Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Våra fantasier visar oss vägen

Många människors återkommande fantasier handlar om att kunna flyga. Varför behöver vi fantasi? Tappar vi kontakten med våra fantasier så tappar vi bort oss själva, menar psykoanalytikern Björn Salomonsson.

Det är trångt på bussen och smutsigt på golvet. Det luktar blöt hund och ylle. Någon får någon annans ryggsäck i ansiktet.

Folk skruvar på sig och tittar ut genom fönstret. De är någon annanstans - barfota på en vit strand, på en rolig fest med alla de känner, eller på väg långt bort med en liten resväska som enda bagage.

När de sedan står på tröskeln till sitt stökiga hem och kommer ihåg traven med disk fantiserar de om att stänga dörren igen. Kanske ta in på hotell för att sedan upptäcka att någon vänlig själ städat hela lägenheten när de återvänder.

Psykoanalytikern Björn Salomonsson tror att människors fantasier säger mycket om vilka de är, och fantasin är en brygga mellan det medvetna och det omedvetna. Patienternas fantasier visar också vägen när han försöker förstå deras svårigheter och symtom.

- Vi vet inte om djur fantiserar, men vi vet att utan fantasi vore vi inte människor. Vi får infall, far i väg i drömmar och hittar på hela tiden.

Han gör en liknelse med en person som tittar på en tavla. Målningen väcker inte bara känslor, utan också fantasier

- Utan denna brygga blir det bara en platt bild som inte säger någonting, säger Björn Salomonsson.

I en psykoanalys undersöker man omedvetna motiv bakom våra konflikter, handlingar och drömmar. Ofta har vi inte kontakt med det omedvetna som påverkar oss hela tiden. Fantasin blir kontaktpunkten som förbinder det medvetna med det omedvetna.

Många fantasier rör det allra djupaste inom oss och kan handla om allt: lust, avundsjuka, romantik, hämnd, rädsla Fantasierna låter också människan pröva på saker som hon aldrig får uppleva i verkligheten. De blir som en ventil för de känslor och impulser som inte får utlopp i det dagliga livet.

Att låta sig dras med av fantasier kan vara skönt och behagligt, menar Björn Samuelsson. Men det kan också vara som att öppna dörren till det djupaste mörker.

Fastnar vi i våra fantasier och inte längre kan se vad som är verkligt och overkligt, kan det bli sjukligt, fortsätter Björn Salomonsson. Det sunda är att kunna växla mellan fantasi och verklighet.

Fantasierna skiftar genom livet. De anpassas efter situationen.

- Någon stänger in dig i ett rum. Ingen vet var du är och du vet att du kommer att dö bortglömd. Då börjar du genast fantisera om att komma ut och din hjärna jobbar fram de mest fantastiska lösningar.

- Dina fantasier skulle i den situationen antagligen bli ganska vilda eftersom hela situationen är grotesk. Dina tankar skulle kanske kretsa kring att skada och döda personen som stängt in dig, fantasier som du förmodligen inte skulle få om du befann dig i säkerhet i ditt eget hem.

Björn Salomonsson menar att alla behöver bli inspirerade av något eller någon för att fantasin ska gro. Det kan räcka med något litet och obetydligt för att små skott av fantasi ska spricka ut. En kvarglömd vante på en bänk kan inspirera någon till att skriva en bok. En liten trött suck från chefen kan sätta i gång de mest paranoida fantasier: "Tycker chefen att jag gör ett dåligt jobb? Ska jag få sparken nu?"

Alla människor fantiserar, säger Björn Salomonsson.

Men varför verkar det ändå som om vissa har mer fantasi än andra?

- Mellan människor pågår ett komplicerat samspel. Redan som spädbarn lär vi oss att väva ihop och läsa av signaler, vi blir i allmänhet mycket skickliga på att tolka varand-ras beteende.

