Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Vuxna behöver lära sig av barn och lämna trygghetszonen

Den fria leken är grunden för att barn ska lära sig känna tillit längre fram i livet. Men även vuxna behöver gå utanför sin trygghetszon och våga ge sig ut i det okända. Det är grundbultarna för verksamheten i ”Tillitsverket”

Sverige och övriga nordiska länder toppar den internationella ”tillitsligan”. Men studier visar att unga svenskar litar allt mindre på varandra. Det här är sista artikeln i serien. Tidigare publiceringar 16, 17, 18 och 22 december.

På södra Ingarö, tre mil öster om Stockholm, har ett tjugotal personer gått samman för att försöka få människor att öka tilliten till sig själva – och därmed till sina medmänniskor och samhället.

Fri lek, skapande verksamhet, samtal med forskare, experter och konstnärer är led i det arbetet. Där ingår arrangerade av konferenser, lekläger, föräldrakurser, workshoppar, tillitsdagar, föreläsningar ... och en ”kunskapscommunity” på nätet.

– Tilliten är grundläggande för den enskilda människan och för hela samhället. När vi vågar pröva nya saker litar vi på oss själva och i  förlängningen på andra. Men i dag är det oftare rädslorna än möjligheterna som styr. Vi säger oftare ”nej” än ”ja”, säger Stina Balkfors, projektledare.

Tillsammans med flera personer som bor i samma område på Ingarö bildade hon för ett par år sedan ”Tillitsverket”. Här finns en byrådirektör, en läkare, en ekonom, förskollärare, dramapedagog, murarmästare med flera. Vi träffar några av medlemmarna i huset där Stina bor en vacker novemberdag då solen speglar sig i Östersjöns vatten. Runt bordet sitter förutom Stina även Anders Freudendahl, Lisa Björfors Freudendahl, Fredrika ”Freddi” Alberts och Patrick Kratt.

På sina arbetsplatser, på konferenser och seminarier samt i samtal med vänner har gruppen märkt att många talar om hur viktigt det är att känna tillit. Men få har något svar på hur människor ska kunna känna sig mer tillitsfulla.

– Utifrån våra egna erfarenheter, och efter att ta tagit del om aktuell forskning, skapade vi ”Tillitsverket”. Vi vill försöka bidra till att skapa ett mer tillitsfullt samhälle där människor får möjlighet att utveckla sina kreativa sidor, säger Stina Balkfors.

Hon påpekar att för barn är leken viktig när de ska bygga upp tillit. En av landets främsta lekforskare Birgitta Knutsdotter Olofsson sammanfattar lekens kraft så här: ”Lek är barnets sätt att lära sig klara livet och förstå världen”.

– I en fri lek finns inga givna svar, inget rätt och fel. Där kan alla utforska sin fantasi, kreativitet, empati, samarbetsförmåga och i  slutänden tillit, säger Lisa Björfors Freudendahl, projektledare.

Som vuxen handlar det om att bli medveten om lekens betydelse i barndomen. Men även vuxna behöver ”leka”. Då handlar det om att skapa en miljö som stimulerar kreativitet, fortsätter Lisa Björfors Freudendahl. Oavsett om det gäller att skapa något konstnärligt eller arbeta fram ett kommunalt projekt för unga som hamnar snett i tillvaron.

Just arbete med att nå ungdomar som mår dåligt är ett av de ben som Tillitsverket vilar på. Genom att arbeta i en trädgård eller i en ”bakstuga” får unga tjejer och killar känna på hur det är att lyckas – och att ibland misslyckas.

Foto: Jonas Lindkvist

Medlemmar från Tillitsverket föreläste nyligen på en konferens om social hållbarhet i Malmö. Där mötte de en chef för en större svensk kommun som sedan flera år arbetat med övningar i skapande för att stärka tilliten hos sina medarbetare.

– Ny forskning visar att det också är ekonomiskt lönsamt att arbeta med ”lek” och skapande på jobbet. Då vågar de anställda satsa på det nya och utveckla både sig själva och verksamheten. Mer tillitsfulla människor tycks också må bättre både psykiskt och fysiskt, förklarar Stina Balkfors.

Hon och gruppen bakom ”Tillitsverket” har reflekterat över vad som händer om tilliten får växa. Tillsammans med erfarenheter från andra håll utgör det grunden för föreläsningarna och workshopparna.

– Människor som vågar utmana sig själva har ofta en stor tillit, och tillitsfulla människor skapar gärna något nytt. Både för den enskilda individen, för arbetsplatser och i  slutänden för hela samhället är därför tilliten så central, menar Stina Balkfors.

Under särskilda ”tillitsdagar” samlar Tillitsverket verksamma i  det lokala föreningslivet, forskare, eldsjälar och en intresserad allmänhet för samtal kring tillit, lek och skapande.

– Syftet med allt vi gör är att skapa förutsättningar för en positiv social samhällsutveckling, säger Anders Freudendahl.

Innan vi lämnar Ingarö får fotografen och jag vara med om en övning i en tillitsstjärna, en liten miniutställning där det i varje hörn finns en aspekt av tillit. Vi får välja att ställa oss i något av stjärnans hörn beroende på om vi i första hand känner tillit till livet, oss själva, andra, ideal eller till att världen kan förändras.

