Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 21:34

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/sakrare-diagnoser-for-prostatacancer-ska-lindra-lidandet/

Insidan

Säkrare diagnoser för prostatacancer ska lindra lidandet

En patient behandlas för prostatacancer. Nya diagnosmetoder ska minska onödig behandling i framtiden. Foto: Eva Tedesjö

Under de senaste decennierna har tiotusentals män fått sin prostatacancerdiagnos helt i onödan. Nu väntar en revolution när det gäller att spåra sjukdomen som leder till att 2.400 män varje år dör. ”Vi står inför ett paradigmskifte”, säger professor Ola Bratt.

Rätta artikel

Över 10.000 svenska män får varje år en prostatacancerdiagnos. Det är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Cirka 100.000 svenska män lever med diagnosen – och varje år dör 2.400 män i sjukdomen.

För att få ned dödligheten i prostatacancer är det viktigt med en tidig upptäckt. Ändå har det inte funnits något organiserad prostatatestning. I stället är det upp till varje man att själv ta initiativ och bestämma sig för om man vill testa sig eller inte.

Men nu är en rejäl förbättring av prostatacancerdiagnostiken i Sverige på gång, menar Ola Bratt, professor och överläkare i urologi vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

– Jag skulle säga att vi står inför ett paradigmskifte. Flera regioner tar nu fram planer för en organiserad, informerad och riktad diagnostik som kraftigt kommer att minska skadeverkningarna av dagens modell. Dessutom kommer detta att leda till minskad sjuklighet och dödlighet i prostatacancer, säger Ola Bratt.

Läs mer: Screening för prostatacancer kan minska dödsfallen med 30 procent 

En viktig aspekt är också att med en organiserad testning kommer kunskapen om hur de diagnostiska metoderna ska förbättras att öka, menar han.

Bakom paradigmskiftet ligger nya kunskaper på området som Ola Bratt lyfter fram. 

• Nästan hälften av alla män, de med låga värden vid prostataprovtagning, kan testas väldigt sällan och avsluta testningen i 60-årsåldern.

• Kompletterande blodprov i kombination med magnetkameraundersökning, MR, kan identifiera män som trots höjda PSA-värden (prostataspecifikt antigen) har låg risk för prostatacancer på sikt. Dessa män behöver inte genomgå vävnadsprov, så kallad biopsi.

• I de fall vävnadsprov behövs gör MR att provtagningen kan riktas mot misstänkta områden i prostatan.

Ola Bratt har arbetat med prostatacancer i snart 30 år, och betraktar sig själv som ”en nörd” på området. Expert, kanske andra skulle säga.

Han säger att prostatacancerdiagnostiken under de senaste decennierna gått från den den ena ytterligheten till den andra. Från att ha varit dominerad av underdiagnostik av allvarlig cancer till att domineras av överdiagnostik där beskedlig prostatacancer behandlas i onödan.

Ola Bratt, professor och överläkare i urologi. Foto: Emelie Ljunggren

Han skräder inte orden om hur det fungerat, säger att vi inom några år med skam kommer att blicka tillbaka på de senaste årens modell för prostatacancerdiagnostik och den överbehandling som följt i dess kölvatten.

 – De flesta av dessa män som opererades i onödan hade aldrig märkt av sin prostatacancer innan de dog av någonting annat, säger han.

Innan PSA-provet kom i början av 90-talet upptäcktes prostatacancern oftast först när det var för sent. Nu kan man upptäcka cancern i tid. Men eftersom provet inte skiljer mellan mer beskedlig och aggressiv cancer har många män opererats utan att det behövts – och därefter drabbats av biverkningar som urinläckage och impotens.

– Mer än 50.000 svenska män har under de senaste decennierna fått en cancerdiagnos i onödan, säger Ola Bratt.

Läs mer: Dödligheten i cancer minskar  

Bland annat därför har Socialstyrelsen hittills sagt nej till allmän screening för prostatacancer. I stället har man uppmanat regionerna att själva försöka förbättra prostatadiagnostiken. Det är det arbetet som nu påbörjas i flera regioner.

Ola Bratt är ordförande för Socialstyrelsens sakkunniggrupp för prostatacancerscreening. Han säger att Socialstyrelsens beslut att inte rekommendera ett nationellt screeningprogram baseras på jämförelser mellan allmän screening och ingen PSA-testning av symtomfria män. 

Även mammografi ger överdiagnostik, men inte alls lika omfattande som vid prostatacancer.

– De tog alltså inte hänsyn till att över två tredjedelar av alla svenska män PSA-testas i dagsläget. Detta sker helt oorganiserat, vilket gör testningen både ojämlik, ineffektiv och mycket resurskrävande. Förhållandet mellan skador som överdiagnostik och överbehandling och nytta är betydligt sämre vid oorganiserad än vid organiserad testning som baseras på kallelser och ett förutbestämt flöde för hantering av provsvar, säger Ola Bratt. 

– Dessutom bidrar den oorganiserade testningen inte till att öka kunskapen om hur de diagnostiska metoderna ska förbättras.

Sedan många år görs regelbunden mammografi av kvinnor mellan 40 och 75 år i Sverige, så kallad screening, för att upptäcka cancer tidigt.

Varför är det så stor skillnad mot mammografin?

– Även mammografi ger överdiagnostik, men inte alls lika omfattande som vid prostatacancer, säger Ola Bratt. 

Problemet med prostatacancerdiagnostiken har, enligt Ola Bratt, varit att man har använt en ospecifik markör, PSA-provet, som bara talar om att det finns en sjukdom någonstans i prostatan – inte vilken och inte var i körteln. 

– Därför har vi rutinmässigt tagit en ”skur” av vävnadsprov lite varstans i prostatan. Det är dessa ”systematiska vävnadsprov” som är boven i dramat, eftersom de ofta råkat påvisa en betydelselös cancer. Denna metod är ingenting att vara stolt över, säger Ola Bratt.

Läs mer om cancer