Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-23 15:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/svenska-for-nyanlandaha/

Insidan

Skolan där nyanlända unga lär sig svenska i alla ämnen

Anders Gustafsson, lärare i geografi på Morabergs studiecentrum, ber Judith Osasere Agbonifo och Milana Usorac att skriva ner några svenska ord på sina ordkort som sedan översätta dem till sitt modersmål på baksidan. Det är en del i projekt för att nyanlända ska lära sig svenska snabbare.
Anders Gustafsson, lärare i geografi på Morabergs studiecentrum, ber Judith Osasere Agbonifo och Milana Usorac att skriva ner några svenska ord på sina ordkort som sedan översätta dem till sitt modersmål på baksidan. Det är en del i projekt för att nyanlända ska lära sig svenska snabbare. Foto: Fredrik Funck

Milana och Judith tycker det är svårt att lära sig att förstå svenska. Heter det "Tjugi, tjuge, "tjugiå"eller tjuuugo". Ett unikt projekt ska nu få dem att lära sig svenska snabbare.

Thomas Lerner
Rätta artikel

Milana Usorac och Judith Osasere Agbonifo deltar i ett unikt projekt som ska lära nyanlända ungdomar svenska betydligt snabbare än vanligt. De har bott i Sverige i några månader och sliter nu med alla nya och krångliga ord. Bådas dröm är att bli läkare.

– Jag förstår bättre och bättre, men det är svårt att uttala och att skriva. Hemma pratar jag svenska lite grann med min yngre syster. Jag känner ingen som är född i Sverige, berättar Judith.

Inte heller Milana har tillfälle att prata svenska med någon som är född här i landet. Hon tycker att det är trist.

– För att bli bättre måste man ju prata ganska mycket, säger hon.

På Morabergs studiecentrum i Södertälje erbjuds unga en möjlighet att få behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, till något högskole­­förberedande program eller för att direkt kunna få ett arbete. Nästan alla av de cirka 270 eleverna är från något annat land än Sverige.

Judith kommer ursprungligen från Nigeria och Milana från Serbien. De hoppas på en ljus framtid här och vill båda studera för att bli läkare. Bägge vet att det är en lång resa dit. Både medicinska fackord och "vanliga" svenska ord måste pluggas in.

– Jag har en farbror som är läkare, säger Milana.

– Jag med, fyller Judith i.

Hon är 16 år, medan Milana fyllt 17. Både är ledsna över att de inte har möjlighet att umgås med jämnåriga som har svenska som modersmål.

Morabergs studiecentrum, som startade 2013, ligger i ett industriområde i norra Södertälje. 

Skolan ingår sedan början av höstterminen i projektet "Intensivsvenska", som Insidan berättade om i går (2/1). Det har som mål att ta fram en modell för effektiv undervisning i svenska språket och andra ämnen för nyanlända ungdomar. 

Rektorn Susanne Jedenborg är mycket nöjd med resultaten hittills:

– Många av de ungdomar som kom hit i samband med den stora flyktingvågen för tre år sedan är mellan 16 och 19 år. De hinner inte skaffa sig grundskolekompens och riskerar därför att helt och hållet hamna utanför arbetsmarknaden. 

– Det är därför så viktigt att de snabbt lär sig svenska för att kunna gå vidare i livet. När vi  startade verksamheten här höstas fanns det dock inget vi kunde luta oss mot för att uppnå detta. 

Susanne Jedenborg är rektor på Morabergs studiecentrum.
Susanne Jedenborg är rektor på Morabergs studiecentrum. Foto: Fredrik Funck

Susanne Jedenborg säger att undervisningen i svenska för nyanlända unga annars är ganska rättsosäker i dag. Vilken undervisning eleverna får skiljer sig mellan olika kommuner och mellan olika skolor. 

– De enskilda rektorerna har stor makt och nationella riktlinjer saknas, säger hon. 

Hesna Köhler är lärare på Morabergs studiecentrum och undervisar i arabiska, franska och engelska. På ett seminarium hösten 2017 fick hon höra talas om utvecklingsprojektet för att snabbare lära nyanlända svenska. Där ingick redan en skola i Nacka och en i Stockholm.

Direkt tänkte Hesna,  som själv är född i Marocko, att det här var något även för hennes skola - och hon lyckades få gehör för sin idé. 

Entusiasmen är påtaglig när hon säger att Södertälje skulle kunna bli ett nytt Toronto. Den kanadensiska  staden har åttio etniska tillhörigheter och över ett hundra skilda språk – vilket gör den till en av de mest mångkulturella städerna  i världen.

