Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Styr dina känslor med musik

Psykologen Gabriella Svanberg använder sin mp3-spelare för att komma i rätt känsloläge.
Psykologen Gabriella Svanberg använder sin mp3-spelare för att komma i rätt känsloläge. Foto: Jonas Eriksson
Arg, glad, ledsen, intresserad eller entusiastisk. Med modern inlärningspsykologi kan du ge varje känsla sitt eget soundtrack och skapa din egen fjärrkontroll till känslorna.

Människan har alltid blivit känslomässigt påverkad av musik. Och vad vi känner påverkar hur vi tänker – och vad vi tänker påverkar hur vi känner. De flesta har någon låt som väcker starka känslor. Powerballaden som spelades under ”första tryckaren” kommer alltid att väcka samma känslor som den gjorde första gången. Många år senare spelas låten igen och minnen från det förgångna, om olycklig tonårskärlek och sprittande sommarglädje blir tillgängliga igen under ett ögonblick.

En låt kopplad till ett obehagligt ögonblick kanske orsakar helt andra reaktioner utan att vi riktigt förstår det: knutna nävar, röda kinder och ökad puls.

Utan känslor skulle männi­skan inte fungera. Vi skulle sakna drivkrafter och kreativitet, och relationerna skulle bli tomma på innehåll. Under hjärnans evolutionära utveckling kom känslorna före förnuftet. I psykologin finns flera begrepp för känslor. Affekter kallas de omedelbara kroppsliga reaktioner som inte involverar tänkandet. Det vi i vardagligt tal kallar för känsla översätts bäst med uttrycket emotion. Emotionen uppstår först när affekten blandas med information från ditt tidigare känslo­register.

Känslor kan hjälpa oss i rätt riktning eller ställa till problem för oss. När vi vet vad vi känner och varför har vi lättare att hantera vårt liv. Vi blir mer toleranta mot våra egna upplevelser och får möjlighet att begripa våra egna till synes irrationella känsloutbrott. Det är okej att ibland reagera känslomässigt, men det kan också vara bra att lära sig navigera i känslostormarna.

Känslorna har stor makt i våra liv, oavsett om vi ser dem eller inte. Det går inte att hindra känslor från att uppstå, men det kan gå att påverka dem indirekt. Psykologen Gabriella Svanberg tycker att det är viktigt att förhålla sig till känslorna i stället för att motarbeta dem. Känslorna, även jobbiga sådana, kan hjälpa oss att utvecklas.

– Säger känslan en sak och förnuftet en annan, så brukar jag tipsa om att låta det få ta lite tid. Inte köra över någon sida – utan låta beslutet få mogna, och sedan jobba på att göra ett medvetet val. Livet skulle bli för trist om man var för förnuftig, och för galet om man alltid gick på känslan. För mig som psykolog är det viktigt att bli medveten om mina tankar och känslor för att sedan dubbelkolla om det är en befogad rädsla jag känner – eller om det är något jag själv kokat ihop.

Genom att tolka det som händer inuti och omkring oss hjälper känslorna oss att handla rätt i olika situationer. Känslan sätter oss i rörelse. Med känslokontroll menas inte att försöka binda och förhindra vissa oönskade känslor.

– Det kallas att arbeta med att vara medvetet närvarande i sitt känsloliv och det handlar om att uppmärksamma sina känslor men inte nödvändigtvis låta sig styras av dem, säger Gabriella Svanberg.

Ett sätt är att använda en musikspelare för att lära sig reglera, hantera och leva med alla sorters känslor. När man lyssnar på en låt som väcker starka känslor sätter kroppen i gång flera processer. Musklerna spänns eller slappnar av, pulsen ökar eller saktar ned och hormoner utsöndras. Den världskände neurologen Antonio Damasio har exempelvis upptäckt att vissa musikstycken, instrument och sångröster kan väcka känsloreaktioner som går att se och mäta på huden.

Syftet med känsloreglering är att skapa fler handlingsalternativ; möjligheten att hindra impulsen att skälla ut någon på gatan, förmågan att gå till jobbet trots att hjärtat är i bitar eller bara kraft att stå ut med den sorg och ledsamhet som uppstår när man hör en en låt som brukade vara ”Vår låt”.

– Musik är ett fantastiskt redskap för att reglera känslor, säger Gabriella Svanberg. Sätter du på musik som får dig att tänka på härliga saker så får hjärnan budskapet ”Det är lugnt här!” vilket gör att hjärnan drar ned på stresshormonerna. Jag använder själv mp3-spelaren för att komma i rätt stämning.

