Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Subjektiva lärare gör att det aldrig kommer bli rättvist”

Klara Westby, Henrik Almén, Fabian Ripke, Andrea Cartriers Lagnefors och Sonya Sammarco.
Klara Westby, Henrik Almén, Fabian Ripke, Andrea Cartriers Lagnefors och Sonya Sammarco. Foto: Lotta Svensson

Betygen är ofta godtyckliga och subjektiva. Man måste anpassa sig efter de olika lärarna utifrån hur de tolkar betygssystemet. Det är den enskilda läraren som är avgörande för hur tillförlitliga kunskapsbedömningarna blir, menar gymnasieelever som Insidan träffat.

För eleverna är det slutbetyget som avgör om de kommer in på den högskoleutbildning de vill. Men vad säger betygen egentligen om den kunskap eleverna skaffat sig i skolan? Går det att påverka betygen på andra sätt än att vara duktig? Hur upplever eleverna själva lärarnas betygssättning? Är betygen rättvisa?

Genom elevkåren på Kungsholmens gymnasium i Stockholm har Insidan träffat fem elever från olika klasser och pratat om betygssättning. De ger en samstämmig bild av att det är mycket annat än kunskapen som påverkar betygen. Framför allt kan det skilja sig åt från skola till skola och i ännu högre grad från lärare till lärare. Därmed uppfattas betygen som godtyckliga.

Alla är överens om att den enskilda läraren är helt avgörande för hur bra och tillförlitliga kunskapsbedömningarna blir.

– Jag har tidigare varit med om att det gick att skaffa sig ett högre betyg genom att vara trevlig. En klasskompis som var riktigt bra i ämnet men alltid osams med samma lärare fick sämre betyg, säger Fabian Ripke.

En av eleverna berättar om en lärare som snabbt fattade tycke för några elever som hördes mycket i klassrummet och utsåg dem till A-elever som han fick en speciell relation till. Resten av klassen blev en mittenfåra som glömdes bort.

Även otydliga instruktioner till uppgifter och prov kan göra att betygen blir godtyckliga.

– Vi hade en sådan uppsats en gång, där ingen förstod vad uppgiften egentligen handlade om. De som hade tur och hade gjort på det sätt som läraren tänkt sig fick bra resultat, säger Henrik Almén.

Klara Westby går på den internationella sektionen på skolan, men med svensk läroplan, och vittnar om lärare från olika länder som har med sig olika utbildningskulturer. En lärare hade en hård, nästan elak ton som eleverna var tvungna att lära sig att hantera för att få ett bra betyg.

– När vi hade lärt oss lärarens system och anpassat oss till det, och lärt oss att prioritera den lärarens ämne framför alla andra, kunde vi höja våra betyg, säger hon.

– Jag har liknande erfarenheter med en lärare. De elever som inte anpassat sig till lärarens syn på bedömning och på hur utbildningen skulle gå till gick det inte lika bra för, säger Henrik Almén.


Foto: Lotta Svensson

I sin bedömning har lärarna hjälp av skolverkets betygskriterier för olika ämnen. Där anges vad eleverna ska kunna för respektive betyg. Men elevernas uppfattning är att lärarna gör väldigt olika bedömningar.

– De säger att de enbart följer det som betygskriterierna säger, men det är sällan de gör det, skulle jag säga, säger Fabian Ripke.

– Och dessutom är betygskriterierna i sig lite luddiga, fyller Sonya Sammarco i.

Mellan nivåerna C och A uppfattas det som väldigt svårt att få reda på vad som krävs från sin lärare. Riskerar man däremot att bli underkänd brukar det vara betydligt lättare att få jobba upp sitt betyg, till exempel genom att göra en extra uppgift.

– Med vissa lärare är det nästan omöjligt att klättra över C-nivå, till exempel, säger Sonya Sammarco.

Lärarna tolkar betygssystemet olika, säger eleverna. Vissa lärare håller sig strikt till varje enskilt provresultat. Vissa menar att om man inte får A på första delen av kursen så kan man inte få A på hela kursen. Det innebär att man bara har en chans. En dålig dag kan då påverka hela betyget för en elev.

– Får man B kan man lika gärna hålla sig där. Andra lärare ger fler chanser och menar att det är en utvecklingsprocess där momenten upprepas. Det är väldigt olika mellan olika lärare. Får man bara en chans är det verkligen bokstaven i betyget som räknas, inte kunskapen, säger Klara Westby

– Vissa lärare har behållit det gamla sättet att betygssätta, och bara fyllt på med nya bokstäver enligt det nya betygssystemet, medan andra lärare har ändrat om sin betygssättning helt och hållet.

När en ny kurs startar, får ni då en tydlig bild av lärarna vad ni förväntas prestera för olika betyg?

– Det är väldigt sällan. Jag har varit med om det en gång, säger Andrea Cartriers Lagnefors.

Lärarna kan läsa upp betygskriterierna men missar ofta att förklara hur man ska nå dit. Eller så uppmanar de eleverna att läsa betygskriterierna själva, vilket inte brukar ge så mycket.

De enda ämnen som upplevs ha tydliga betygskriterier är språk. Där bygger hela undervisningen på en utveckling och inte på enskilda avslutade kurser. Då fungerar bedömningen på ett annat sätt. Det blir en tydligare helhetsbild av vad eleven kan.

