Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

Ska man få skratta på biografen?

Eleverna i sjätte klass på Kroksbäckskolan i Malmö argumenterar för och emot ett förbud mot långt hår, och mot högljudda skratt på bio. Vi besöker klassen när den övar inför ”Retorikmatchen” som hade premiär i går.

Skratten ekar efter att en av eleverna ivrigt argumenterat för varför det även i fortsättningen ska vara tillåtet att skratta i en biosalong. En stund tidigare har en annan elev försvarat tanken att barn inte ska få sitta framför en dataskärm. Och i början av lektionen handlade debatten om ett eventuellt förbud mot att bära långt hår.

Stämningen är koncentrerad och uppsluppen på en och samma gång. Både bland de elever som tar plats bakom de två debattborden ”för” och ”emot” – och bland dem som får agera publik. Vi är på Kroksbäckskolan i Malmö.

Pojkarna och flickorna går i årskurs sex och den här timmen tränar de argumentationsteknik. Debattledaren, läraren Robert Calmstedt, fördelar ordet rättvist och sammanfattar de olika ståndpunkterna. När en fråga betats av väntar en omröstning, för eller emot.

Fast förbud mot långt hår? Jo, en elev menar att långa hårtestar kan fastna i hjulen när man är ute och cyklar. En annan påpekar att det går åt mindre dyrbart vatten och miljöförstörande schampo när en korthårig tvättar håret. Han möts genast av protester. Friheten att själv bestämma hårlängden är ändå viktigast, menar flera som är mot ett förbud.

De högljudda skratten i biosalongen då? Förbudsivrarna hävdar att många besökare blir störda om grannen i fåtöljen bredvid skrattar högljutt. Skrattanhängarna säger att de som störs kan se filmerna hemma och att den som regisserat en komedi vill att alla ska skratta, det är själva syftet. Men då får de göra det tyst och inombords, kommer det blixtsnabba svaret från en av skrattmotståndarna.

För eleverna i sexan på Kroks­bäcksskolan är den här debattimmen extra viktig. I våras fick läraren Fredrik Birgersson höra talas om ”Retorikmatchen”, en tävling arrangerad av UR som sänds i både radio och tv. Hans omedelbara tanke var ”det här är inget för min klass”.

Alla hans elever har sin bakgrund i andra länder och ingen av dem har svenska språket som sitt modersmål. Hur skulle de klara sig i jämförelse med pojkar och flickor som växt upp i ”svenska” hem med kanske två föräldrar som har akademisk bakgrund? Nej, det skulle bara sänka Kroksbäcksbarnens självförtroende ytterligare.

Men så skämdes Fredrik över sina tankar och skickade in en anmälan. Och efter att representanter för UR besökt skolan blev eleverna i sexan uttagna – bland 1 500 anmälda sjätteklassare runt om i Sverige.

Utgångspunkten för Retorikmatchen är alla barns rätt att lära sig att tala för sin sak – och att bli lyssnade till. När vi besöker Kroks­bäckskolan är det ordning och reda i klassrummet. Alla arbetar i lugn och ro, räcker upp handen när de vill säga något.

Vi får tillåtelse att avbryta lektionen en stund för att höra vad eleverna tycker om att lära sig mer om argumentationsteknik och vad de anser om Retorikmatchen. Fatmeh el Faour är säker på sin sak:

– Vi har bland annat fått skriva texter där vi argumenterat för olika saker. Bland annat fick vi skriva om varför tummen är så bra och vad vi tycker om skolsköterskan.

Tummen?
– Ja, den är jättebra att ha. Den har vi till exempel för att gripa om saker med, jag skulle inte vilja vara utan min tumme. Skolsköterskan är väldigt snäll. Genom Retorikmatchen kan vi visa att Malmö är en fin stad att bo i och att vi kan ganska mycket, fast vi bor i Kroksbäck.

Klasskamraten Elvira Neslanovic påpekar att Kroksbäck är rätt bråkigt och att det sker ganska många brott där. Så sent som natten före vårt besök skadades tre personer vid en skottlossning.

– En del kanske får för sig att också vi som går här på skolan är tjuvar och kriminella. Genom att vara med i Retorikmatchen visar vi att vi är duktiga och inte alls sämre än de som kommer från områden som anses finare än där vi bor. Vi vill visa att vi är lika duktiga som många andra.

