Ny teknik får artister att fortsätta karriären efter döden - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Artistkarriärer fortsätter efter döden – tack vare teknologi

Bild från konserten ”Elvis - The wonder of you”.
Bild från konserten ”Elvis - The wonder of you”. Foto: Annika Berglund/Rockfoto

Döda artister står på scen igen och döda skådisar gör filmer. I dag är möjligheterna att digitalt återskapa människor så avancerade att vi knappt kan se skillnad på fejk och verkligt. Men teknologin ställer både nöjesindustrin och publiken inför flera svåra frågeställningar. 

Våren 2018 spelade Elvis på Globen. Ja visst, Elvis Presley, kungen av rock’n’roll, i egen hög person. Drygt 40 år efter sin död uppträdde han inför svenska fans, flankerad av symfoniorkester. DN:s kritiker Johanna Paulsson var där:

– Jag tyckte att det var jättekonstigt, säger hon, och berättar om den surrealistiska upplevelsen av att se en artist som är död sedan länge framställas som om han fortfarande levde.

– Man hade gjort så att publiken skulle få känslan av att han pratade direkt till oss, genom att använda sig av klipp från andra konserter. Det var som att vara en del av ett massmöte framför en videoskärm, där en artist framträdde helt plockad ur sin kontext. Det var vad jag reagerade starkast på. Att man med teknikens hjälp tagit en människa ur sitt sammanhang och placerat honom i ett helt nytt. Ett sammanhang som han inte har möjlighet att svara på om han vill vara en del av.

Musiker har länge experimenterat med digital teknik för att krydda liveupplevelsen. På sistone har Kraftwerk hyllats för en spektakulär 3D-show. I höst kommer självaste Abba återförenas, som ”abbatarer”. Teknologi kan vara ett effektivt redskap för att skapa illusioner. Är artisten verkligen där? Vad exakt är det vi betraktar?

Trenden med att återuppväcka de döda är nästa steg. ”Elvis – the wonder of you” är bara ett av en mängd liknade koncept. Roy Orbison och Ronnie James Dio har uppträtt efter sin bortgång. Tupac Shakur dök upp på Coachellafestivalen 2012. Michael Jackson stod på scen under Billboard music awards 2014.

– Förut var den här tekniken som kan skapa hologram väldigt dyr. Men nu har man fått ned priserna så att det går att göra både bra och snyggt för turnéformat, säger Mikael Tillman, liveproducent med egna bolaget Tillman Entertainment, som producerade den svenska delen av Elvisturnén.

Tupac uppträder som hologram på Coachella, 2012.
Tupac uppträder som hologram på Coachella, 2012. Foto: Jay L. Clendenin

Han är övertygad om att vi kommer att få allt fler digitala artister. Men han ser också en utmaning i att dessa i så fall måste hålla hög teknisk kvalitet:

– Jag tyckte att Elvis fungerade bra. Publiken uppskattade konserten, och på något märkligt sätt kändes det som om han faktiskt varit där. Men eftersom många av dagens stora konsertproduktioner, tänk artister som Beyoncé eller Justin Timberlake, redan är så pass tekniskt avancerade så tror jag inte att det kommer att fungera framöver att bara låta en död artist uppträda på en skärm. Jag tror att man måste uppdatera tekniken och använda sig av hologram. Det kommer också vara väldigt viktigt att det då görs så pass snyggt att publiken verkligen känner att dom får med sig en speciell upplevelse.

Även i filmindustrin drar man nytta av möjligheterna att låta personer leva vidare efter döden. Att använda digital teknik för att färdigställa redan påbörjade projekt är gamla nyheter i branschen. Men när skaparna bakom ”Star wars”-filmen ”Rogue one” 2016 lät skådespelaren Peter Cushing återuppstå bröt de ny mark. Cushing, död sedan mer än tjugo år, blev först med att helt utan att medverka vid inspelningen göra en filmroll. Möjligheterna tycks oändliga. Men de ställer också nöjesindustrin inför flera utmaningar.