– Genom en bra upplagd undervisning för att lära eleverna svenska skulle vi kunna ta tillvara deras nyfikenhet, upptäckarglädje och lust. Här finns samma kraft som utvecklat Toronto. 

– Men nyanlända unga är en utsatt grupp som det inte satsas så mycket på.  De är inte barn, men inte heller vuxna. Och det är ingen som för deras talan. För mig är det en fråga om rättvisa och demokrati att dessa ungdomar får tillgång till den kunskap de har rätt till.

Så berättar Hesna Köhler att många elever har svårt att lära sig sammansatta ord, typ matsäck eller luciatåg. Drivs luciatåget med el, och inte bör man väl packa maten i en säck när man ska på utflykt? 

Hesna Köhler är lärare på Morabergs studiecentrum och undervisar i arabiska, franska och engelska.
Hesna Köhler är lärare på Morabergs studiecentrum och undervisar i arabiska, franska och engelska. Foto: Fredrik Funck

Forskning visar att ordförrådets storlek har ett starkt samband med förmågan att läsa och framgångar i skolarbetet. En elev bör kunna mellan 10 000 och 15 000 ord för att klara av att ta till sig undervisningen på högstadiet och i gymnasiet. 

Projektet "Intensivsvenska" handlar bland annat om att utveckla metoder och arbetssätt för att stärka elevernas ordförråd. Bland annat har de "ordläxor" varje vecka. Då handlar det om att lära sig ett femtiotal nya svenska ord som använts i undervisningen.

När skolveckan börjar på måndagen får eleverna en bunt med  "ordkort". På ena sidan skriver de det svenska ordet eller frasen och på baksidan en översättning på till sitt eget språk. Ibland underlättar det för eleverna att teckna en bild som visar det svenska ordet. Orden eller fraserna väljer lärarna ut och de är alltid hämtade från de texter som eleverna arbetar med en given vecka.

Men det fungerar bara bra när det handar om substantiv, som hus eller bil. Det blir svårare när man kommer till abstrakta ord som funktion, välmående, klimatkrisen.

Anders Gustafsson undervisar bland annat i geografi. Under sina lektioner använder han givetvis fackuttryck för att exempelvis förklara hur en karta är uppbyggd, men så finns det alla "luckord" som binder ihop språket. 

– Det kan vara ord som inte används så ofta, men som är viktiga för att förstå ett sammanhang, säger han.

Ninve Isik är lärare i svenska som andraspråk. Hon säger att hennes undervisning ofta bygger på vad lärarna tar upp i andra ämnen, i alltifrån matematik till samhällsorientering. 

– Ordet förorening är ett ämnesspecifikt ord som ämnesläraren kan förklara, men ordet förändring har bäring i så många olika sammanhang och är därför viktigt att förstå. Ett sådant ord kan med fördel tas upp på ett ordkort.

– Vi talar om en likvärdig skola, men så har det inte varit tidigare. De nyanlända har inte fått undervisning i ämnen på samma sätt som sina jämnåriga, säger Ninve Isik.

Milana Usorac och Judith Osasere Agbonifo har bott i Sverige i några månader och sliter nu med alla nya och krångliga ord. Bådas dröm är att bli läkare.
Milana Usorac och Judith Osasere Agbonifo har bott i Sverige i några månader och sliter nu med alla nya och krångliga ord. Bådas dröm är att bli läkare. Foto: Fredrik Funck

Hon berättar att många av eleverna som kommer till Morabergs studiecentrum har goda ämneskunskaper med sig i ryggsäcken, men dessa tappas bort ju länge tid som går utan att de får använda dem.

– Nu får våra elever undervisning i biologi, matte, engelska, geografi, kemi, fysisk och så vidare. Flera av eleverna vill bli läkare, ingenjörer, jurister ... de är studiemotiverade och tappar nu inte lika lätt lusten. 

Aree Bahow, lärare i matematik och fysik, kom till Sverige som tolvåring. Han har därför egen erfarenhet av svårigheten med att lära sig ett nytt språk från grunden, och håller med om hur viktigt det är att eleverna får ett sammanhang.

– Jag fick själv läsa svenska utan att det fanns någon som helst koppling till andra ämnen. Det var värdelöst. Här samarbetar jag med lärare som undervisar i svenska som andraspråk och det hjälper både dem och mig.

– Genom att vara med i projektet "Intensivsvenska" har jag fått tillgång till vilka mål som ska uppnås i mina ämnen och vilka metoder som fungerar. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– 

 

I