Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Dna-teknikens möjligheter kräver etisk diskussion

Amina Manzoor om Dna-forsking.

Kommer ni ihåg det klonade fåret Dolly? Det lyckade forskningsprojektet ledde till en intensiv debatt om etik när teknik som har potential att påverka oss människor i grunden tagit stora kliv framåt. Trots de farhågor som målades upp går det i dag inte omkring klonade människor på våra gator. Inte heller har kloningen löst världens problem. Så brukar det vara. Det blir sällan varken de dystopier eller teknikrevolutioner som målas upp av kritikerna och entusiasterna. I stället får vi små förbättringar som långsamt leder oss framåt, ibland något steg bakåt.

Men för några år sedan gjordes ett stort forskningsgenombrott då Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna upptäckte hur en bakteries försvarssystem mot virus, Crispr/Cas9, kan användas för att ta bort, byta ut eller stänga av bitar av arvsmassan. Tekniken är mycket enklare, billigare och mer exakt än tidigare metoder.

Läs mer: Fiktionen älskar att dna-manipuleras

Det har faktiskt lett till en riktig revolution av forskningsfältet. Det går knappt en dag nu utan att det finns en ny studie där Crispr-tekniken använts. Möjligheterna är enorma. Det är inte längre fiktion att tro att vi inom en snar framtid ser en stor och bred användning av den här tekniken. Till exempel skulle den kunna användas för att göra grisorgan lämpliga för transplantation i människor, utrota malaria eller bota svåra genetiska sjukdomar i ofödda barn.

Men möjligheterna ställer också krav på etiska överväganden. Det är en sak att förändra färgen på en fjärilsvinge, en annan att ändra generna i en människa där förändringarna kan ärvas vidare. Ett misstag kan få stora konsekvenser som följer med i många generationer.

Det kommer dock inte att hindra mindre nogräknade forskare som vill testa gränser eller privata företag som ser stora möjligheter att tjäna pengar. Därför är det viktigt att seriösa forskare öppet pratar om vilka etiska dilemman som Crispr för med sig. Om den allmänna opinionen blir alltför entusiastisk eller alltför skeptisk finns det en risk att politikerna fattar beslut som inte har vetenskaplig grund. Det har hänt förut.

Amina Manzoor är medicinreporter

Amina Manzoor är medicinreporter på Dagens Nyheter.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.