Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

”Stämmer inte att vi svikit kvinnorna som utsatts för hedersvåld”

Other: Anders Hansson

Gudrun Schyman ger inte mycket för kritiken om att hon och andra feminister svikit kvinnor som utsätts för hedersförtryck och hedersvåld. "Det stämmer inte alls", säger hon.

Som talesperson för Feministiskt Initiativ (fi) har Gudrun Schyman anklagats för att hon och partiet inte tar hedersvåld på allvar.

– Vi som arbetar för kvinnors rättigheter och mot alla former av förtryck inser att det finns så kallade hedersnormer. De existerar i olika länder och inom olika kulturer, påpekar hon.

Läs mer: ”Feministerna har glömt bort kvinnokampen” 

Men, fortsätter Gudrun Schyman, det är viktigt att påminna om att förtryck i namn av heder inte har sin grund i någon enskild religion. Och både kvinnor och män kan såväl delta i som själva utsättas för ett sådant förtryck, säger hon.

– Sedan tycker jag att vi måste ha i åtanke att våld och förtryck mot kvinnor inte har haft någon hög prioritet över huvud taget i Sverige. Det visar inte minst uppmärksamheten kring hashtaggen #metoo.

Gudrun Schyman tycker att det är som om själva debatten om hedersförtryckets orsaker blivit viktigare än att hitta lösningar på problemet. Hon är i dag talesperson för Feministisk Initiativ och menar att kritiken mot att att vissa feminister "struntar" i hedersförtrycket sin grund i förhållanden som gällde för mer än tio år sedan. 

Vi som arbetar för kvinnors rättigheter och mot alla former av förtryck inser att det finns så kallade hedersnormer.

– Då var insikten om hedersproblematikens konsekvenser ännu ganska begränsad i alla partier. Det gällde också oss inom Fi till en början – men i dag talar vi om våld i hederns namn. Sådant våld skiljer sig från annat våld genom att flera familjemedlemmar eller medlemmar i en släkt kan vara inblandad. Därför måste denna typ av brottslighet hanteras på ett särskilt sätt.

Ett krav partiet för fram är att äktenskap mellan minderåriga måste upplösas. En del har krävt att hedersbrott måste få en egen brottsrubricering i lagstiftningen, det är Gudrun Schyman är tveksam till.

– Redan existerande brottsrubriceringar som grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning räcker när våldet ingår som en del i ett systematiskt förtryck av upprepade hot, våldshandlingar och kränkningar. 

– Vi vill dock ändra lagen genom en utvidgning av personkretsen som kan ses som förövare, så att den blir tillämplig också på familjemedlemmars och släkt. Och att vi vill se en straffskärpning.

Gudrun Schyman menar att Fi har en rad förslag i kampen mot det våld som utövas i hederns namn. Enligt henne arbetar partiet med hedersfrågorna i de kommuner där partiet har makt eller finns representerat. Bland annat handlar det om att ge mer resurser och pengar.

– I Stockholm har vi bidragit till det första programmet mot våld i nära relationen och hedersrelaterat våld och förtyck. Vi har varit med om att permanentat Origo som är ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld.  Och det här året inleds arbetet på Stockholms skolor med särskild antivåldssatsning för att motverka machoideal och hederstänkande i skolan. 

Som dåvarande ledare för Vänsterpartiet höll Gudrun Schyman i januari 2001 det kritiserade tal där hon hävdade att samma normer och samma strukturer upprepas så väl i talibanernas Afghanistan som här i Sverige. 

– Jag hävdar fortfarande att det finns ett globalt förtryck av kvinnor. Män har makt och inflytande över kvinnors liv. Men det patriarkala våldet har olika uttryck, säger Gudrun Schyman i dag.

Hon påpekar att det våld och det förtryck som sker i hederns namn kräver särskilda åtgärder, och jämför med hur sexuella övergrepp mot barn hanteras.

– Av tradition är vi familjecentrerade här i landet. Vid misstanke om någon form av problem för en ung person kopplas familjen in - och det blir nästan alltid kontraproduktivt och kan förvärra en redan utsatt position. Därför krävs mer utbildning av skolpersonal, socialarbetare, polis och de som arbetar inom vården.

Gudrun Schyman välkomnar socialstyrelsens granskning av hedersrelaterat våld, men hoppas att även det mer subtila förtrycket uppmärksammas.

– Det kan handla om vem man får vara med, ett påtvingat val av partner, barnäktenskap  med mera. Här utövas ofta en kontroll med hot och våld, men inte alltid.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.