Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

”Vid jakten får män vara män”

På jakt del 2. Jakten är i dag en symbolisk handling som stämmer med den gamla typen av manlighet, menar genusforskaren Hillevi Ganetz.

Under jakten får män chansen att visa att de är "riktiga" män. Starka, modiga och uthålliga står de med geväret i handen ivrigt väntande på att lyckas fälla ett byte. För även om fler kvinnor börjat jaga är jakten fortfarande en arena präglad av traditionella machoideal.

– Jakten är en kvarvarande symbolisk handling som stämmer in på den gamla typen av maskulinitet. Muskler, framåtanda och mod – jakten är ett område där mannen kan visa upp allt detta och få vara en "riktig" man, menar professorn och genusforskaren Hillevi Ganetz.

Hon har bland annat granskat hur naturen skildras i medierna, och även intresserat sig för bilden av jakt i tv och film. Bland annat studerade hon "Grabbarna på Fagerhult" som sändes i SVT i början av 1990-talet. I programmet ägnade sig Jan Guillou, Leif GW Persson och Pär Lorentzon åt jakt, fiske och andra klassiskt "manliga sysslor". Serien beskrevs som ett samhällsprogram i jaktmiljö.

Redan då fanns det kritik mot den så kallade direktörsjakten, det vill säga att näringslivets toppar ger sig ut i skogen för att skjuta en älg med många taggar i kronan.

I ett av programmen menade Leif GW Persson att direktörer verkar jämföra jakt med golf, där det efter ett dåligt slag bara är pröva på nytt. Men ett missriktat skott kan få betydligt allvarligare konsekvenser, påpekade Persson.

– Hur jakt bedrivs har en lång historisk bakgrund. Tidigare var jakten kopplad till markägande, och eftersom männen ägde marken var jakten också förbehållen det manliga könet. Männen jagade och kvinnorna tillredde bytet, säger Hillevi Ganetz.

Hon säger att den historiska bakgrunden är viktig att ha i minnet när jakten diskuteras. Trådarna från förr leder in i vår tid.

– På landsbygden går jakten går oftast i arv från far till son. Kamratgängen som jagar är fasta och ganska hårt sammanslutna. Därför är det svårt att bryta sig in på männens jaktmarker – särskilt för kvinnor.

Hillevi Ganetz arbetar i dag på Stockholms universitet där hon forskar om genus och om medier. Efter att "Jägarna 2" hade haft premiär hösten 2011 analyserade hon den mansbild som kommer fram i den populära filmen.

– Inom forskningen brukar vi tala om hur maskuliniteten konstrueras. I "Jägarna 2" beskrivs den manliga kulturen på ett överdrivet sätt, men det finns stora korn av sanning i bilden. Männen som jagar är tuffa och välbyggda. Filmen skildrar en tydlig homosocialitet, det vill säga att ett kön gillar att umgås med samma kön.

"Jägarna 2" fångade upp något i tiden, enligt Hillevi Ganetz.

– I dag bor de flesta svenskar i städer eller större orter. Men under till exempel älgjakten återvänder många män till den plats där släkten levt i generationer. Man jagar och träffar sina gamla manliga vänner och i jaktstugorna är jargongen lite macho.


Putin poserar med ett jaktgevär i Sibirien 2010. Foto: Dmitry Astakhov

Hillevis Ganetz konstaterar att jakten har bytt skepnad på senare tid. Förr var jakten ett sätt att få mer mat till hushållet, i dag handlar det mer om ett nöje. Även om till exempel älgjakten betyder mycket för människor på landsbygden.

– Men i och med att jakten blivit mer av ett nöje måste den ständigt motiveras. Ren nöjesjakt ses som något suspekt, som när jägare reser till Afrika på troféjakt eller jagar här i landet bara för att det är "roligt".

Paradoxalt "vårdar" vi djurstammarna genom att döda ett antal individer.

Förr fanns en allmän uppfattning om att djur, hela naturen, var skapad för människan att bruka. Men den gamla synen är inte längre accepterad.

– Därför talas det från jägarhåll i dag om viltvård. Paradoxalt "vårdar" vi djurstammarna genom att döda ett antal individer.

Hillevi Ganetz påpekar vidare att jägarnas ansvar betonas allt oftare, att jakten motiveras med vetenskapliga argument och att begrepp som hör till jakten förändras.

– Så kallas rovdjur till exempel för predatorer. Och jägarna vill ha stöd från forskare för att avgöra det exakta antalet djur som ska finnas i landet – och därmed hur många älgar, rådjur, björnar och vargar som kan skjutas, säger Hillevi Ganetz.

Hon är uppvuxen på landet i Bergslagen i en miljö där jakten var viktig. Under älgjakten var skogen full av skällande hundar och bilar passerade med döda älgkroppar på flaken. Det var en naturlig de av livet.

Inte långt från Hillevi Ganetz barndomshem jagade kung Carl XVI Gustav, fast hon fick aldrig syn på honom. Kungen är en inbiten jägare. I lantbrukets affärstidning ATL i november i fjol berättade han om sin kärlek till jakten.


Varje höst jagar kungen älg i Bergslagen. Foto: TT

I intervjun framhöll kungen att jakten är en social gemenskap som är fantastisk och fortsatte: "Vi är skapta att vara utomhus i den här miljön, att umgås vid en eld, över kokkaffet".

Mötet med kungen skedde i samband med den traditionella årliga kungliga älgjakten. En "blandad bukett jägare" bjuds in, som kungen uttryckte det. Bland deltagarna på denna representationsjakt brukar det finnas dels mer officiella gäster från näringslivet, dels goda gamla vänner.

Just representationsjakter har det senaste året fått mycket uppmärksamhet. Svenska Dagbladet granskade i flera artiklar SCA-koncernens mångmiljonrullning i samband med ett stort antal jakter med inbjudna direktörer.

– För en del direktörer är det viktigt att framstå som modiga och handlingskraftiga. Jakten förknippas som sagt traditionellt med de egenskaperna och näringslivstopparna vill gärna tillhöra denna machovärld, tror Hillevi Ganetz.

Bilder i text: All Over Press, Jessica Arneback

Fakta. Jaktens historia

  • Efter att inlandsisen dragit sig tillbaka för 10 000 år sedan och människor börjat befolka Skandinavien var fångst och jakt en förutsättning för överlevnad.
  • I dag ses jakten från jägarhåll som ett sätt att komma nära naturen och ta tillvara det överskott som naturen ger.
  • Den som äger mark har också jakträtt på marken och har rätt att överlåta eller upplåta rätten till andra.
  • Regeringen beslutar om vilka arter som får jagas och när. Det finns olika jakttider för olika arter och de varierar mellan olika delar av landet.
  • I Sverige finns nästan 300 000 registrerade jägare varav cirka 150 000 är frivilligt anslutna till Svenska Jägareförbundet. Nio av tio jägare är män.

Källa: Svenska Jägareförbundet

Serien. På jakt

Hundratusentals svenskar älskar att jaga. Vilken är deras drivkraft? Och vad säger kritikerna? Serien fortsätter nästa vecka.

Tidigare delar:

Del 1. "Jakt handlar om så mycket mer än att döda". Snart börjar älgjakten.

Del 2. ”Vid jakten får män vara män”. Jakten är i dag en symbolisk handling som stämmer med den gamla typen av manlighet, menar genusforskaren Hillevi Ganetz.

Del 3.Vi människor har inte rätt att döda djur”. När en jägare poserar med ena foten på en nyss dödad varg eller björn känner Camilla Björkbom ilska och sorg.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.