Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 11:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/babak-behdjou-det-finns-en-inbyggd-rasism-i-rattsvasendets-strukturer/

Kultur

Babak Behdjou: Det finns en inbyggd rasism i rättsväsendets strukturer

Bild 1 av 3 Manifestation mot polisvåld på Sergels torg i början av juni.
Foto: Roger Turesson
Bild 2 av 3
Foto: Christian Gustavsson
Bild 3 av 3 Freja brottades ner av vakter. Nu är hon dömd till fängelse. Tusentals har nu skrivit under en namninsamling för att återuppta polisutredningen mot vakterna.
Foto: Polisen

Just nu går en protestvåg över hela världen mot polisbrutalitet och negativ särbehandling av rasifierade. Även i Sverige behöver rättsväsendet och myndigheterna rannsaka sig själva, skriver juristen Babak Behdjou.

Första gången jag blev stoppad och aggressivt utfrågad av polisen var jag 13 år. Anledningen var att jag, seriösa skolkillen, liknade en person som var misstänkt för brott, oklart vilket. Andra gången jag stoppades var jag 15, även den gången oklart varför. Tredje gången jag och mina vänner stoppades och omringades av poliser, nio stycken totalt, var jag en termin från att bli utexaminerad jurist. Anledningen var att vi ”passade in på signalementet på en kille som skurit upp en svensk på Stureplan trettio minuter tidigare”. 

När jag frågade hur sannolikt det är att man först hugger någon för att senare komma tillbaka och parkera bilen framför polisen fick jag svaret att inte vara kaxig. Efter att ha krävts på legitimationer och länge förhörts framför förbipasserande fick vi gå. 

Sommarkvällen var, som många andra kvällar, förstörd. Den här gången av polisen, och inte av nattklubbsvärdar som i vanlig ordning nekar inträde med hänvisning till ”listan”. 

Läs mer. Freja brottades ner av ordningsvakter – nu döms hon till fängelse 

Det kan lätt låta som att polisen stoppat mig och mina vänner var och varannan dag och att förekomsten av poliskonfrontationer och -brutalitet är lika hög i Sverige som i USA, vilket absolut inte är fallet. Men flera av oss växte upp under förhållanden där vi sällan kände oss trygga runt polis och ordningsvakter, just på grund av de erfarenheter jag beskrivit. Och när jag i dag pratar med barn och unga från utsatta områden i Stockholm vittnar många om mer frekventa konfrontationer och än värre bemötanden. 

Vad säger det om det svenska rättsväsendet? Att alla är rasister och brister i sina jobb? Det säger att det finns en inbyggd rasism i rättsväsendets strukturer som manifesteras i medvetna och omedvetna handlingar. Till exempel godtyckliga visiteringar och kränkande konfrontationer som baseras på oriktiga föreställningar om personer vars utseenden avviker från majoritetsbefolkningen. Något som bland annat bekräftas i kriminologen Leandro Schclarek Mulinaris rapport ”Slumpvis utvald”. 

En anledning är självklart det vita privilegiet: att inte behöva bli stoppad eller misstänkliggjord, inte behöva oroa sig för att dömas på felaktiga grunder, inte behöva nekas inträde på uteställen

Varför förnekar och provoceras rättsväsendet och majoritetssamhället av ett sådant konstaterande? En anledning är självklart det vita privilegiet: att inte behöva bli stoppad eller misstänkliggjord, inte behöva oroa sig för att dömas på felaktiga grunder, inte behöva nekas inträde på uteställen. En annan är den svenska självbilden. Sverige är inget rasistiskt land. Vi är ett land som värnar om mänskliga rättigheter. Det vet ju alla. Se hur många vi tagit emot från världens alla hörn. 

Den här uppfattningen delas av många av våra föräldrar, de som fortfarande efter flera år i landet befinner sig i tacksamhetsskuld. Som för oss, ”andra generationens invandrare”, förklarar hur bra vi har det jämfört med de i ”våra hemländer”. 

Problemet är att många av oss är födda och/eller uppvuxna här till ”Idas sommarvisa” och i tron om att vi är här på lika villkor. Att vi är lika inför lagen. I skolan. I kontakt med andra myndigheter. Men så är inte fallet, vilket många av oss tidigt förstod, när vi själva blev eller såg våra föräldrar bli nedgjorda av myndigheter på ett sätt som majoritetsbefolkningen aldrig skulle bli.

Amat Levin: Upploppen är ett tecken på att förändringen är möjlig 

Det här är ett sår flera av oss bär på. I synnerhet afrosvenskar, som får utstå mer än oss andra icke-vita. Det oförsvarliga vaktingripandet mot en tolvåring i Kista Galleria, nedbrottandet av en höggravid mamma vid Hötorget och nu senast övervåldet mot Freja är tydliga exempel på det. 

För att det här såret ska läka måste politiker, beslutsfattare, rättsväsende och andra myndigheter uppriktigt rannsaka sig själva, och skaffa sig en insikt om hur allvarligt de djupt rotade föreställningarna om ”de andra” påverkar samhället. En insikt som kan leda till seriösa förändringar av ett rättsväsende som i dag står för godtyckliga ingripanden och domar mot personer som rasifieras (studier av Katrin Lainpelto och Christian Diesen visar just på att ”invandrare” negativt särbehandlas i domstol). En insikt som kan få oss att läka. För vi behöver läka. Samhället behöver läka. I en tid där det polariseras som aldrig förr.

Följ DN:s bevakning av protesterna mot polisvåldet och läs fler kulturdebattartiklar.

Ämnen i artikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt