Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Insidan

Vuxna har sex – barnen leker

Foto: TT

Vuxna har inte sex bara för att få barn utan för att känna glädje och njutning. Så är det med barn och lek – barn leker för att uppleva glädje, säger den norska forskaren Maria Øksnes.

Lek ska inte bara ses som ett pedagogiskt redskap för att barn ska få så mycket kunskap som möjligt. Den fria leken, som äger rum utan inblandning av vuxna, glöms ofta bort.

Det menar Maria Øksnes, utbildad förskollärare som doktorerat i pedagogik. I dag är hon biträdande professor vid Norges största lärarutbildning i Trondheim.

– När barn leker handlar det inte bara om städade, lugna och lärande rollekar. Lika gärna präglas leken av hopp, skutt och spring. Den är ofta väldigt fysisk, säger Maria Øksnes.

I slutet av 1990-talet blev hon intresserad av lekens betydelse. När hon intervjuade och studerade barn i förskolan blev hon förvånad över hur mycket av leken som var fysisk, kroppslig.

Foto: – Inom forskningen var denna sida av leken ganska försummad. Det verkade som om pedagogerna ville styra mot en mer lugn och ”lärande lek”, säger Maria Øksnes (bilden) när vi når henne på telefon.

I boken ”Lekens flertydighet”, utgiven på svenska av Studentlitteratur, ger hon en ny och annorlunda bild av leken än den gängse.

Att både forskare och pedagoger fortfarande intresserar sig för den ”nyttiga leken” tror hon beror på politikernas fokus på kunskaper och mätbara resultat.

– I Norge, även i Sverige tror jag, är det mycket som handlar om just kunskap och kompetens. PISA-rapporter och liknande lyfts hela tiden fram i debatten och det gör att vi som är intresserade av till exempel lekens betydelse kämpar i motvind.

Maria Øksnes hänvisar till att enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt att få leka. Men hon är orolig för att tiden till fri lek krymper – den lek som skänker glädje till barn och som har ett egenvärde.

– Tidigare låg alltför mycket fokus på att leken utvecklar oss som människor. Att den gör oss social kompetenta, utvecklar våra känslor och medför att vi till exempel lär oss språk bättre.

– Leken betraktades som ett pedagogiskt redskap där pedagogen bestämmer hur leken ska bedrivas så att barnen ”lär” sig något vettigt av den.

Men, fortsätter Maria Øksnes. Barn får nya sinnesintryck och erfarenheter av leken, men dessa kan inte bestämmas på förhand av den vuxne.

– Då reduceras leken till att bara bli en stunds ”verksamhet”. Vuxna kontrollerar leken och bestämmer hur den ska utformas.

Maria Øksnes tar ett enkelt exempel: En vuxen plockar fram ett leksaksdjur och berättar att det är en ko. Och vad säger kon? Jo, muuu.

– Den vuxna styr, invaderar den fria leken. Barnet får inte utrymme för den egna fantasin. Kon kanske inte är en ko i deras ögon utan något helt annat.

Brian Sutton-Smith, som avled 2015, är ansedd som den kanske mest betydelsefulle forskaren om lekens betydelse. Han kom från Nya Zeeland, men arbetade större delen av sitt yrkesliv i USA.

I en mening går leken att jämföra med sex. Vuxna har sex inte bara för att få barn utan just för att uppleva glädje och få njuta.

Sutton-Smith gick så långt som att hävda att leken är det som gör livet värt att leva; att leken skänker glädje och välmående. Vi leker för att ha roligt i ögonblicket, för att få njuta och må bra.

– I en mening går leken att jämföra med sex. Vuxna har sex inte bara för att få barn utan just för att uppleva glädje och få njuta.

Maria Øksnes säger att när barn inte får möjlighet att leka blir de deprimerade.

Aktuell forskning visar att leken troligen har haft en stor betydelse under evolutionen. Tidigare var den allmänna bilden att till exempel apor leker som en förberedelse för det ”verkliga” livet”.

– Men det har visat sig att de lägger in handikapp, rörelser och beteenden som de inte har nytta av i till exempel i strider med andra. De leker bara för att ha kul och roligt.

Nu vill Maria Øksnes att den forskning som visar att leken är viktig för alla människor – inte bara barn – måste få större uppmärksamhet. Hon jämför med de medeltida karnevalerna, då tid och rum upphörde att existera – och perspektiven förändrades.

– Leken innehåller motstånd, mörker, faror och hemska saker. Barn härmar ofta vuxna i leken, ibland gör de parodier mot dem. Dessa mindre ”fina” sidor av leken observeras sällan av forskare och pedagoger.

– Vi sitter, som jag tidigare nämnde, fast i bilden av att leken ska vara lugn och rofylld. Men när barn leker fritt är leken ofta ganska ljudlig, med smällar i skåpluckor och dörrar, rop och skrik. Vi får inte glömma bort den sidan.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.