Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-11 22:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/vi-man-ar-problemet-men-har-ocksa-losningen/

Insidan

”Vi män är problemet – men har också lösningen”

Alán Ali är ordförande för organisationen Män, som arbetar emot alla former av manligt våld.
Bild 1 av 2 Alán Ali är ordförande för organisationen Män, som arbetar emot alla former av manligt våld. Foto: Fredrik Funck
Alán Ali.
Bild 2 av 2 Alán Ali. Foto: Fredrik Funck

Alán Ali är bilmekanikern som läste genusvetenskap på högskolan och insåg att det nästan bara är män som slåss – och att det därför är männens ansvar att förändra sig. Nu är han ordförande för organisationen Män, som arbetar mot alla former av manligt våld.

Thomas Lerner
Rätta artikel

Som barn blev Alán Ali misshandlad när han sålde cigaretter i den iranska huvudstaden Tehran för att försörja familjen. Andra unga tonåringar tyckte att han inkräktade på deras "territorium" och gjorde att de förlorade pengar.

Och som flykting i Sverige bråkade Alán med nazister i skånska Klippan som ville att alla ”svartskallar” skulle kastas ut ur Sverige.

Men sakta växte insikten om att våld inte är det bästa sättet att lösa konflikter – och att män har ett stort ansvar för att sluta slåss.

– Oavsett om det handlar om fysisk mobbning, bråk mellan olika gäng eller våld mot ens barn eller sin partner är det vi män som måste rannsaka våra beteenden. Det är vi som slåss och gör illa, säger Alán Ali.

Han är nyvald ordförande för Män, en ideell och feministisk organisation som startade 1993 för att engagera män mot mäns våld mot kvinnor. Målet är att förändra destruktiva normer kring maskulinitet och skapa en jämställd värld utan våld.

– Vi män är problemet, men vi har också lösningen. Det är upp till oss att förändra vårt beteende. Alla män slåss inte och alla män misshandlar inte - men vi har ett kollektivt ansvar att protestera och säga ifrån, menar Alán.

Han är född i kurdiska Irak. Familjen tvingades att fly först till Iran, sedan till Syrien och därifrån vidare. I alla länder har Alán upplevt våld och förtryck. 

I slutet av 1980-talet kom Alán, hans föräldrar och syskon till Sverige. De levde en tid som gömda flyktingar, men efter att diktatorn Sadamm Hussein bombat en kurdisk stad med kemiska stridsmedel fick de stanna här i landet.

– När jag kom hit tänkte jag att ett rikt land utan krig och där alla har kläder och mat måste vara fredligt och fritt från våld ... men i Östersund, där vi sedan bodde en tid, upplevde jag på nära håll hur mobbning kan skada. 

Värre blev det i Klippan, en kommun i Skåne som blivit känd för att det bodde och bor många nynazister där. I skolan där Alán gick blev han ofta trakasserad och hånad för sin bakgrund. Där fanns många skinnskallar och nynazister som ville honom illa.

– De blockerade mitt skåp så att jag kom för sent till lektionerna och fick skit av lärarna som sa att ”Ni, invandrare kan aldrig lära er att passa tiden.” Sådana kommentarer spädde på rasismen. 

Alán Ali.
Alán Ali. Foto: Fredrik Funck

Så kom det sig att Alán blev en militant antirasist. Han och en annan kompis med flyktingbakgrund började slåss med nazister tillsammans med tio ”Medelklass-Svensson-ungdomar”, det senare är hans uttryck. De åkte till Göteborg och Lund den 30 november då nazisterna och skinnskallarna uppmärksammade ”hjältekonungen” Karl XII:s död.

– Jag var aldrig någon värsting under de här åren, men jag slogs tillbaka. Senare funderade jag över att det bara var killar och män som brukade våld. Det fanns tjejer på båda sidor och som hängde på – men slogs aldrig.

En sen kväll kom Alán hem till familjens villa med en sönderriven skjorta. En bekant till hans föräldrar undrade vad han höll på med. Han tittade på Alán och sa:

”Om du slår Kalle för att han är nazist går Kalle hem till sin pappa och berättar vad du gjort. Då blir Kalles pappa förbannad och säger att någon invandrarjävel ska inte komma och ge sig på hans son. Vad har du uppnått? Tänk på det.”

Alán tog till sig de här orden och de mognade inom honom. Han upphörde att slåss och valde en annan väg för att protestera mot den rasism han upplevde; han engagerade sig i olika antirasistiska föreningar och organisationer. 

Hans stora intresse för motorer hade lett till att han studerade fordonsteknik på gymnasiet och sedan börjat arbete som bilmekaniker. Men så bytte Alán verkstaden mot högskolan. 

