Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Insidan

”Tillit leder till färre stängda grindar”

I USA är det vanligt med stängda grindar till bostadsområden. Statsvetarprofessorn Bo Rothstein undrar vad som händer om tilliten minskar även här i landet.
I USA är det vanligt med stängda grindar till bostadsområden. Statsvetarprofessorn Bo Rothstein undrar vad som händer om tilliten minskar även här i landet. Foto: Leena Robinson Alamy

Hur politiker agerar har inte så stor betydelse för om vi litar på varandra. Betydligt viktigare är hur barnens rektor, den lokale polisen och läkaren på vårdcentralen uppträder. Det menar forskaren och professorn Bo Rothstein.

Tänk dig att det var så här:

En granskning visar att statsminister Stefan Löfven har fuskat med en representationsnota. Samtidigt har flera riksdagsmän bluffat med sina reseräkningar. Och förre utbildningsministern Jan Björklund gynnade otillbörligt en friskola.

De här exemplen är falska och påhittade. Men vad skulle hända om de vore sanna? Påverkas tilliten till våra medmänniskor om politiker myglar och fuskar?

Foto: Johan WingborgBo Rothstein är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och har länge forskat om bland annat den sociala tillitens betydelse.

Han menar att tilliten mellan människor påverkas väldigt lite av vad som händer på den övergripande politiska nivån, vilket kanske förvånar en del. I stället är det andra faktorer som styr.

– Det som påverkar tilliten är hur polisen, rektorn på barnens skola, socialsekreteraren och andra i offentlig tjänst uppträder på lokalplanet. Deras agerande är helt avgörande, säger Bo Rothstein.

Om företrädare för den offentliga sektorn som vi möter i vardagen uppträder ohederligt leder det till att tilliten i hela samhället eroderas, fortsätter han.

Offentliga institutioner måste vara okorrumperade samt präglas av trovärdighet, ärlighet och opartiskhet. Då genomförs politiska beslut på ett rättvist sätt och det påverkar tilliten till andra människor positivt, menar Bo Rothstein.

En hög social tillit främjar i sin tur värdefulla saker som till exempel hälsa och större tillfredsställelse med livet.

– Men större delen av jordens befolkning lever i länder med mer eller mindre korrumperade politiker och myndigheter. Det gör att människor oftare blir olyckliga, fattiga och dessutom lättare tar till våld.

Den sociala tilliten i Sverige är bland de högsta i världen. Vi uppfattar i   hög grad att människor ”i  allmänhet” är att lita på. I Europa är variationerna däremot mycket stora, enligt många studier.

Sju av tio invånare i Danmark och Sverige anser att de i allmänhet kan lita på sina medmänniskor. I Slovakien och Serbien hyser bara en av tio en liknande tillit. Även i Frankrike, Ungern och Grekland är den sociala tilliten på en mycket lägre nivå än i de nordiska länderna.

– Vi vet att hög mellanmänsklig tillit är ett storts smörjmedel i ett samhälle. Alla beslut blir smidigare och går fortare. Det behövs färre låsta dörrar, mindre påkostade säkerhetsarrangemang – och inte lika många advokater och skiljedomare.

Samtidigt lyckas ett samhälle med hög social tillit ofta skapa en bra infrastruktur, ett väl fungerande rättsamhälle och generella socialförsäkringar. Allt detta är saker som måste betalas via skattsedeln.

– Om människor tror att många smiter undan med skatten eller fuskar till sig bidrag de inte har rätt till, riskerar den offentliga sektorn att sluta fungera. Vi måste lita på att alla, eller i alla fall den överväldigande majoritet, gör rätt för sig, säger Bo Rothstein.

– Sedan 1980-talet har tilliten i  Sverige legat på samma höga nivå – så vitt vi kan mäta. Jag vill göra den reservationen. För en sak en oroar lite och det är att allt färre svarar när vi skickar ut våra frågeformulär.

– Och vi kan ju inte veta om det är ”lågtillitare” som väljer att inte svara.

I USA och Storbritannien har tilliten minskat drastiskt under senare år. Orsaken är en ökad ekonomisk ojämlikhet som lett till att allt fler blivit fattiga och till större sociala skillnader mellan olika grupper, säger Bo Rothstein.

Foto: IBLI Sverige har arbetslösheten bitit sig fast på en relativt hög nivå och flera studier visar att även det svenska samhället blivit allt mindre jämlikt. Klyftan mellan ”rika” och ”fattiga” har ökat.

– Vi kan ännu inte se någon riktig amerikansk eller brittisk effekt i  våra mätningar av den svenska tilliten. Men vad som händer i framtiden är svårt att avgöra, där är min gissning inte bättre än någon annans.

I USA finns en växande likgiltighet inför det politiska systemet och maktetablissemanget i huvudstaden Washington. Även i Sverige talas då och då om ett ökat politikerförakt. Men det leder inte till minskad tillit i samhället i stort, hävdar alltså Bo Rothstein.

