Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Svår balansgång för skolkurator

Lärarna har ofta fokus på inlärning, medan skolkuratorn främst ska se till elevernas hälsa och mående.
Lärarna har ofta fokus på inlärning, medan skolkuratorn främst ska se till elevernas hälsa och mående. Foto: Thomas Karlsson

Skolkuratorer ser som sin viktigaste uppgift att företräda skolbarnen samtidigt som de också ska hålla sig väl med lärare. Och de får inte alltid stöd från sin närmaste chef.

– Ibland finns olika uppfattningar om elevens problem, säger forskaren Cristine Isacsson.

Den psykiska ohälsan bland unga har ökat de senaste åren. En viktig faktor är nätmobbning på grund av sociala mediers framväxt. Därför är behovet av en väl fungerande elevhälsa stort, enligt Akademikerförbundet SSR.

Skolkuratorer är en del av skolans elevhälsa, vars uppgift är att värna om elevernas perspektiv och alltid ha eleven i fokus.

Foto: Mattias PetterssonEnligt den nya avhandlingen ”Den kritiska gästen” av Cristine Isaksson (bilden) måste skolkuratorn balansera mellan att å ena sidan ha ett kritiskt förhållningssätt till skolan och å andra sidan att skapa förtroende för sin yrkesmässighet för att uppfattas som en i kollegiet.

– Kuratorernas uppgift är att företräda skolbarnen, och lärarens önskemål är att skolkuratorn ska ta hand om elever med problem. De ska lösa problemet och sedan återställa eleven i undervisningsbart skick, säger Cristine Isaksson.

Sara Ronningstam Millberg har lång erfarenhet av skolsocialt arbete och jobbar just nu som skolkurator på ESS-gymnasiet i Stockholm.

– Elevhälsan behöver jobba med att skapa ett tryggt och tillåtande studieklimat där det finns tillitsfulla relationer mellan elever, lärare och föräldrar. Tillit är jätteviktigt, säger hon.

– Hälsa och lärande går hand i hand. Mår du dåligt kan det påverka dina betyg och dina skolresultat kan påverka hur du mår, säger Sara Ronningstam Millberg.

Mår du dåligt kan det påverka dina betyg och dina skolresultat kan påverka hur du mår.

Avhandlingen visar att det kan uppstå problem i spänningsfältet mellan det som i skolans kärnverksamhet är moraliskt och kunskapsmässigt eftersträvansvärt och det som på motsvarande sätt är högt värderat och unikt inom skolkuratorns yrkesområde.

Läraren pratar ofta om barnet som en elev, där fokus ligger på inlärning, medan kuratorn måste ha en helhetssyn på barnet, menar Christine Isaksson.

– Läraren gör alltid en första tolkning av elevens problem. Det kan vara så att eleven har ett normbrytande beteende eller stör på lektionen och provocerar läraren. Då kan det hända att läraren lämnar över eleven till oss och tror att vi ska ”fixa till problemet”, antingen genom att få eleven att må bra direkt eller genom att eleven förflyttas, säger hon.

Foto: Malin Johansson– Lärarna har ett övergripande ansvar för den kunskapsmässiga utvecklingen, säger Sara Ronningstam Millberg (bilden). Lärarnas och elevhälsans uppdrag är att samverka, här möts de skolsociala och pedagogiska perspektiven. Tillsammans skapar vi förutsättningar för förändring av elevens situation.

Studien visar att det finns samstämmighet mellan lärare och skolkuratorer om att skolkuratorns arbete behövs, trots spänningar som kan uppstå till följd av lärares och skolkuratorers olika synsätt.

Den visar också att en stor del av skolkuratorers arbetstid används till kommunikation med skolpersonal kring elevers problem.

Kuratorn är ensam representant för socialt arbete på skolan. Det kan finnas problem med att ledas av en chef med en annan yrkestillhörighet, vars kunskap och lojalitet ligger närmare lärarnas. Avhandlingen visar att kuratorerna är beroende av stöd från sin närmaste chef, vilket de inte alltid får.

– Det är viktigt att rektorn och skolkuratorn tillsammans definierar skolkuratorns arbete. Och att skolkuratorns och elevhälsans uppdrag, ansvar och organisation blir formulerade i en elevhälsoplan, säger Sara Ronningstam Millberg.

Känner du att det är jobbigt att kritisera lärare och skolan om eleven har problem med just det?

– Jag är inte där för att kritisera. Vi har olika professioner och möts i en gemensam analys. Det finns mycket relationskompetens i pedagogernas värld. Tillsammans kan vi skapa en djupare förståelse för elevens förutsättningar och skapa väl genomtänkta insatser, säger Sara Ronningstam Millberg.

Cristine Isakssons avhandling tar upp dilemmat att skolkuratorer ibland ifrågasätter bedömningen att det är avvikelser hos eleven som är problemet. I stället vill de lyfta fram att problemet kan ligga i relationen mellan elev och lärare eller i klassrumsmiljön. I sådana fall kan det uppstå spänningar mellan skolkuratorn och läraren.

– Skolkuratorerna, med sin teoretiska bas i det akademiska ämnet socialt arbete, har ett kritiskt förhållningssätt till skolan. Samtidigt måste de ha bra relation till läraren. Det är en slags balansgång. Smälta in och sticka ut men utan pekpinnar, säger Cristine Isaksson.

Skolkuratorernas arbetssituation har blivit allt tuffare det senaste året, enligt en undersökning som Akademikerförbundet SSR presenterade tidigare i år. Där uppger sju av tio skolkuratorer ökad arbetsbelastning. Det viktiga förebyggande arbetet får ofta prioriteras bort, 75 procent säger sig inte hinna med det i den utsträckning de vill.

Merarbete på grund av ensamkommande barn eller barn i nyanlända familjer har bidragit till ökad belastning enligt 60 procent av kuratorerna.

Foton i text: Mattias Pettersson, Malin Johansson

Fakta. En tuff arbetssituation

Skolkuratorerna har ofta ansvar för många elever. Enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR har 58 procent av kuratorerna från 500 upp till flera tusen elever.

Fyra av tio uppgav att deras elevunderlag ökat under det senaste året. Ansvar för runt 300 elever kan ses som ett riktmärke, enligt förbundets ordförande Heike Erkers.

Alla skolor ska ha minst en namngiven skolkurator i skolan, och ingen kurator ska ha fler än tre skolor att ansvara för, anser Akademikerförbundet SSR. De framhåller kuratorernas avgörande roll för att utsatta elever ska få fullständiga betyg och därmed möjlighet till fotfäste i arbetslivet.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.