Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Barn ska vara lite bättre än vuxna

Harry Potter finns som bok, film, Lego och tapeter, medan Star Wars blir dockor, spel och ringsignaler. Modellbilarna och dockskåpen ser självklart samtida ut.
Harry Potter finns som bok, film, Lego och tapeter, medan Star Wars blir dockor, spel och ringsignaler. Modellbilarna och dockskåpen ser självklart samtida ut. Other: Ruben Ubeira
Vad är en bra leksak? Frågar man Krister Svensson, föreståndare för leksaksforskningscentret Sitrec, så tycker han att frågan är fel ställd. - Man kan aldrig säga om den är bra eller dålig. Det beror på hur barn använder leksaken, säger han.

Leksaker säger mer om samtiden än om barn. För inte är det barn som uppfinner nya leksaker, i stället är det vuxna som hittar på saker som reflekterar den samtida vuxenvärlden. Med tiden blir leksakerna historiska dokument.

- Leksaker produceras av en generation för en annan, konstaterar Krister Svensson som är föreståndare för leksaksforskningscentret Sitrec vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

- Barn efterfrågar sällan nya leksaker. Tvärtom, barn har alltid lekt med det som finns tillgängligt. Om pinnar, sten, sand och vatten är det enda som finns så leker man med det.

Barn härmar vuxenvärlden i sina lekar - de leker med datorer och mobiltelefoner eftersom det är den vuxenvärld de ser omkring sig. Leksakerna utformas efter vad de vuxna vill förmedla till barnen.

- Fast utvecklingslinjerna inom leksaksindustrin har förändrats, säger Krister Svensson.

- Numera dominerar koncepten, ofta styrda av filmindustrin. Harry Potter börjar som bok och blir sedan film, docka, sällskapsspel, datorspel, lakan, tapet och så vidare. Samma sak med "Sagan om ringen", James Bond och flera andra. Därmed blir det mindre utrymme för andra utvecklingslinjer.

Krister Svensson vill inte fördöma utvecklingen, tvärtom tycker han att vi lätt blir onödigt moraliska i fråga om barn.

- Barn har blivit vårt samvete, de som måste göra allt bättre än vi. Ofta blir budskapen väldigt motsägelsefulla - föräldrarna köper en dyr teveanläggning och framhåller sedan för barnen att de inte får titta för mycket på teve.

Vuxna vill gärna ge barn "bra" leksaker, men bortsett från vanliga krav på säkerhet och hållbarhet är det svårt att säga vad som är "bra". Om man till exempel tar ett basebollträ, är det en bra eller dålig leksak att sätta i händerna på ett barn? Tja, om man använder det till att spela baseboll i glada vänners lag så ger det såväl motion som sociala kontakter och en massa annat bra. En bra leksak, således? Men om man jagar svagare kamrater med basebollträt i högsta hugg så är det verkligen ingen bra leksak.

- Man kan egentligen aldrig säga att en leksak i sig är bra eller dålig, det handlar alltid om hur barnet sedan använder leksaken, säger Krister Svensson.

Sitrec flyttade in på Kungliga Tekniska högskolan i mars förra året, och har nu börjat dra i gång verksamheten. Forskarna på centret kommer att inrikta sig på bland annat hur leksaker medverkar till barns identitetsbygge, hur ett informellt lärande går till, hur kulturer migrerar med hjälp av leksaker som till exempel Barbie och hur europeiska barns utveckling påverkas av leksaker och IT. Det senare är ett projekt där man ska söka samarbetspartner både i Sverige och internationellt.

Tidigare fanns leksaksforskningscentret vid Högskolan i Halmstad, men har nu landat på KTH efter att ha varit hemlös några år. Krister Svensson hade letat intressenter på flera håll och var nära att ge upp, när rektor Anders Flodström på KTH erbjöd såväl lokaler som resurser.

- Att vi flyttar in på KTH vidgar leksaksforskningen, säger Krister Svensson.

- Vi som kommer från Halmstad kan pedagogiken och beteendevetenskapen, och här finns miljöer som vi direkt kan knyta an till, exempelvis teknik och design. Dagens leksaker använder mycket datateknologi, vilket gör korsbefruktningen ännu viktigare.

Krister Svensson var med och drog i gång leksaksforskningen i Halmstad för drygt tio år sedan, när centret var det första i världen i sitt slag. Det fanns enstaka forskare på olika institutioner världen över som ägnade sig åt leksaker, men inget samlat.

Det svenska centret ordnade först en nordisk konferens, och 1996 var det dags för den första världskonferensen som skulle följas av flera. Så småningom bildades även världsorganisationen Itra, International Toys Research Association, med 16 forskare från tolv olika länder.

De senaste åren har det svenska leksaksforskningscentret, som vid högskolan i Halmstad hette Nordiskt centrum för forskning om leksaker och pedagogiska media (NCFL), mest blivit känt i medierna för den avhandling som forskarna Anders Nelson och Mattias Nilsson lade fram förra året, där de räknat leksakerna i 152 Halmstadsbarns rum (se artikel i DN 24/12 -01). De kom fram till att varje barn i snitt hade 536 leksaker.

Nu har Sitrec i Stockholm börjat dra upp riktlinjerna för framtiden. Man planerar för en magisterutbildning i leksaksdesign och på sikt flera doktorander. Flera forskningsprojekt är på gång, och en internationell vetenskaplig tidskrift.

När Krister Svensson föreslog att högskolan i Halmstad skulle inrätta ett leksaksforskningscentrum var misstänksamheten stor. Leksaker var inte ett självklart forskningsämne, men med tiden har forskningen blivit accepterad. I dag har Sitrec kontakter över hela världen.

- Leksaker är kulturens svarta får, konstaterar Krister Svensson lugnt, och påpekar att det finns barnversioner av alla andra kulturyttringar: dans, teater, litteratur, film, musik. Men finns det barn- och vuxenleksaker? Nej. En del tycker att konsumtionsvaror för vuxna är vuxenleksaker, men det håller inte Krister Svensson med om. Vuxna har alltid andra huvudsyften med sina pinaler, leksaker finns bara för barn.

- Barn är allt yngre när de slutar använda leksaker, eller när vuxna slutar ge dem leksaker, säger Krister Svensson.

I stället får barnen mobiltelefoner och datorer, det som i vuxenvärlden är arbetsredskap, att leka med. Tonårstidens attribut som smink och musik, vandrar nedåt i åldrarna till låg- och mellanstadiebarn.

- Tonårstiden börjar allt tidigare, men i gengäld håller den på tills man går i pension! Mot den bakgrunden kanske vi kan få vara lekande människor hela livet.

Fakta/Leksaksforskning

Sitrec (Stockholm International Toy Research and Education Centre) finns vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, i samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm. Tidigare fanns NCFL, Nordiskt centrum för forskning om leksaker och pedagogiska media, vid Högskolan i Halmstad.

Mer information finns på www.sitrec.kth.se Itra (International Toys Research Association) har ingen egen hemsida.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.