Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Så tar du kontroll över tidsslukande appar

En rörelse som vill skapa debatt om alla appar som upptar allt mer av vår vakna tid har nu kommit till Sverige. Målet är en värld där användarna känner att tiden de tillbringar på nätet känns meningsfull och väl använd.

Vi använder i genomsnitt våra smarta telefoner ungefär fyra timmar om dagen – en fjärdel av vår vakna tid. Vi surfar, samtalar med vänner, skickar sms eller mms, scannar igenom det som hänt på Facebook och tittar på det senaste avsnittet av en populär serie på Netflix. Men många upplever att de inte har tillräcklig kontroll över hur de använder olika tjänster.

Nu hoppas den nystartade rörelsen ”Time Well Spent Sweden” att vi ska få ett mer sunt förhållningssätt till alla tidsslukande appar – genom att inspirera branschen att ta ett större ansvar för hur de påverkar sina användare. Talespersoner är Hoa Ly, psykolog, och Tove Blomgren på designbyrån Doberman.

Teknikjättarna i Silicon Valley arbetar ständigt för att skapa lösningar som maximerar hur mycket tid och uppmärksamhet de tar från användarna. I dag startar till exempel Netflix och Youtube nästa video automatiskt, och på Facebook och Instagram verkar flödena oändliga.

– De här företagen utnyttjar vår psykologiska sårbarhet och hur våra belöningssystem fungerar. Något en tidigare Facebook-chef till och med öppet framhållit i en intervju, säger Hoa Ly.

Han jämför med att spela på en enarmad bandit. Ibland händer det något, ibland inget alls och ibland något riktigt kul – det finns en ojämnhet i hur belöningarna ”portioneras” ut.

– Den som ständigt måste uppdatera sina flöden i sociala medier har fått smaka på kraften i denna mekanism – samma mekanism som gör att spelaren vid den enarmade banditen fortsätter rycka i spaken.

Tove Blomgren berättar att vänner och andra hon kommer i kontakt med säger att de upplever allt mer distraktion och frustration kring sitt mobilanvändande. Hon pekar på att forskning tyder på samband mellan mycket skärmtid och nedstämdhet, sömnbrist och jämförelseångest.

– Jag är i grunden en stor teknikoptimist, men har haft en gnagande känsla av att många har en naiv och okritisk inställning till utvecklingen, säger hon.

I USA finns en organisation kallad Time Well Spent som vill väcka debatt om bland annat vårt appanvändande. När Tove hörde talas om den blev hon intresserad. Då hade Hoa Ly i flera år funderat över kopplingen mellan teknik och psykologi. Nu är de två alltså talespersoner för den svenska ”systerrörelsen”.

– För tio år sedan bodde jag i Japan och såg hur människor redan före smartphone-revolutionen var helt besatta av sina telefoner, säger Hoa Ly. Jag tänkte redan då att det skulle vara mäktigt om vi kunde få människor att använda lite av den tiden till att göra saker som de verkligen mår bra av.

Hoa Ly och Tove Blomgren menar att hela den digitala branschen står inför ett vägskäl. Företagen måste inse att det inte längre bara gäller att locka nya användare – utan att dessa också måste känna att tiden de lägger ned på sociala medier, spel, verktygsappar och liknande är väl använd.

Företagen som ligger bakom tjänster som till exempel Instagram och Facebook gör allt för allt för att fånga vår uppmärksamhet och för att vi ska stanna kvar där, påpekar Tove Blomgren och Hoa Ly. Det innebär att vår förmåga till fokus, till exempel för att sätta oss in i komplexa problem och idéer, minskar.

Ingen av dem tycker att det är något fel med all ny teknik som kommer fram utan med hur den används. Både  företagen som tar fram olika tjänster och de som använder sig av dem måste förändra sitt beteende.

En av dem som kraftigt reagerat mot det han kallar ”uppmärksamhetsekonomin” är amerikanen Tristan Harris. Han menar att den är ett hot mot människors hälsa och ekonomi, och att teknikbranschen har ett stort ansvar för att ta fram tjänster där användarna inte upplever att de ”slösar bort sin tid”.

