att han försökt sluta, men inte lyckats och hur instängd han kände sig. Föräldrarna lyssnade, men det viktigaste var att de inte sedan kom med några anklagelser eller fördömanden. Han förstod att de stod på hans sida och ville hjälpa honom att må bättre.

– Det är aldrig barnens eller ungdomarnas ”fel” att de möter porr. I vår bok och när vi föreläser ligger fokus därför på vilken inverkan porr kan ha på hälsan, attityder, framtida relationer, sexualitet och ett eventuellt beroende. Vi träffar unga varje vecka som vill ha hjälp – men inte av fördömande och moraliserande vuxna, säger Ulrica Stigberg och Maria Ahlin.

Forskaren och barnmorskan Magdalena Mattebo har gjort en doktorsavhandling om ungas konsumtion av pornografi kopplat till sexuella erfarenheter, livsstil och hälsa. Hennes forskning tyder på att nästan alla 16-åriga pojkar i Sverige ser på porr – och att en tredjedel av dem upplever att de tittar för mycket på till exempel nätporr.

– Bland högkonsumenterna är det fem gånger vanligare än bland jämnåriga att inspireras av porr i sina egna sexuella relationer, säger Magdalena Mattebo. En fråga som borde studeras mer ingående är vad porren får för effekter bland dem som tittar väldigt mycket. Härmar pojkar vad de ser hända i filmerna?

Enkätundersäkningar som Magdalena Mattebo gjorde bland gymnasieungdomar visade att sju av tio killar tittar på porr minst en gång i veckan, samt att andelen högkonsumenter ökat. Medelåldern för att aktivt börja söka efter porr på nätet var drygt tolv år för killarna och runt tretton år för tjejerna.

Enligt hennes studier pratar unga pojkar aldrig med vuxna om pornografi. Sådana samtal förs eventuellt med vänner och med en eventuell partner. Unga tjejer vänder sig något oftare till en vuxen.

– Det här riskerar att leda till en väldigt ensidig syn på sex och samlevnad där inspirationen hämtas från porrfilmer och kamrater som också ser på porr, säger Magdalena Mattebo.

– Den sexualitet som skildras i porrfilmerna är nästan alltid på mannens villkor. Kvinnan ska se ut och bete sig på ett visst sätt för att behaga en eller flera män. Det är viktigt att skapa en motvikt till denna stereotypa bild.

Samtidigt menar Magdalena Mattebo att vuxna måste visa förståelse när ungdomar söker sig till pornografin. Unga är nyfikna på sex och säger att porr kan vara häftigt att onanera till, säger hon.

– Därför gäller det att föra saklig och balanserade samtal om de här frågorna. Omfattningen av porrkonsumtion bland unga är okänd för en del vuxna och kan verka skrämmande. Då är det lätt att lägga locket på och yrka på förbud. Men det är ingen framkomlig väg.

Fotnot. Boken ”Visuell drog – om barn, unga och nätporr” ges ut av Kalla Kulor förlag och kommer ut lördagen den 15 oktober.

Tips till villrådiga vuxna

1. För många kan det vara svårt att ta det första steget och våga tala med barn och ungdomar om sex, samlevnad och porr. Men erfarenheten är att unga verkligen vill samtala.

2. Man kan börja med frågor som: Har barnen pratat om, eller mött, porr i skolan? Har de kompisar som tittar? Att visa att man som förälder är insatt i den verklighet som barn och unga lever i kan underlätta för barnen att berätta om egna erfarenheter.

3. Räkna med att en tolvåring mött pornografi och att du som förälder/lärare därför kan prata en hel del om detta.

4. Att aldrig skuldbelägga ett barn som berättar att det sett på porr är A och O. Det skapar skamkänslor och försvårar ett fortsatt samtal.

5. Undvik att komma med moralpredikningar om hur illa det är att se på porr. Fastna inte i vad som är rätt och fel.

6. Använd fakta om vad som händer i hjärnan om man ser på mycket porr, om hur porr kan påverka attityderna till sex, framtida relationer till det motsatta eller egna könet.

7. Erkänn att det även som vuxen kan vara svårt att tala om ett ämne som pornografi.

8. Var nyfiken på barnets värld. Ställ frågor och samtala om det som sker i skolan och på rasterna. Varockså nyfiken på det som händer på nätet – låt barnen och ungdomarna bli lärare och vägvisare.

Källa: Ulrica Stigberg och Maria Ahlin

Nätporrberoende. Hit kan du vända dig för hjälp

Här finns hjälp för beroendeproblematik och behandling, både för drabbade och anhöriga.

Preven Tell

Hjälplinje vid oönskad sexualitet, sexmissbruk och sexuella problem. E-post: info@preventell.se och telefon 020-66 77 88

NOFAP.com

En engelskspråkig sajt med onlinebaserad avvänjningshjälp för pornografiberoende.

För anhöriga till sex- och kärleksmissbrukare:

S-anon i Stockholm: sanon.stockholm@gmail.com

S-anon I Uppsala: anon.uppsala@gmail.com

Surfa lugnt

Driver ett nationellt initiativ för att höja skolans och vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på internet. Se surfalugnt.se

Folkhälsguiden

För den som är intresserad av folkhälsofrågor: folkhalsoguiden.se

RFSU

RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, arbetar med upplysning om kärlek och relationer. Här finns mycket material både för unga och vuxna: rfsu.se

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.