Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 07:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/bakom-vloggen-ar-himlen-inte-sa-bla/

Kultur

Bakom vloggen är himlen inte så blå

Sabina Decireé, Jimmie Star, Poul Perris, Felicia Bergström och Joakim Kvist.
Sabina Decireé, Jimmie Star, Poul Perris, Felicia Bergström och Joakim Kvist. Foto: Allis Nettréus

De är framgångsrika vloggare med tiotusentals följare på sociala medier. Men i den nya SVT-serien ”Mitt perfekta liv” berättar några av Youtubegenerationens stjärnor hur de mår egentligen.

Sverker Lenas
Rätta artikel

Den digitala generationens tonåringar – ibland kallad iGen – sitter hellre hemma framför telefonen än går på fest. Undersökningar visar att de inte är lika intresserade av att dricka alkohol, dejta, ha sex eller ta körkort som unga i tidigare generationer.

Det betyder dock inte att nutidens föräldrar kan pusta ut, eftersom Youtubegenerationen samtidigt mår allt sämre psykiskt. I en uppmärksammad artikel i The Atlantic för ett par år sedan menade psykologen Jean M Twenge att den psykiska ohälsan bland dagens unga kan förklaras av den drastiskt ökade skärmtiden. I stället för att träffa faktiska vänner träffar man sina virtuella vänner – på Youtube, Instagram eller andra sociala medier.

Men inte ens de virtuella vännerna mår tipptopp. I SVT:s nya serie ”Mitt perfekta liv” talar fyra vloggare ut om livet bakom den glada, sminkade fasaden.

– Mitt liv har inte blivit bättre av att ha många följare i sociala medier. I början får man en liten bekräftelsekick av fler följare och fler lajks, men det varar bara någon sekund. Sedan börjar man jämföra med förra veckan, eller hur många lajks andra får, säger vloggaren Sabina Decireé med 43.000 följare på Instagram och 122.000 prenumeranter på Youtube. 

Sabina Decireé har 122.000 prenumeranter på Youtube.
Sabina Decireé har 122.000 prenumeranter på Youtube. Foto: Allis Nettréus

I sex avsnitt träffar Sabina Decireé, Joakim Kvist, Felicia Bergström och Jimmie Star psykoterapeuten Poul Perris i ett gruppsamtal om sina livshistorier och problem. I arbetet kommer Poul Perris i kontakt med både unga och vuxna som har mycket skärmtid.

– Om man ser till forskningen finns undersökningar som talar för en korrelation mellan ökad skärmtid och psykisk ohälsa. Vad som sedan är hönan eller ägget behövs mer forskning om. Men människor som använder skärmen som ständig stimulans kan få problem med relationer och vänner när skärmen används som distraktion från saker man egentligen skulle behöva ta tag i, säger Poul Perris.

”De sociala medierna blir som en gemenskap där jag har känt mig mindre ensam”, säger Joakim Kvist
”De sociala medierna blir som en gemenskap där jag har känt mig mindre ensam”, säger Joakim Kvist Foto: Allis Nettréus

Sabina Decireé får i programmet hjälp med att hantera sorgen och saknaden över att ha mist sin mamma när hon var elva år. I kommentarer på sociala medier får hon ofta beröm för att vara ”snäll och glad”, men beskriver samtidigt en ångest där hon ligger i fosterställning och känner ett ”stort svart hål i bröstet”.

Joakim Kvist lider av ständig prestationsångest och berättar om hur ett heltidsarbete parallellt med en Youtubekanal och en Sverigeturné med influencerrörelsen Tubecon ledde till en genomsnittlig nattsömn på två tre timmar och utmattningssyndrom. För honom har sociala medier dock inneburit mer stöd än problem:

– Självklart tror jag att sociala medier kan påverka negativt genom att skapa ouppnåeliga ideal. Men mig har de hjälpt genom att sätta mig i kontakt med andra som jag har kunnat hämta stöd från. Jag har kunnat ventilera min prestationsångest och mina erfarenheter av mobbning när jag var yngre. De sociala medierna blir som en gemenskap där jag har känt mig mindre ensam, säger Joakim Kvist.

Vloggarna i ”Mitt perfekta liv” är inte de första att vara öppna med ångest och andra psykiska problem. Bianca Ingrosso har vunnit en stor publik bland annat genom inslag där hon öppenhjärtigt berättar om panikångest och ätstörningar. Och den Youtubestjärna som fick flest priser på Guldtuben förra året, Therese Lindgren, lider sedan 2012 av panikångest och går därför aldrig på galan för att ta emot sina priser. ”Ibland mår jag inte så bra”, lyder titeln på hennes bok, som blev 2016 års mest säljande svenska fackbok. 

– Therese Lindgren startade en trend som gjorde att många av oss andra vågade prata om psykisk ohälsa. När jag började visa en mer sårbar sida av mig själv fick jag en boost i respons och antal följare. Samtidigt märker jag att en del följare ibland blir lite mätta på det svåra, säger Sabina Decireé, som har fortsatt träffa Poul Perris sedan inspelningen för ett år sedan, men nu privat en gång i veckan.

Psykoterapeuten Poul Perris.
Psykoterapeuten Poul Perris. Foto: Allis Nettréus

Fortfarande är det för tidigt att dra långtgående slutsatser om hur sociala medier påverkar våra relationer, framhåller Poul Perris. Men en anledning till att de kan skapa problem skulle kunna vara att de också är en del av ett större värderingsskifte i samhället: 

– Alla vi människor är sociala varelser och behöver känna oss sedda, bekräftade, värdefulla och inkluderade. Det är inte lätt, och i dag har vi ett samhälle vars värderingar inte alltid främjar det vi människor behöver för att må bra. Just nu finns en väldigt stark norm att du som individ ska vara självständig och stark, gärna en framgångsrik och lyckad entreprenör. När jag växte upp fanns det tvärtom något som vi kallade Jantelagen, men den har en tonåring i dag aldrig hört talas om, säger Poul Perris.