Josef Nur Mohammed räcker upp handen. Han berättar om när han skulle stå framför klassen och prata om en bild som bara han fick se. Genom att beskriva föremålet, i hans fall en bil, skulle han få den övriga klassen att komma med rätt gissning.

– Jag tycker att det var väldigt svårt – fast väldigt roligt.

Mina Mohammad vill också säga något. Hon tycker att det har varit jätteroligt att fördjupa sig i retorik, att till exempel berätta om något med hjälp av några få stödord.

– Vi har också arbetat med kroppsspråk. Ingen lyssnar på den som är rädd, utan på den som är mer självsäker. Vi har övat på hur man ska kunna bli trygg i en grupp och våga stå framför de andra i klassen och berätta. Det kan vara pirrigt.

Under en rast berättar läraren Fredrik att några av hans elever bara varit i Sverige i ett halvår. I klassen går barn med mammor och pappor från bland annat Irak, Syrien, Vitryssland, Bosnien, Afghanistan och Somalia. En av eleverna har en svensk mamma, annars är alla föräldrar födda i ett annat land.

– Svenska språket är ett problem, minst sagt. Få av eleverna talar ju svenska hemma. Jag har alltid varit nyfiken på barn som inte har svenska som modersmål och har arbetat på en muslimsk friskola. När jag var på en skola i ett så kallat fint område kunde jag i princip bara ställa in skorna, ändå fick alla elever godkänt. Här känner jag att jag är viktig för mina elever, kanske är jag den enda de möter under en hel dag som har svenska som modersmål.

Fredrik tillämpar en så kallad genrepedagogik i undervisningen. Han arbetar mycket med samspelet i gruppen och säger att språket måste finnas med som en viktig byggkloss i alla ämnen.

Den ryske pedagogen Lev Vygotskij, som levde mellan 1896 och 1934, är ett föredöme. Han menade att språket är grundläggande för barns och ungas psykiska utveckling, särskilt för utvecklingen av tänkande och minne. Och för att barn ska kunna omfatta begrepp och kunskaper krävs att de har goda relationer med föräldrar, lärare och olika förebilder.

– Jag vill skapa en atmosfär där de som är lite starkare i klassen hjälper de något svagare. Det är nyttigt för bägge grupperna. Inför Retorikmatchen arbetade vi i smågrupper och sedan i större grupper med övningar som kommit från UR. Bland annat har det handlat om hur man gör för att sälja en vara som egentligen inte går att sälja, typ en rutten banan.

Hur har arbetet inför ”retorikmatchen” påverkat klassen?
– Gemenskapen har blivit ännu starkare och många elever vågar nu tala inför sina kamrater. Deras språkliga självförtroende har ökat. De har även blivit bättre på att använda rätt språk i rätt sammanhang.

Fakta:”Retorikmatchen”

”Retorikmatchen” är producerad av UR. Det är en lekfull tävling som utgår från alla barns rätt att lära sig att våga tala för sin sak och att bli lyssnade till.

I serien möter elever från utvalda sjätteklasser runt om i landet varandra. Årets premiärprogram visades i går kväll i Barnkanalen (SVT).

Barn som tittar på serien får lära sig konsten att tala och lyssna genom att hänga med på de spännande tävlingsmomenten och följa lagen när de övar inför utmaningarna. Deltagarna kommer att få hålla engagerande förändringstal, agera talskrivare, öva upp associationsförmågan med mera.

”Retorikmatchen” sänds tisdagar i Barnkanalen, radioversionen sänds i P4 med start den 18 oktober.

Fakta:Det här är Kroksbäck

Bostadsområdet ligger på cykelavstånd från centrala Malmö.

Kroksbäck byggdes i mitten av 1960-talet och var ett av de första områden som uppfördes inom ramen för det så kallade miljonprogrammet.

Namnet kommer ursprungligen från en gård som tidigare låg i närheten, och som i sin tur tagit namnet efter en närbelägen bäck.

En stor del av invånarna i området är första eller andra generationens invandrare.

Kroksbäck är ett av de områden i landet där flest ungdomar döms för brott. Det visade en kartläggning som SVT gjort över vilka bostadsområden kriminella ungdomar bor i.

På Kroksbäckskolan, en F-9-skola går drygt 420 elever. Många föräldrar i det intilliggande villaområdet väljer att låta sina barn gå i andra skolor.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.