Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-17 09:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/betsy-jola-har-forblivit-en-modernist-med-originella-delikatesser/

Konsertrecensioner

Betsy Jolas har förblivit en modernist med originella delikatesser

Trumpetsolisten Håkan Hardenberger och dirigenten Sakari Oramo i Stockholms konserthus.
Trumpetsolisten Håkan Hardenberger och dirigenten Sakari Oramo i Stockholms konserthus. Foto: Nadja Sjöström

Konserhuset bjöd överlägsen instrumentationskonst signerad Ravel på onsdagen. Detta matchades fint med den franska modernisten Betsy Jolas, tolkad av vännen Håkan Hardenberger. 

Ur kontrabasars mörker framtonar melodiska fragment från fjärran. Så småningom zoomas en vals fram. En smäktande wienervals, som kommer att krascha brutalt. Nya försök i dansens virvlar som försvinner i töcken, innan ännu några valser skymtar fram under mullrande klangmoln. Hela orkestern snurrar upp sig i frenesi till hysteri och totalt sammanbrott.

Ravels ”La Valse”, komponerad krigsåret 1914 med undertiteln ”Wien: symfonisk dikt”, är profetisk. Ingen har bättre än han skildrat det gamla Europas sönderfall. Ändå värjde sig Maurice Ravel envetet mot tolkningen; det var ju inget annat än en hyllning till wienervalsen. Men här har verket överbevisat sin upphovsman.

I varje fall med Filharmonikerna under Sakari Oramo i en lika delirisk som raffinerad uppvisning – som så småningom ska landa på skivalbum med Ravels kompletta orkestermusik. 

Två ytterligare smakprov bjöds vid konserten: den spanskfärgade ”Alborada del gracioso” och den impressionistiska ”Une barque sur l’océan” – bägge mer kända i sin ursprungsform för solopiano. Och självfallet oerhört flotta i sina orkesterkläder designade av mästaren Ravel.

Hur matcha denna överlägsna instrumentationskonst? Ett par verk av fransyskan Betsy Jolas, född 1926, visade sig passa utmärkt. Särskilt som de också möjliggjorde framträdanden av trumpetaren Håkan Hardenberger, Sveriges främste instrumentalsolist i världen. De är sedan länge goda vänner, och Jolas skrev ”Histoires Vraies” specifikt för honom 2015.

Dessa ”sanna historier” utgör en oerhört infallsrik och elegant konsert för trumpet och piano; häpnadsväckande vitalt och fantasifullt av en kompositör på väg mot de nittio. Såtillvida skiljer sig inte verket från trumpetkonserten ”Onze Lieder” som Betsy Jolas skrev fyrtio år tidigare. Hon har förblivit en modernist av bästa franska märke med sina utsökta provsmakningsmenyer av idel originella delikatesser.  

  Läs fler texter av Camilla Lundberg och fler av DN:s konsertrecensioner