Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-02-28 05:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/varfor-tanker-vi-fyra-filosofer-svarar/

Insidan

Varför tänker vi? Fyra filosofer svarar

03:17. Vad är en tanke och varför tänker vi? Tre filosofer svarar.

Den 7 februari är det tankens dag. Det finns studier som visar att vi tänker omkring 65.000 tankar på en dag, varav cirka 60.000 är tankar vi tänkte dagen innan.

Ett yrke där man verkligen behöver ha en utvecklad tankeförmåga är filosof.

DN bad därför fyra filosofer att förklara varför vi tänker och hur man kan bli en bättre tänkare.

En tanke är en avbildning av världen, eller en simulering av världen som vi skapar i vår hjärna. Och vi skapar den med hjälp av sinnesförnimmelser.

Många av oss tänker antingen i ord eller i bilder. De som tänker i ord hör en inre röst som diskuterar saker och ting fram och tillbaka medan den som tänker i bilder genom sinnesintryck kan rotera på dem och se på dem på olika sätt. Det säger Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.

– Till exempel så kan duktiga schackspelare visualisera schackbrädet framför sig och kan med det tänka vad som skulle kunna vara deras nästa drag.

Karim Jebari är filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.
Karim Jebari är filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Foto: Daniel Costantini

En tanke kan vara flera olika saker, menar Stina Björkholm som är filosof vid Stockholms universitet.

– Det kan vara en idé, en föreställning om världen eller en önskan om hur man vill att världen ska vara. Men en tanke kan också vara ett resonemang, att man försöker förstå sig på någonting, säger hon.

Erik Angner är professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet. Han menar att många filosofer resonerar att tanken är vad tanken gör, något som kallas för funktionalismen. Där är tanken att idéer, känslor och tankar definieras av den funktion som de uppfyller och att tankar uppstår för att de fyller en funktion i ett evolutionärteoretiskt perspektiv.

Stina Björkholm är filosof vid Stockholms universitet.
Stina Björkholm är filosof vid Stockholms universitet. Foto: Amir Nabizadeh

Varför tänker vi?

Enligt Stina Björkholm tänker vi för att kunna förstå världen, skilja mellan sant och falskt samt vad som existerar och vad som inte existerar. Beroende på vad vi tror är sant eller falskt så beter vi oss därefter.

Erik Angner menar att vi har tankar för att det fyller en viss funktion. Tanken hjälper oss att navigera världen, hitta och socialisera.

– En del tankar är bättre, de hjälper oss att utföra vissa uppgifter och nå vissa mål i högre grad än andra tankar. Det är stor skillnad på våra tankar, till exempel tankar som ligger till grund för vetenskapliga upptäckter är produktiva tankar, medan andra tankar kan leda till dåligt beteende. Så våra tankar kan utvärderas, inte bara som sanna eller falska, utan som mer eller mindre funktionella för oss och den grupp vi tillhör, säger Erik Angner.

Att vi tänker har varit avgörande för vårat välmående, speciellt under den här pandemin. Det menar Anandi Hattiangadi, professor i filosofi vid Stockholms universitet och säger att ett skäl till att vi tänker är för att det får oss att må bra och för att våra tankar kan ta oss till platser som våra fysiska kroppar inte kan.

– Under den här pandemin har mina tankar hjälpt mig. Genom att tänka att jag ligger på en strand i Goa och känner solens strålar mot min hud har det varit lättare att stå ut med de rådande omständigheterna, säger Anandi Hattiangadi.

Anandi Hattiangadi är professor i filosofi vid Stockholms universitet.
Anandi Hattiangadi är professor i filosofi vid Stockholms universitet. Foto: Daniel Costantini

Vi tänker för att det är otroligt nyttigt och värdefullt menar Karim Jebari och tar en kanin som exempel. En kanin kan inte skapa sig en simulation av verkligheten som människor kan. En kanin ser ett salladsblad och blir då sugen på att äta det, men den kan inte föreställa sig salladsbladet i sitt inre och tänka vad den kan göra för att få tag på salladsbladet, så som människor kan göra upp en plan för att uppnå något.

– På samma sätt kan inte en kanin ha en inre dialog med sig själv, det kan bara människor och det ger oss en oerhörd fördel jämfört med djur. Det gör att vi kan planera på ett sätt som andra djur inte kan och förutse skeenden, säger Karim Jebari.

Kan man bli en bättre tänkare?

– Ja, självklart. Tankeförmågan är som andra färdigheter, det går att bli bättre, säger Erik Angner och ger exempel på att man kan öva på mer generella färdigheter som logik, kritik och att resonera kring statistik eller begränsad information för att dra slutsatser.

Men det bästa tipset för att bli en bättre tänkare är inte att bevisa att man har rätt utan att komma med konkreta förslag på varför man kan ha fel. Det tycker både Erik Angner och Stina Björkholm gör en till en bättre tänkare.

– Det finns forskning som visar att människor har väldigt hög självsäkert kring sina egna tankar, alltså att de tror att just deras tankar stämmer, mer än vad de kanske faktiskt gör. Men ber man då en person att resonera och komma med skäl till varför de kan ha fel så regleras deras självsäkerhet till en mer rimlig nivå och det kan vara en bra övning för att bli mindre överdrivet självsäker, säger Erik Angner.

Erik Angner är professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet.
Erik Angner är professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet. Foto: Amir Nabizadeh

– Man kan utveckla sin tankeförmåga genom att ifrågasätta det man tycker är som mest uppenbart och fråga sig, hur skulle det vara ifall det inte var sant? säger Stina Björkholm.

Även Anandi Hattiangadi är inne på samma spår. Hon menar att det farligaste, både för den enskilde individen och för samhället, är när en person bara får tillgång till information som bekräftar dennes verklighetsbild.

– Får man information från faktabaserade källor så blir tankarna sannare men får man sin information från tveksamma källor så påverkar det såklart mottagarens tankar och dess verklighetsuppfattning.

Hon menar att vi blir bättre på att tänka och resonera om vi gör det i grupp eller om vi behöver argumentera för våra slutsatser när en annan människa tycker motsatsen.

Anandi Hattiangadi
Anandi Hattiangadi Foto: Daniel Costantini

– Tror man till exempel att klimatförändringarna inte beror på människan så kommer man bara att ta till sig information som bekräftar ens verklighetsuppfattning och vice versa. Att lyssna på någon som har en annan åsikt, ta till sig vad de säger och resonera varför den personen kan ha rätt är viktiga verktyg för att utveckla sin tankeförmåga, säger Anandi Hattiangadi.

Ett annat sätt att bli bättre på att tänka är att läsa mycket litteratur – och gärna facklitteratur, säger Karim Jebari.

– Man kan förbättra sin tankeförmåga genom att ha tillgång till en avancerad begreppsapparat. Det vill säga om man läser till exempel facklitteratur inom ett visst område, kanske psykologi eller kemi, då introduceras man till nya ord och begrepp som är avsiktligt utformade för att skärpa tanken och kunna tänka kritiskt och produktivt kring vissa problem.

Ämnen i artikeln

Om hjärnan
Psykologi

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt