Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Vården fokuserar på mammor: ”Pappor känner sig utanför och osynliga”

Många män känner sig uteslutna i samband med graviditet och förlossning, visar forskning. Om papporna blev mer delaktiga skulle det ha positiva effekter på både barnets, mammans och deras egen hälsa, säger forskaren Michael Wells.

I Sverige uppmuntras pappor att ha en viktig roll i sina barns födelse och uppfostran och ta ut en större del av föräldraledigheten.

– I verkligheten ser det inte ut så. Många pappor känner sig exkluderade samband med graviditet och förlossning, säger Michael Wells, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap på Karolinska institutet.

Michael Wells har granskat 62 studier som gjorts i Sverige mellan 2000 och 2015 och konstaterar att många män bara känner sig symboliskt inkluderade i samband med att de ska bli pappor.

– En stor minoritet, mellan en tredjedel till hälften, beroende på undersökning, känner sig inte inkluderade i samband med graviditeten och sina barns födelse, säger Michael Wells.

Den samlade bilden i studierna är att även mammornas negativa upplevelser i första hand handlar om hur pappan behandlats i samband med hennes graviditet och förlossning.

– Den främsta orsaken till att kvinnor byter barnmorska är att pappan negligerats, säger Michael Wells.

Han menar att detta börjar inom mödravården innan barnet föds och fortsätter hela vägen genom förlossning och eftervård på BB och åren därefter på barnavårdscentralen.

En av de senare studierna om pappors upplevelser har gjorts av Margareta Johansson, barnmorska sedan 20 år och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet.

Hon har vid fyra olika tillfällen låtit fäder svara på frågor om sina upplevelser under graviditet, förlossning och det första året som förälder. Hon kan bekräfta den samlade bilden att många pappor känner sig utanför och tycker att mödravården måste bli bättre på att inkludera medföräldern.

– Det har betydelse för både barnets och mammans hälsa. Och det behövs inte så mycket för att medföräldern ska känna sig delaktig. Det kan handla om att barnmorskan tänker på det tonfall, ansiktsuttryck och ögonkontakt som hon använder i mötet, säger Margareta Johansson.

Enligt Michael Wells är vissa äldre sjuksköterskor och barnmorskor väldigt traditionella och ser graviditet och barnafödande som en värld för kvinnor.

– Visst är det kvinnan som föder, men båda ska bli föräldrar, säger Michael Wells.

Pappor upplever ofta att de ställs utanför. De får inga frågor, och känner sig osynliggjorda. Hela familjen har allt att vinna på att pappan blir mer involverad, menar Michael Wells.

 

Första gången vi mötte en barnmorska hälsade hon inte ens på mig!

 

Till exempel har det visat sig att om pappan är positiv till amning eller negativ till rökning så ammar mamman längre och har en mindre benägenhet att röka.

– Men det är bara mamman de pratar med om rökning, snus och alkohol. En pappa som har ett alkoholberoende eller röker hemma påverkar barnets liv och hälsa minst lika mycket.

På BB reagerar papporna – och mammorna – enligt forskningen på att pappan inte får övernatta efter förlossningen. I stället lämnas mamman ensam kvar utan det stöd hon skulle behöva från sin partner.

Margareta Johansson säger att det är viktigt att medföräldern får vara huvudperson för sin partner vid förlossningen och känna en trygghet i den uppgiften. Om pappan är lugn och trygg så underlättar det anknytningen till barnet.

I sin forskning har hon bland annat tittat på vad nyblivna fäder är oroliga för.

– En tredjedel av papporna är oroliga för hur de ska kunna ge sitt barn en god uppfostran, hur föräldraskapet kommer att påverka parrelationen och hur de ska hantera att få mindre fritid. Ekonomin vållar också en stor oro, säger Margareta Johansson.

Michael Wells menar att pappornas negativa upplevelser i samband med graviditet och förlossning får konsekvenser för relationerna i familjen och jämställdheten i hela samhället.

– Problemet är att de tar det som ett tecken på att de ska ta ett steg tillbaka och inte vara så engagerade i sina barn. Då kommer de i förlängningen att ta ut mindre föräldraledighet, vabba mer sällan och låta mamman bli ”experten” på barnen, säger Michael Wells.

Har du någon personlig erfarenhet av det som papporna berättar i studierna?

– Första gången vi mötte en barnmorska hälsade hon inte ens på mig! Efter 45 minuter sade hon plötsligt att detta inte är något ställe för män och att blivande pappor bara följer med för att kontrollera sin partner. Forskning är en sak, att uppleva verkligheten är något helt annat. Men den barnmorska vi fick sedan var fantastisk. Det ser mycket olika ut, säger Michael Wells.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.