– Återskapandet väcker frågan om huruvida den kontext simuleringen placeras i är något som den avlidne skulle kunna stå för, som går ihop med dennes smak eller värderingar, säger Dorna Behdadi, doktorand i praktisk filosofi som studerar moraliskt agentskap hos andra entiteter än människor, bland annat AI.

– Ju mer verklighetstrogen simulering, desto svårare kan det vara för åskådarna att på alla plan ”förstå” att det inte är personen i fråga som de betraktar eller lyssnar på. Jag tror att vi har väldigt lätt för att betrakta verklighetstrogna simuleringar som mer eller mindre verkliga. Det ligger oss nära till hands att tillskriva dem personskap. Titta till exempel på hur fansen pratar om den skapade digitala japanska popstjärnan Hatsune Miku. Det kan vara svårt att värja sig emotionellt, även om man på ett rationellt plan förstår att det inte är den äkta varan.

Scenrecension: ”Elvis – The wonder of you”. 

När Elvis pratar med publiken från skärmen i Globen uppfattar alltså publiken honom antagligen som faktiskt närvarande. Våra känslor förstår inte att det vi betraktar är ett avancerat lapptäcke av insamlat digitalt material och en snårig juridik där varje litet klipp måste godkännas.

– I vanliga fall är inte skivbolaget så involverat när en artist spelar konserter. Men vid den här typen av digitalt återskapande måste ju den inspelade musiken som skivbolaget äger, den så kallade mastern, användas, säger Andreas Wendén, musikjurist med specialkompetens inom avtalsrätt och upphovsrätt.

– En död persons namn och bild kan inte användas hur som helst. Sitter artisten själv på rättigheterna till inspelade skivor, bilder och videor eller ägs de av ett skivbolag eller någon annan? Är artisten också upphovsperson, det vill säga har skrivit sina låtar? I så fall kan den ideella rätten spela in angående vad som görs efter dennes död.

Johanna Paulsson föreslår att artister i framtiden kanske kan skriva donationskort, där de får välja om de vill låta inspelningarna de lämnar efter sig användas i nya sammanhang. I USA ska redan den här typen av avtal finnas. Komikern och skådespelaren Robin Williams lär till exempel innan sin död ha skyddat sig från återskapande. Musikjuristen Andreas Wendén säger att han än så länge inte sett något dylikt nämnas i svenska avtal, men att utvecklingen mycket väl kan vara på väg ditåt.

Läs även: Ettor och nollor är filmvärldens nya botox 

Michael Jackson uppträder som hologram i Las Vegas 2014.
Michael Jackson uppträder som hologram i Las Vegas 2014. Foto: Tom Donoghue

Än så länge är vi dock hänvisade till vår egen känsla av rätt och fel. Precis som med så många andra diskussioner om avancerad teknik i dag, landar även denna ytterst i en fråga om moral.

– Hur mår nära och kära av att se den döde återskapad? Hur känns det att betrakta sin döda familjemedlem eller vän i en reklamfilm eller på en konsert? funderar filosofen Dorna Behdadi.

– Precis som företag kan ha juridisk status som rättssubjekt skulle även artificiella entiteter, som robotar, återskapade människor och annan AI kunna tillskrivas det. Men frågan är om vi vill det? Jag tror att det är viktigt att avsändaren är väldigt tydlig med att det är simuleringar det rör sig om. Att det inte handlar om en medveten agent. Eller, om den skulle bygga på väldigt avancerad AI, att det åtminstone är en annan agent än den avlidne.

Johanna Paulsson ser en koppling mellan vår tids osäkra världsläge och vårt stora intresse för att återuppväcka de döda:

– Jag tror att gamla favoritartister står för en stabilitet som många saknar i dag. Risken är att man hänger fast så mycket vid det förflutna att man slutar ställa tillräckligt höga krav på det som händer i nuet. Om produktionsbolagen ser att det går utmärkt för artister att leva på gamla meriter behöver de inte överträffa det med att skapa nya. De kan ju lika gärna tjäna pengar på det som redan hänt.

Läs mer: Fem kulturpersonligheter som har återuppstått digitalt 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.