Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Vi hittar lyckan i shoppingen

Blir man lyckligare av att shoppa? Ja, tyvärr, säger lyckoforskaren Bengt Brülde. Utmaningen för framtiden blir att få oss att ändå konsumera mindre.

Vi handlar som aldrig förr och det finns inget som tyder på att köphetsen kommer att dämpas. Trots den ekonomiska oron har konsumtionen ökat med 26 procent sedan 2001. Nu visar också forskningen att det finns ett samband mellan hög konsumtion och lycka.

– Det hade varit trevligt att kunna visa att vi inte blir lyckligare, för att kunna motivera folk att shoppa mindre, inte minst av miljöskäl, men tyvärr, säger Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.

Han är en av författarna till Konsumtionsrapporten 2012 som ges ut av Centrum för konsumtionsvetenskap i Göteborg och som visar ett tydligt samband mellan shopping och livstillfredsställelse.

Resultatet baseras på svar från fler än tusen personer som svarat på frågor om sin konsumtion under ett år. Svaren har jämförts med hur nöjda eller till freds de uppgivit att de varit med sina liv som helhet och hur bra de mått de senaste dagarna.

– Vi kan inte se vad som ger kickar i ögonblicket och vad som ger varaktig effekt. Vi har bara mätt hur mycket folk har shoppat under ett visst år, 2010, och hur nöjda de uppgivit att de varit med sina liv, säger Brülde.

Framför allt är det tre sorters konsumtion som hör ihop med välbefinnandet. Det ena är upplevelsekonsumtion, till exempel utlandsresor. Det andra är gåvor och välgörenhet. Och det tredje är matkonsumtion.

Det är känt sedan tidigare att den som är intresserad av skidåkning blir generellt mer varaktigt tillfredsställd om han eller hon köper skidor i stället för jeans, förklarar Bengt Brülde, eftersom skidorna gör att köparen kan utöva sin favoritsysselsättning.

– Ett klädesplagg kan initialt ge en lyckohöjning. Men ganska snart är man tillbaka på den lyckonivån man hade före köpet.

Det kallas för anpassnings­effekten och är ett välkänt begrepp i lyckoforskningen. Den som lägger pengar på gåvor och välgörenhet är också mer till freds än den som köper nya jeans. Det finns även ett samband mellan ökad lyckonivå och hur mycket pengar man lägger på mat. Det kan bero på att vi umgås när vi äter och att effekten handlar om vårt sociala liv, enligt Bengt Brülde.

Frågan är vad som är hönan och ägget. Lyckliga människor kanske handlar mer?

– Det är förstås en möjlighet. Så länge vi bara har tvärsnittsstudier att tillgå och inte kan följa folk över tid kan vi inte säkert veta vad som orsakar vad. Ytterligare en möjlighet är ju att de som shoppar mer också har det bättre på andra sätt, och att det är därför som de är lyckligare, men detta har vi delvis kont­rollerat förr. Så att gissa att konsumtionen har en viss positiv effekt på lyckan är inte särskilt vågat, säger Bengt Brülde.

Sökandet efter lycka och effekter som ökar vårt välbefinnande har ökat dramatiskt bara under de senaste tio åren. Det menar Anna Nilsson, doktor i historia vid Lunds universitet som har undersökt synen på lycka ur ett historiskt perspektiv. Tidigare generationer var mer benägna att moralisera över shoppingens lyckobringande effekter, menar hon.

– Mina mor- och farföräldrar ”shoppade” inte. Det är en jätteskillnad mot hur jag och mina vänner konsumerar. Längtan och viljan att köpa har blivit så otroligt mycket större.

En anledning är att det finns ett mycket större utbud. Det skapas också ständigt en känsla av att vi behöver och vill konsumera mer.

– Konsumtion har idealiserats och gjorts till något som människor ska sträva efter.

Det är så det framställs i medierna och reklamen. Men leder det till riktig lycka?

– Det går inte att säga att något är ”riktig lycka”. Det är ett begrepp som var och en fyller med innehåll och som alltid kommer att vara öppet för argumentation. Om någon säger att den upplever lycka när den shoppar, då är det lycka för den personen, säger Anna Nilsson.

Frågorna i undersökningen ringar in den lycka som vi pratar om i termer av välbefinnande och livstillfredsställelse, inte som eufori eller sinnesfrid, enligt Bengt Brülde.

– Personligen kan jag tycka att sinnesfriden är den ”riktiga” ­lyckan, och den tror inte jag att man kan bättra på med konsumtion. Habegär och prylar kan snarare vara ett hot mot den. Personer som vill nå lycka i andliga sammanhang försöker ofta leva enkelt, säger Bengt Brülde.

Har njutningen blivit viktigare än samvetet?

– Ja, det ligger något i det, säger Anna Nilsson. I äldre tider hölls samvetet fram som något mycket viktigare.

Före 1800-talet och romantiken stod lyckan i motsatsställning till andra värden som sågs vara långt viktigare för att man skulle klara sig i livet. Men gradvis uppgraderades det inre, subjektiva känslolivet, på bekostnad av dygder som tålamod och gudsfruktan.

Leder shopping till en kortsiktig lycka?

– Det kan nog vara både och. Vi vill gärna tro det eftersom överdriven konsumtion är farligt för framtiden. Men det finns en upplevd lycka inte bara i stunden, utan i livet i stort, i att få unna sig något. Det är något som vi värderar högt.

Fortfarande finns det en hel del moraliserande när det kommer till konsumtion och lycka, menar Anna Nilsson, eftersom sambandet går tvärs emot vår självbild. Hennes studenter brukar svara att det är relationer och hälsa som betyder något i det långa loppet. Vi har också tv-underhållning om andra människor som blivit olyckliga för att de tagit sms-lån och slösat bort sina pengar på onödiga prylar. Anna Nilsson tror att det handlar om igenkänning, samtidigt som det får oss att känna oss litet bättre.

– Vi ser gärna ned på människor som fattar fel beslut. Vi tänker att jag är i alla fall inte lika dålig som de här personerna.

Kommer sökandet efter lycka genom shopping att vända, i takt med att jordens resurser sinar?

– Ja, det undrar man ju. Eftersom jakten på lycka verkar ha intensifierats de senaste tio åren är det en rimlig tolkning att vi börjar leta efter något annat, säger Anna Nilsson.

Vad kommer i stället för shoppingen?

– Kanske en vändning mot politiskt engagemang, större fokus på omvärlden, miljön och solidaritet, tror hon.

Att vi blir lyckliga av att konsumera sådant som har en förödande effekt på vår framtida miljö gör att vi måste byta inriktning i vårt sökande efter tillfredsställelse, menar Bengt Brülde.

– Av moraliska skäl måste vi börja konsumera mindre, även om det har en negativ effekt på vår egen lycka. Folk köper gärna en flygbiljett till Thailand. Men jag skulle samtidigt kunna räkna upp tjugo faktorer som kan göra dig ännu lyckligare, framför allt relationer, umgänge, aktiviteter, träning och arbete.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.