Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 17:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/insidan/viktigt-att-ta-avsked-aven-nar-vi-inte-far-samlas/

Insidan

Viktigt att ta avsked även när vi inte får samlas

Att få ta farväl är viktig för oss. Begravningen betyder därför mycket i en sorgeprocess.
Att få ta farväl är viktig för oss. Begravningen betyder därför mycket i en sorgeprocess. Foto: Thierry Charlier/TT

En anhörigs plötsliga död kan vara mycket svår att hantera, även om sorgen ser olika ut för olika individer. På grund av smittorisken för covid-19 finns nu dessutom stora begränsningar i hur vi kan ta avsked. 

Livesända begravningar har blivit ett nytt sätt att ta farväl – och avskedet är viktigt för människan i en sorgeprocess.

Psykologen och psykoterapeuten Göran Gyllenswärd har arbetat med sorgbearbetning under många år, med både vuxna och barn. Han berättar att sorg kan ta sig uttryck på olika sätt beroende på en mängd omständigheter. Några aspekter kan vara vad vi har för relation till den som gått bort, vad vi har för religion och tro på vad som händer efter döden och vilken social kultur vi har omkring oss.

Många upplever dock liknande tankemässiga och emotionella reaktioner som många kan känna igen, säger han. Exempel på det kan vara känslor som saknad, ledsenhet, övergivenhet eller förtvivlan. Men också tankar och funderingar kring hur livet har sett ut och hur det kommer att se ut framöver.

– Men efterspelet, funderingarna, tankarna och känslorna kan vara olika hos varje individ, säger Göran Gyllenswärd.

Vi har heller inte samma möjligheter att ta farväl eller möjlighet att vara med hos den som dör

Hur sorgen känns och hur den kan bearbetas beror bland annat på omständigheterna, menar han. Ett plötsligt dödsfall kan vara mycket svårt att förstå och hantera.

– Man får ändå säga att coronasituationen är plötslig och kan vara väldigt dramatisk. Vi har heller inte samma möjligheter att ta farväl eller möjlighet att vara med hos den som dör.

När människor ska bearbeta sin sorg, med alla tankar och funderingar som det innebär, tänker vi ofta tillbaka på det som hände den avlidna personen i livets slutskede.

– Många frågor jag hört genom åren handlar om just det. Var han ensam? Hur var det, kände hon sig övergiven? Sådana tankar och ledsenhet över att man inte kunde vara där och hålla handen är vanliga, säger Göran Gyllenswärd.

Göran Gyllenswärd, psykolog och psykoterapeut.
Göran Gyllenswärd, psykolog och psykoterapeut. Foto: Christian Veltman

Den aspekten blir tydlig för närstående till personer som dött av covid-19. Det är svårt att vara på plats på ett sjukhus eller ett boende på grund av smittorisken. 

– Det är viktigt att få höra berättelsen om den sista tiden, när man inte varit där själv. Att någon läkare eller sjuksköterska kan berätta hur det var. För det gör vi oss alltid föreställningar om, och tankar kring.

Genom att få svar på frågor som om personen var ensam eller inte kan vissa tankar och grubblerier få mindre utrymme än de hade behövt få annars.

– Även om vi är förberedda tar det ibland ganska lång tid för oss att helt förstå att personen är död. Vi behöver bevis på det, och se att personen har lämnat kroppen.

Att ta farväl, även efter att personen dött, är viktig för oss. Begravningen betyder därför mycket i en sorgbearbetning.

– Det är en stund att hedra den döde och det är också att markera en övergång. Man manifesterar övergången från liv till död, säger Göran Gyllenswärd.

Det här är en unik situation som ingen tidigare upplevt, där det tillkommer praktiska bekymmer utöver sorgen

– På något sätt blir det som att vi inte överger den som har dött, samtidigt som vi själva inte känner oss övergivna för att vi delar den här stunden med andra. Vi markerar att den här människan var viktigt för oss och att livet är viktigt.

Avskedet som begravningsceremonin innebär är just nu svårt att hålla på det sätt många är vana vid. På grund av smittorisken kan inte så många människor samlas på samma plats. Många kyrkor tillåter inte fler än tio personer i sällskapet för tillfället. Det berättar Ulf Lerneus, förbundsdirektör för Sveriges auktoriserade begravningsbyråer.

– Det här är en unik situation som ingen tidigare upplevt, där det tillkommer praktiska bekymmer utöver sorgen. Många frågar sig hur man ska göra nu, och det blir stora bekymmer tankemässigt vilka man ska ha med på ceremonin och vilka som inte får vara med, säger han.

Ett tecken på att det är problematiskt för många är att det i dag tar mycket längre tid för familjer att ta första kontakten med begravningsbyråerna än tidigare.

– Normalt brukar det ta fyra-fem dagar. Nu tar det ofta dubbelt så lång tid, säger Ulf Lerneus.

Ulf Lerneus, förbundsdirektör för Sveriges auktoriserade begravningsbyråer.
Ulf Lerneus, förbundsdirektör för Sveriges auktoriserade begravningsbyråer. Foto: Richard Hammarskiöld

Osäkerheten kring hur situationen kommer att utveckla sig gör att hela processen kan kännas svårare än normalt. För bara en månad sedan ställde många in sina begravningar med förhoppning om att det kanske går att samla fler i mitten av maj. Som det ser ut nu kommer det troligen inte att bli möjligt.

– Jag tycker att det är viktigt att ändå ta kontakt med begravningsbyrån för att utreda alternativen. Att skjuta fram en begravning till i sommar eller i höst är en enorm förskjutning för den här typen av ceremoni, säger Ulf Lerneus.

För även om ceremonin inte blir stor just nu är den ändå viktig.

– Jag tror att man mer ska prata om vikten av avsked. Det ligger lite i människans natur att vi vill säga hej då. Den betydelsen kvarstår oavsett vilken typ av ceremoni man väljer, säger han.

Även om det är något helt annorlunda så har det uppskattats av många, att man ändå har möjlighet att dela med sig

En begravning kan vara liten, bara för de närmaste, för att tillåta de anhöriga att komma vidare i sin sorg. Man kan också livesända begravningen så att de som inte kan närvara på plats kan följa med digitalt. Det kan vara viktigt även för de som inte kan vara på plats.

– Även om det är något helt annorlunda så har det uppskattats av många, att man ändå har möjlighet att dela med sig, säger Ulf Lerneus.

De anhöriga kan sedan ha lättare att blicka framåt, och ha en gravsättning eller annan minnesceremoni senare när alla kan vara med. En jordbegravning måste ske en månad efter dödsfallet, men att gravsätta aska går att göra upp till ett år efter kremationen.

Betydelsen av en stund där man får samlas och dela minnen blir alltså inte mindre även om vi måste skjuta på den, säger Göran Gyllenswärd.

– Det blir ändå ett sätt att farväl, säger han.