Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-21 13:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/screening-for-prostatacancer-kan-minska-dodsfallen-med-30-procent/

Insidan

Screening för prostatacancer kan minska dödsfallen med 30 procent

Screening för prostatacancer görs med ett enkelt blodprov. Foto: Claudio Bresciani/TT

Män som deltar i ett regelbundet screeningprogram har 30 procent mindre risk att dö i prostatacancer, enligt en ny studie från Göteborgs universitet. Störst risk att dö i sjukdomen har män som börjar screenas efter 60 års ålder. Men screeningen har också nackdelar.

Hans Arbman
Rätta artikel

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och står för nästan 17 procent av alla cancerfall. Varje år diagnostiseras 10.500 män i Sverige för prostatacancer. 2.400 män dör varje år. Prostatacancer är den vanligaste dödsorsaken av cancer hos män.

Ny forskning vid Göteborgs universitet visar att dödsfallen i prostatacancer minskar med cirka 30 procent vid organiserad och regelbunden PSA-screening. I studien har 10.000 män inbjudits till PSA-testning vartannat år. Männen har följts under 22 år.

– Detta är egentligen ingen jättenyhet för oss, utan snarare något vi förväntat oss. Bland annat utifrån en stor europeisk screeningstudie som pågått i många år, säger Maria Frånlund, disputerad inom urologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare på universitetssjukhuset.

Hon vill i stället framhålla studiens resultat om vilka män som dör trots att de är med i ett organiserat och kontinuerligt screeningprogram.

– Det vi såg var att män som gick in sent i programmet, ­efter 60, hade en ökad risk för prostatacancer. Flera av dessa män hade redan spridd sjukdom i kroppen och då kunde behandling inte bota cancern.

Studien kunde också visa att män som efter att ha deltagit upp till övre åldersgränsen, 70 år, senare insjuknade och dog i prostatacancer. Med andra ord är det för tidigt att sluta screena friska män redan vid 70 års ålder. Faran är inte över då, menar Maria Frånlund. 

– Så ska man införa ett screeningprogram i Sverige så är det viktigt att även titta på när man ska avsluta screeningen. Förut har man avfärdat människor över 70-årsåldern, tror att medel­åldern blir allt högre och många är friska långt upp i åren, säger hon.

Frågan om allmän prostatascreening, liknande den som sedan 1980-talet finns för bröstcancer hos kvinnor, har debatterats länge. Ett PSA-prov är ett blodprov som kan ge en signal om prostatacancer långt innan några symtom går att upptäcka. Trots att även tidigare studier visat på positiva effekter av organiserade screeningprogram sade Socialstyrelsen så sent som förra året nej till att rekommendera ett nationellt screeningprogram.

Cirka hälften av alla män som får diagosen efter screening har egentligen en ofarlig cancer, och riskerar att behandlas i onödan.

Huvudskälet är att nyttan med screening för prostatacancer med enbart PSA-prov inte tydligt överväger de negativa effekterna på befolkningsnivå, enligt Socialstyrelsen. 

– Det är en väldig komplex fråga. Ett förhöjt PSA-värde kan betyda att du har en hög risk för cancer, men kan också vara ett tecken på att du har en godartad tillväxt av körteln. Sedan finns det män med låga värden som kan utveckla en aggressiv cancer i alla fall, säger Maria Frånlund. Men det största problemet är att prostatacancer kan se så olika ut hos olika män, och cirka hälften av alla män som får diagosen efter screening har egentligen en ofarlig cancer, och riskerar att behandlas i onödan.

I Sverige finns i dag alltså inga nationella rekommendationer om prostatascreening. Inte heller internationellt har PSA-screening slagit igenom. Enligt Maria Frånlund finns bara två länder i världen – Kazakstan och Litauen – som har nationella screeningprogram för prostatacancer.

I Sverige är det i stället upp till varje man i riskåldern att avgöra om han vill testa sig eller inte. Enligt Maria Frånlund testar sig nästan hälften av alla män över 50 på eget initiativ. Men det ser väldigt olika ut i olika regioner. 