– Om rektorn däremot ser till att grannens barn får höga betyg, om socialchefen anställer sin dotter eller om polisen nonchalerar inbrottet i din bostad – ja, då kan tilliten börja minska.

– Om vi inte kan lita på tjänstemän som ju ska vara hederliga, hur kan vi då lita på andra människor?

Därför är det så viktigt att det i all undervisning finns med en moralisk dimension, menar Bo Rothstein. Tillsammans med professorskollegan Lennart Levi har han föreslagit att kärnvärden som ”etik, korruptionsbekämpning och öppenhet” ska finnas med inom all högre utbildning i Sverige.

– När vi vänder oss till offentliga tjänstemän ska vi kunna vara säkra på att de agerar opartiskt. Men det innebär inte att alla ska behandlas lika. Opartiskhet innebär att alla blir rättvist bedömda och att ingen blir favoriserad på någon annans bekostnad, framhåller Bo Rothstein.

Under hösten har Sverige tagit emot många flyktingar. Asylboenden har bränts ned och en del menar att vi inte klarar av att ta emot fler flyktingar. Påverkar det den sociala tilliten och i så fall hur?

– Vi vet att i regioner där myndigheterna uppfattas som rättfärdiga, och där man tror att de agerar korrekt, har etnisk mångfald ingen negativ effekt på den sociala tilliten. Det här konstaterar jag utan att ha några politiska synpunkter på hur många flyktingar ett land tar emot.

Bo Rothstein hänvisar till vad som kan hända när många med annan etnisk bakgrund flyttar in i  områden där samhällsapparaten fungerar bra respektive dåligt.

När samhället fungerar på lokalplanet är tilliten hög. Det är en grundbult och nyckeln till att människor ska lita på varandra och hela systemet.

De som redan bor i ett område med låg kvalitet i samhällsomsorgen får lätt för sig att de nyinflyttade inte betalar skatt, lever på bidrag och begår brott. Tilliten minskar ännu mer.

De som däremot bor i ett område med hög kvalitet i samhällsorganen kanske inte gillar de nyanlända men räknar med att de betalar skatt, gör rätt för sig och att polisen har koll på kriminaliteten. I ett sådant område blir tilliten oförändrad.

– När samhället fungerar på lokalplanet är tilliten hög. Det är en grundbult och nyckeln till att människor ska lita på varandra och hela systemet, säger Bo Rothstein.

Han berättar att ovanstående får stöd i en omfattande undersökning bland över 80 000 invånare i ett par hundra regioner eller län i en rad europeiska länder.

– När det förekommer korruption och mutor, och människor behandlas olika av offentliga tjänstemän på grund av sin bakgrund, blir tilliten låg. Det påverkar människors relationer till andra, men också hela samhället.

I en debattartikel i DN den första november i år hävdade Bo Rothstein att ett tillitsfullt samhälle klarar av att ha en stor etnisk mångfald. Hur menar han?

– Danmark ligger etta i ”tillitsligan”, det är det land där folk har störst tillit sina medmänniskor i  hela världen.

Ny forskning har studerat människor som kommit till Danmark från exempelvis Turkiet och Bangladesh, där den allmänna tilliten är mindre än fem procent, säger Bo Rothstein.

– Det intressanta är att tilliten i  denna grupp i efterhand snabbt närmar sig de danska nivåerna. Resultatet styrker hypotesen om att hög tillit beror på om man upplever sig rättvist bemött i ett samhälle med myndigheter som anses rättfärdiga. Motsatsen gäller så klart också.

Det skulle innebära att ett välfungerande land som Sverige klarar att ta emot fler flyktingar än till exempel Grekland utan att den sociala tilliten skadas. Eller?

– Så är det, svarar Bo Rothstein kort.

Foto i text: Johan Wingborg, IBL

Serie.Vem kan man lita på?

Sverige och övriga nordiska länder toppar den internationella ”Tillitsligan”. Men nu visar studier att svenska ungdomar litar allt mindre på andra.

Tidigare publicerade delar:

Fakta.Bo ­Rothstein

Internationellt framstående svensk statsvetare. Från januari 2016 tjänstledig från sin professur vid Göteborgs universitet och blir permanent professor i "Government and Public Policy" vid Oxforduniversitetet i England.

Ansvarar tillsammans med Sören Holmberg för forskningsprogrammet ”The quality of government institute”.

Disputerade vid Lunds universitet 1986 med avhandlingen ”Den socialdemokratiska staten”.

Har varit gästforskare vid flera universitet i  andra länder, Nämnas kan Edinburgh University, Harvard University, Stanford University, Stellenbosch Institute for Advanced Study och University of Washington.

År 2013 tilldelades han ett ”Advanced research grant” för ett femårigt forskningsprojekt från Europeiska forskningsrådet.

Hans forskning berör bland annat de politiska institutionernas kvalitet, välfärdspolitik, social tillit, korruption, fattigdomsbekämpning, arbetsmarknadspolitik och intresseorganisationer.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.