Han studerade internationell migration och etniska relationer, genusvetenskap och mänskliga rättigheter  på Högskolan i Malmö. Det var tänkt att bli en termin, men mötet med "fullblodsfeministerna" på skolan fick honom att reflektera över sitt eget liv och om hur det patriarkala samhället vi lever i påverkar både män och kvinnor.

– Jag fick kunskap om vad som formar mansrollen och om vilka följder en machomaskulinitet kan få. Sedan fick jag också kunskap om vilka verktyg vi kan använda för att förändra samhället i än mer jämställd rikting och ett samhälle fritt från våld. 

Det är upp till oss att förändra vårt beteende. Alla män slåss inte och alla män misshandlar inte - men vi har ett kollektivt ansvar att protestera och säga ifrån

Alán kom i kontakt med RFSU och började efter en tid arbeta som en av organisationens informatörer. Han var med på en affisch där han var naken med flera andra män och kvinnor (de flesta var homosexuella).

– Som heterosexuell man från Mellanöstern och som född muslim var det ett brott mot många normer att vara med på en sådan affisch, skrattar Alán.

Under flera år fortsatte han att föreläsa om rasism, våld och mansrollen runt om i Sverige, men också i en rad andra länder. Irak, Israel, Palestina, Tyskland, Estland, Norge, Danmark ... Under sina besök där märkte Alán att strukturerna är desamma över hela världen: män har makten och kvinnor är underordnade.

Alán växte upp i ett hem fritt från våld, där föräldrarna aldrig höjt rösten mot varandra utan istället visat stor respekt. 

– När jag kommit i puberteten berättade pappa att det är inte är bra att gå i skor utan strumpor. Det var hans sätt att säga att det är viktigt att använda kondom vid sex. Han menade också att om jag haft några som helst tankar på att lyfta min hand mot en kvinna skulle det vara synnerligen omanligt och ytterst fel.

Alán minns när hans äldre syster upprört bad honom komma för att titta på ett inslag på tv-nyheterna. Det handlade om en ung kvinna som blivit våldtagen och där frågorna i rätten handlade om hennes klädsel om hennes sexuella vanor, att hon varit berusad och så vidare.

– När jag förstod vad min syster visade fällde jag en kommentar om den där slampan, det var så alla killar i skolan såg på det hela. Då slängde min syster en blomkruka mot mig. Efteråt sa pappa att den som uttrycker sig som en idiot med rätta blir behandlad som en sådan.

Varför är då män våldsamma?

– Det finns många svar på den frågan. Ett är att våld ses som den enklaste vägen. Våld är ett maktmedel och är lätt att ta till, den som inte upplever att det finns några andra alternativ tar gärna till våld.

– Min erfarenhet är att män inte alltid har så lätt att sätta ord på sina känslor, och då kan våld bli ett sätt att uttrycka dessa.

Är allt våld inlärt tror du?

– Forskare har visat att en del har svårare att känna empati och har kognitiva svårigheter som kan leda till ett mer våldsamt beteende. Men mycket handlar om att man lär sig att våld är ett alternativ. Och det vi lärt oss kan vi också lära om.

– Alkoholen har också stor betydelse, liksom bruk av andra droger och till exempel anabola steroider. Spärrarna släpper.

Enligt Alán Ali är rädsla och känslor av skuld och skam viktiga orsaker till våldshandlingar. Han säger att det gäller att få män som slåss att bli varse sina tankar, vilka handlingar de leder till och konsekvenserna. 

– Män som slår måste bli medvetna om sitt beteende och att det finns andra sätt att ge utlopp för sin ilska och sin frustration. De måste erkänna att deras agerande är förkastligt och att det är deras ansvar att ändra sitt beteende.

En del menar att det är bra om män som blir arga avreagerar sig genom att till exempel gå ned till gymmet och slå på en sandsäck. Men det är ett synsätt Alán vänder sig mot.

– Steget från att slå på en boxboll  till att slå på en levande person kan vara kort. Därför gäller det att hitta andra strategier. 

– Ta alla män som sitter i fängelse för att ha begått våldsbrott. De ändrar inte sitt beteende genom att sitta inspärrade i åratal och där den enda behandlingen är att de får ägna timtal åt att styrketräna.

Alán Ali, som i dag är 42 år, fortsätter sitt arbete mot alla former av våld och rasism. I somras besökte han Visby under politikerveckan i Almedalen. Under ett möte blev han slagen i ansiktet och i nacken av en nazist, som nu är polisanmäld.

– Som ordförande i en organisation som Män vill jag uppmärksamma alla former av manligt våld. Våld sker mot kvinnor, våld har rasistiska förtecken, kan äga rum i kriminella gäng eller bakom familjens stängda dörrar och så vidare. Män slåss och män har ett ansvar att förändra sitt beteende.

Läs mer: Han misshandlade sina flickvänner: Vill visa att det finns hjälp för att sluta slå 

Läs mer: Ny telefonlinje ska minska familjevåldet