– Bekymret med oorganiserad provtagning är att helt fel personer kan testa sig, det görs inte på ett strukturerat sätt och det blir väldigt ojämlikt. Många män får en undermålig uppföljning. Det är också kostsamt för samhället, och nyttan är svår att analysera. 

– Vi tror det skulle vara fördelaktigare att organisera upp detta på något sätt, så att alla män har samma förutsättningar. Men det är en politisk fråga, säger hon.

Maria Frånlund, överläkare. Foto: Andreas Broqvist

Det var just att öka förståelsen för effekten av screening och diskutera hur ett framtida screeningprogram skulle kunna utformas som var huvudsyftet med Maria Frånlunds avhandling. Hon säger att det råder en stor osäkerhet, både inom vården och hos Socialstyrelsen, om hur man ska hantera män i riskåldern för prostatacancer.

– Det beror på att vi behöver kompletterande test till PSA som förbättrar diagnostiken. PSA-proven gör att vi hittar många ofarliga tumörer som inte skulle ge några bekymmer. Om vi inte hittat dem skulle patienten ha varit lyckligt ovetande. Vi kan inte avgöra vilka som har en ofarlig cancer och vilka som har den aggressiva formen.

Det gör att män opereras i onödan. Ett ytterligare problem är att prostataoperationerna är komplicerade och kan få allvarliga biverkningar. Prostatakörteln sitter besvärligt till och är anatomiskt svår att komma åt. Det finns risk att slutmuskel och potensnerver skadas.

Majoriteten av de män som opereras, över 80 procent, drabbas av någon grad av minskad erektionsförmåga. Många blir totalt impotenta för att nerverna skadas. Och 20–25 procent av männen får problem med vattenkastning och urinläckage. 

– Det är inte så kul om man är 60 år och får gå med ett blöjskydd resterande liv, efter att ha tagit bort en cancer som var helt ofarlig, säger Maria Frånlund.

Men utvecklingen går trots allt framåt. Dödligheten i prostatacancer har drastiskt minskat de senaste 15 åren med hjälp av tidigare diagnostistik och bättre behandling. 

Att prostatakörteln är förstorad är absolut inte samma sak som cancer. Många blandar ihop begreppen.

Maria Frånlund säger att riktad cellprovtagning med magnet­kamera kan vara en metod för att göra prostata­diagnostiken mer precis. Det skulle också leda till färre biverkningar.

Kan operationsmetoderna förbättras ­ytterligare?

– Vi driver hårt att den här typen av operationer ska göras på så kallade högvolymcenter, där varje kirurg som jobbar gör minst hundra ingrepp per år, så att man blir duktig på detta. Då ser vi att biverkningarna minskar avsevärt, säger Maria Frånlund.

Enligt Maria Frånlund har 30–40 procent av männen i 60-årsåldern besvär med vattenkastning. Det är helt naturligt, eftersom prostatan växer med åldern. En tidigare studie vid Göteborgs universitet har tittat på om män med förhöjda PSA-värden och svårigheter att tömma blåsan, eller som måste kissa ofta, hade en högre risk för prostatacancer. 

– Det är många som tror det, men vi såg tydligt att det var tvärtom. De män som hade den typen av besvär och förhöjt PSA hade lägre risk för prostatacancer. 

Vad kan det bero på?

– De högre PSA-värden som dessa män uppvisar är betingade av att de har en godartad prostataförstoring. Att prostatakörteln är förstorad är absolut inte samma sak som cancer. Många blandar ihop begreppen.

Maria Frånlund tror inte på dagens lösning där enskilda män på eget bevåg går och tar ett prov då och då. 

– Utifrån våra resultat i studien bör detta struktureras. Jag tycker att man ska ha en nationell samsyn kring vad som ska göras.

– Ska man trycka på startknappen för allmän screening så ska man ha klart för sig precis hur man ska göra. Vid vilken ålder inleds screeningen och när ska den avslutas?  

Läs mer om cancer