Under terminen kan det vara svårt att hålla koll på hur man ligger till.

– Genomgående brukar det vara svårt att förstå vad man har presterat, hur man lyckats med en uppgift. Det kan stå "bra", men jag har ingen aning om hur jag ligger på en betygsskala. Vi kan ju ha omdömessamtal, men de brukar inte heller vara så klara om hur man ligger till, och hur man kan nå ett högre betyg, säger Henrik Almén.

Omdömessamtalen kan också innebära en spänning för eleverna. Man måste visa sig framåt inför läraren. Och kritik måste framföras med försiktighet. Annars kan läraren bli irriterad, vilket kan gå ut över betyget.

Det är inte ovanligt att elever inte har något omdömessamtal alls, eller att planerade samtal inte blir av, enligt eleverna. Och att få till några sponta samtal är svårt. Då får man försöka haffa läraren på väg från en lektion till en annan.


Foto: Lotta Svensson

Vissa betyg förmedlas inte till eleverna förrän de redan skrivits in, och då går de inte att påverka. En av eleverna hade fått ett tydligt besked av läraren att han skulle få ett A i ett ämne. Så kom en långtidsvikarie och tolkade lärarens anteckningar på ett annat sätt – vilket visade sig först när betyget redan var satt. Eleven skrev till rektorn, men fick aldrig något svar.

Kan man "muta" sig till ett bättre betyg?

– En kompis tog reda på sin lärares fritidsintressen. Då bondade de jättesnabbt, säger Fabian Ripke.

– En kompis på en annan skola hade som system att först verka ointresserad och vara lite stökig och sedan förändra sig otroligt mycket och kunde då få bra betyg. Det funkade i alla utom två ämnen, där lärarna inte brydde sig om utvecklingsprocessen, säger Klara Westby.

– Jag kunde höja mitt betyg en gång. Jag tog i lite extra på omdömessamtalet med en lärare som inte riktigt hade koll, säger Andrea Cartriers Lagnefors.

De ständiga bedömningarna kan ligga som en dämpande hinna över undervisning och klassdiskussioner.

– Problemet är att ingen vågar fråga när den inte förstår, ingen ställer några dumma frågor, säger Sonya Sammarco.

– Vissa lärare kan säga att "om du inte förstår bockar jag i att du inte förstår, säger Klara Westby.

På så sätt kan fullt befogade frågor bli en del av betygsbedömningen, på ett mycket negativt sätt för den som ställer frågan.

Utifrån det ni berättar, kan betygen bli rättvisa?

– Jag tror inte betygen överensstämmer med de kunskaper man får. Alla jobbar för ett betyg, inte för en kunskap. Det skulle tas mer seriöst om det användes mer som det är tänkt. Nu blir det mer som en stressande faktor, säger Henrik Almén.

– Eftersom alla lärare har sitt sätt att lära ut och bedöma på så blir det väldigt olika. Särskilt nu med nya betygssystemet blir det ett väldigt fokus på hur man ska betygssättas, säger Klara Westby.

– Lärarna betygssätter utifrån hur de tolkar betygssystemet. Det blir inte objektivt. Man måste anpassa sig helt från en lärare till en annan beroende på deras inställning till betygskriterierna. Det kan aldrig bli ett rättvist system eftersom lärarna är så subjektiva i sina bedömningar, säger Andrea Cartriers Lagnefors.

De nationella proven kan i någon mån kompensera för de subjektiva bedömningar som lärarna gör av sina elever. Å andra sidan ges inte nationella prov i alla ämnen, och det är lärarna själva som rättar dem. Men det hanteras oftast på ett bra sätt av lärarna, anser eleverna. Om en elev haft en dålig dag under ett nationellt prov behöver det inte innebära sänkt betyg. Och den som skrivit särskilt bra på ett nationellt prov kan få ett högre betyg än vad de vanliga examinationerna visat, vilket upplevs som rättvist eftersom man då jämförs med elever i hela landet.

 


Serien om betygsättning:

Del 1. Relationen till läraren påverkar betygen. Det visar en avhandling av forskaren Ilona Rinne, som varnar för att likvärdigheten och rättssäkerheten äventyras. Läs hela artikeln

Del 2. ”Betygen är ett spöke som stör hela verksamheten”. Arne Dahlbäck med 40 år som lärare bakom sig tycker att betygsvåndan blev värre ju mer erfaren han blev. Läs hela artikeln

Fakta. Klara Westby

Klass: ES3B

Ålder: 18 år

Bästa ämne: internationella relationer

Sämsta ämne: matematik

Bästa egenskap som elev: analytisk

Fakta. Henrik Almén

Klass: N3D

Ålder: 18 år

Bästa ämne: samhällskunskap

Sämsta ämne: spanska

Bästa egenskap som elev: Iifrågasättande

Fakta. Fabian Ripke

Klass: H2

Ålder: 17 år

Bästa ämne: spanska

Sämsta ämne: latin

Bästa egenskap som elev: målmedveten

Fakta. Andrea Cartriers Lagnefors

Klass: S3B

Ålder: 18 år

Bästa ämne: engelska och historia

Sämsta ämne: matematik

Bästa egenskap som elev: analytisk

Fakta. Sonya Sammarco

Klass: EN2B

Ålder: 18 år

Bästa ämne: engelska och matte

Sämsta ämne: fysik

Bästa egenskap som elev: motiverad

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.