- Det pågår en ständig växelverkan mellan människor och det uppstår en slags "musikalitet". Den som får en positiv respons och inte är rädd för att bli avvisad eller förlöjligad vågar släppa fram och berätta om sina fantasier.

Människor fantiserar ofta om
andra för att spegla sig själva. Kända personer, vänner och okända vävs in i små nät av fantasier. Någon dagdrömmer om att börja prata med den snygga killen som städar på jobbet. En annan fantiserar om hur det vore att vara så berömd att han inte kan lämna huset utan svarta solglasögon och en tredje försöker föreställa sig hur det är att bli gammal.

Ibland vill man inte kännas vid att fantasier ligger bakom hur vi reagerar och beter oss: Bussen är försenad. Kompisen som står och väntar blir jättearg när du väl kommer med andan i halsen.

Vad är det för fantasier som ligger bakom den stora ilskan? Kanske har kompisen börjat fantisera om en hemsk bussolycka, men vill inte kännas vid att hon blev rädd. Hon säger bara: "Jaja, det var dumt att du var sen, men nu pratar vi inte mer om det."

Björn Salomonsson menar också att en del människor är översakliga i sitt tänkande. Ett par drömmer om att skaffa barn tillsammans. Men samtidigt läser de en massa statistik och tabeller över allt som är farligt i världen. Nappar går sönder och små barn kan kvävas i sömnen, och paret kanske inte vågar undersöka varför de fantiserar så. I stället väljer de med hjälp av översakliga argument att avstå från barn. Man kan ju aldrig veta vad som händer!

En vuxen person förväntas vara skärpt, kompetent och sköta sitt arbete. Många passar på att smita undan från plikter och måsten så fort de får ett tillfälle. En ständigt upplyst och effektiv arbetsplats som läggs i mörker genom ett strömavbrott förvandlas genast till en helt ny plats. Personalen börjar omedelbart fantisera: Vad händer nu? Kan jag arbeta? Vad kan jag passa på att göra i stället?

- Det oväntade är mycket välgörande för fantasin. Och då menar jag inte så oväntade saker som en naturkatastrof, då är man fullt upptagen med att överleva. Jag syftar på de små händelserna som väcker vår fantasi, att bara ta en annorlunda väg hem från jobbet kan räcka.

Björn Salomonsson påpekar att vi lever i en praktisk och konkret värld som ständigt pockar på vår uppmärksamhet. Inte mycket lämnas kvar åt fantasin. Det mesta vi köper anländer med utförliga bruksanvisningar, och man kan boka in sig på paketresor där vartenda steg är inbokat i förväg.

- Vi översvämmas av information och nonsensbudskap hela tiden. Skyltar uppmanar och vägleder - gör si, gör så, ta en, ta två säger Björn Salomonsson.

Han menar att människor i dag är utsatta för ett massivt tryck och är bekymrad över vad det här samhället gör med vår fantasi.

- Jag tror att de problem vi har i dag med sömnsvårigheter, utbrändhet och ångest till stor del beror på att våra möjligheter att fantisera har skadats.

Det är nästan omöjligt att inte bli distraherad eller störd av en teve som står på i ett rum, eller att spetsa öronen när någon pratar i mobilen. Allt vi kommer i kontakt med under dagen kan förvisso trigga och stimulera vår fantasi. Men han framhåller att vi behöver lugn för vårt eget privata fantiserande.

- Jag tror till exempel inte att all teve är dålig för vår fantasi. Självklart kan tevetittande stimulera fantasin. Men ibland tycks den i stället bedöva den. Några barn jag arbetat med kan rabbla namn och företeelser från tecknade serier vars språk ligger över deras fattningsförmåga. Man får intrycket av att de tappat bort sin egen inre värld.

Till sist säger Björn Salomonsson att det är viktigt att ta vara på sin fantasi och att vårda den. Att sluta ögonen för en stund eller att ta en kort promenad runt kvarteret kan räcka för att väcka den till liv.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.