Så vad är det som händer när musik kopplas till starka känslor? Inlärningspsykologin har svaret. Om man exempelvis alltid lyssnar på Joy Division vid festliga tillfällen kommer man efter ett tag märka att man blir festsugen bara av att höra sångare Ian Curtis röst. Precis som när Pavlov upptäckte att hans hundar började dregla redan när han ringde i klockan som signalerade att maten var på ingång. Det som har hänt är att man har kopplat förstärkande upplevelser – mat, berusning och roliga samtal – till tidigare neutrala låtar. När musiken betingats är det inte bara mat, vin och sällskap som utlöser feststämning, det räcker med att sätta på en viss låt. Musik som ackompanjerat riktigt starka upplevelser, som till exempel första kyssten i en stark kärleksrelation, kan alltså betingas för alltid. Även om kyssen och låten bara sammanföll i några sekunder.

Så använder du din musikspelare för att styra dina känslor:

 

Bli uppmärksam på dina känslor och hur de låter på din musik­spelare. Ofta är känslorna bara ett diffust moln som susar omkring i kroppen och sinnet, ibland spelar de huvudrollen i ditt tänkande.

Lär dig reglera, hantera och leva med alla känslor med hjälp av din egen musikspelare.

Betinga låtar för att optimera ditt känsoläge när du behöver. Öka, minska eller byt ut känslor som du vill. Gör så här:

1. Lyssna igenom din skivsamling eller musiklista. Notera vilka låtar/skivor som känns på vilket sätt hos dig. Undvik enkla polariseringar av typen ”bra/dåligt”, försök att se nyanserna i ditt känsloliv. Tips på känsloetiketter som du kan använda dig av: nyfiken, kreativ, framtidsoptimistisk, pirrig, irriterad, förbannad, förälskad, flörtig, framgångsrik, melankolisk, söndagskänslig, stark, liten, stor, fundersam, effektiv, noggrann, mäktig, positiv, förvånad, överraskad. När du lyssnar och namnger olika låtar med olika känslolägen bekräftar du din egen känsla. Det är som att du säger; ”Okej, här är den känslan, så här känns det, det är okej.” Det kan hjälpa dig att öka ditt känslospektrum. I stället för att bara ha två lägen: bra eller dåligt, har du kapacitet att skilja mellan tusentals nyanser, och med musikspelarens hjälp blir det ett nöje.

2. Skriv ned på en lapp vilka låtar som får dig att känna på ett visst sätt. När du vaknar en morgon och inte riktig vet hur du mår, välj ut den låtlista som får dig att känna på önskvärt sätt och lyssna på den. Låt dig själv uppfyllas av känslan. Det kan kännas som att du försöker lura dig själv. Tänk i stället att du väljer vilka känslor du vill umgås med av alla som finns i ditt känslogalleri.

3. Ta kontroll över känslorna. Det betyder inte att det är bra att tränga undan negativa känslor, däremot kan det vara skönt att styra vilka tankar som är konstruktiva att umgås med. Skruva upp volymen på de hjälpsamma tankarna (och låtarna!) och sänk volymen för dem som gör dig trött, passiv eller deppig. När du känner dig trött och ledsen på väg hem efter en tuff arbetsdag och vill ställa om ditt känsloläge kan du först lyssna på en ledsen låt för att bekräfta din känsla. Men i stället för att gräva ned dig ytter­ligare i irritation eller trötthet, välj sedan en låt som förmedlar en mer konstruktiv stämning. Släpp taget om de negativa tankarna utan att förtränga dem.

4. När du vant dig vid att styra dina känslor med musikspelaren som fjärrkontroll kan du ta det ett steg längre. Använd endorfiner som du får ut av exempelvis ett hårt träningspass, sex eller eller andra starka känsloupplevelser. Lyssna på en utvald låt precis när endorfinerna strömmar som mest. Upprepa ett antal gånger. Nu har du betingat låten, nästa gång du lyssnar på låten kan känslan du fick av endorfinerna infinna sig utan att du behöver springrundan som utlösare.

Känslor

Emotioner/känslor består av flera komponenter:
– en biologisk reaktion (en affekt)
– minnen från tidigare reaktioner
– medvetenhet om tidigare lärdomar från liknande situationer
Källa: Anna Kåver ”Himmel, helvete ochallt där emellan”

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.