Tristan Harris arbetade i tre år på Googles i ett projekt som på ett mer ”etiskt” sätt syftade till att styra internetanvändarnas tankar och handlingar på nätet. För två år sedan lämnade han Google för att starta ”Time Well Spent”, som är en icke-vinstdrivande organisation. 

Under mer än ett decennium har Tristan Harris försökt förstå de osynliga influenser som "kapar" mänskligt tänkande och handlingar när någon sitter vid en dator eller använder en smartphone. Han använder bland annat forskning om beroende för sina analyser.

Tristan Harris frågar hur ofta tekniken avbryter oss i det vi egentligen håller på med. På jobbet och på fritiden ödslar vi skrämmande mycket tid på notiser och fönster som poppar upp, påpekar han. Istället för att hjälpa oss att använda tiden väl, känns det ofta som om tekniken stjäl vår tid. 

I ett Ted Talk, som hittills laddats ned 1,5 miljoner gånger, reflekterar Tristan Harris om hur framtidens teknik kan se om den designas med de "djupaste mänskliga värdena" för ögonen.

När Time Well Spent frågade 200 000 amerikaner om deras digitala vanor svarade över hälften att använde olika tjänster på nätet mer än de själva ville. I genomsnitt använde de tillfrågade Facebook knappt en timme varje dag – och sex av tio ansåg att det var en dåligt använd tid. 

– Besök på sociala medieappar, dejtingappar och mobilspelande hamnar längst ned på listan när användare ska skatta hur nöjda de är med den tid de lagt ned – och det är också tjänster man lägger allra mest tid på. Överst hamnar så kallade välmåendeappar, pod-caster, ljudböcker och verktygsappar. Till de senare räknas väderappar och olika typer av digitala kalendrar, säger Hoa Ly.

Bakom initiativet Time Well Spent Sweden står hittills åtta svenska digitala bolag.

– Jag tror att branschen måste förändras säger Tove Blomgren. Företagen använder artificiell intelligens i allt större utsträckning. De skruvar på både design och teknik för att manipulera användarna. 

Men på sikt går det inte längre att producera tjänster som användarna inte uppskattar, fortsätter hon. Till exempel angav nyligen en av fyra svenskar att de överväger att antingen helt sluta, eller minska ner, på sitt Facebook-användande. 

– Även om alla knappast kommer att göra det så säger det något om hur illa omtyckt plattformen är, säger Tove Blomgren.

En som redan tagit intryck av den nya rörelsen i USA är Facebooks grundare Mark Zuckerberg. I ett nyårstal framhöll han att all tid som tillbringas på Facebook måste kännas som ”time well spent”, det vill säga väl använd. Det kanske är en reaktion på signaler om allt fler överväger att lämna Facebook eller begränsa sin användning.

Fotnot: Tove Blomgren är creative director på Doberman. Hoa Ly har doktorerat i psykologi vid Linköpings universitet och är medgrundare till välmåendeappen Shim. Mer info www.timewellspentsweden.com

Råd till användare

1. Reflektera över vad du lägger tid på i din telefon, och vad du får ut av det. Prova att minska ner på det du inte tycker känns så värdefullt.

2. Ändra din smarta telefons hemskärm om du upplever att några appar tar för mycket av din tid. Du kanske till och med ska ta bort några och bara uppsöka dem via webbläsaren. Det höjer tröskeln och motverkar att du reflexmässigt öppnar dessa appar.

3. Ladda din telefon utanför sovrummet. Om du använder den som en väckarklocka, köp en riktig väckarklocka! På så sätt undviker du reflexen att kolla mobilen det första och sista du gör varje dag.

Källa: Hoa Ly 

 

 

 

Råd till företagen

1. Utgå alltid ifrån vilket värde ni kan tillföra i människors liv, snarare än antal besök eller klick. Involvera dem som ska använda tjänsten under hela designprocessen. 

2. Det är inget självändamål att ha många användare som till exempel använder din tjänst under lång tid, eller att få många klick. Det viktiga är att användarna upplever att de får ut ett mervärde, och att de även efteråt upplever att den tid de använt är meningsfull.

3. Ha respekt för dina användares tid och uppmärksamhet. Var varsam med notiser och annat som skapar brus. Tänk på att din app eller tjänst är en av många.

Källa: Tove Blomgren

 

 

 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.