Sedan följer en intensiv reflektion om tillitens villkor och varför vi ställde oss i just det hörnet. Efter en stund är det dags att byta hörn och samtalet forsätter.

– Vi har använt oss av denna enkla stjärna i workshoppar. Det har visat sig att den sätter i gång många tankar och känslor hos deltagarna, säger Stina Balkfors.

Hennes och de övrigas vision är att är att skapa en folkrörelse för tillitens betydelse i samhället. Förhoppningen är att initiativet ska få en vidare spridning.

”Tillitsverket” har beviljats stöd från Allmänna arvsfonden för att under en treårsperiod etablera och utveckla delar av verksamheten.

– Tillit handlar inte om att gå på kurs och lära sig falla bakåt i förvissning om att en annan deltagare tar emot dig. För mig handlar det mer om tilliten i vardagen och hur vi ska kunna stärka den, säger Patrick Kratt.

Lisa Björfors Freudendahl menar att tillit aldrig kan tryckas på någon utifrån, tillit kan inte heller köpas för pengar.

– Tillit kan bara komma inifrån och uppstå i mötet med andra människor, säger hon.

 

Vad betyder tillit för dig?

Foto: Jonas Lindkvist

Tillit kan betyda olika saker för olika människor. Vi frågade några av medlemmarna i Tillitsverket vad begreppet innebär för dem personligen – och om när tilliten brast för dem senast.

Stina Balkfors, projektledare:

– Ju mer jag har lärt mig om fenomenet tillit och min egen relation till tillit, desto mer har jag fått tag på mitt behov av kontroll och min rädsla för att misslyckas och hur mycket jag får när jag väljer tillit. Den medvetenheten i sig har fått mig att våga mer.

– Det korta allmänna svaret på när det brister: i förhållande till politiker och beslutsfattare och tilliten till att de agerar utifrån samhällets och mänsklighetens bästa.

Lisa Björfors Freudendahl, projektledare:

– Tillit är en inre övertygelse och ett grundfundament att stå på, men ändå ett diffust och flyktigt fundament som behöver underhållas.

– Senast tilliten brast var när jag läste nyheterna om fler terrorattacker, om mer våld som föder våld, då brast tilliten och ersattes av sorg och maktlöshet. Som världen ser ut i dag är det lätt att tilliten brister och jag får jobba på att åter hitta tillit till att det kan förändras till det bättre.

Anders Freudendahl, snickare och byggmästare:

– Kanske är det en känsla av att räcka till, en sorts neutral inställning. Jag vet vad jag vill, jag vet att det kan gå lite hur som helst. Jag kan vara förberedd och försöka det bästa och mesta jag kan. I varje given situation kan jag försöka lita till att det som sker är det som sker. Jag vet vem jag är.

– Det brast lite i förra veckan när min planering på ett bygge blev ruckad på grund av nya ideér. Typ: Fan min tidsplan spricker ju… Men det blev till slut ändå väldigt bra att det blev på det nya sättet.

Patrick Kratt, arbetar med biståndsfrågor på Sida:

– Tilliten får mig att vilja och våga göra något nytt, något jag inte redan kan, vet eller känner till. När jag tar steg ut i det okända är det ofta skrämmande. Men jag går vidare för jag känner att något – tilliten – bär.

– Min brist på tillit hämmar mig säkert flera gånger varje dag. Just nu märker jag av det som mest i föräldrarollen. Att jag inte har full tillit till att barnen kan och vet så mycket mer än vad jag tror. I stället har jag föreställningar om att jag måste styra och ställa och ha kontroll.

Fredrika ”Freddi” Alberts, pensionär:

– Tillit för mig är att möta varje ny dag med inställningen att det finns en mening i allt som sker. Jag känner tydligt inom mig när tilliten är där.

– Tilliten brast när mina livsavgörande val ifrågasattes och jag inte lugnt kunde stå upp för dem. Det tog tre år innan jag hittade till att känna tillit igen.

Fakta. Tillitsverket
  • Tillitsverket drivs av stiftelsen Johannesdalsinitiativet med stöd från Allmänna arvsfonden.
  • I ”labbet” fördjupas kunskaper om tillit som fenomen och lek och kreativitet som verktyg, genom samtal och labbande tillsammans med forskare, experter och konstnärer.
  • ”Verkstan” bjuder in till lekdagar, lekläger, naturlek, kurs i att växa tillsammans och föräldrakurser om lekens betydelse. Leken ses som en grundbult för att skapa tillit.
  • I ”vedugnsbakeriet” Hönan & Ägget får unga på väg in i utanförskap bygga upp förtroende till sig själva och andra genom att baka.
  • En digital plattform är under uppbyggnad. Den ska bli en samlingsplats för kunskap, inspiration och nätverk kring lek, kreativitet och samverkan som samhällsutveckling. Källa: Tillitsverket

 

Serie. Vem kan man lita på?

Sverige och övriga nordiska länder toppar den internationella ”Tillitsligan”. Men nu visar studier att svenska ungdomar litar allt mindre på andra.

Tidigare publicerade delar:


Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.