Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-12 12:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/bette-midler-sopar-mattan-med-alla-i-the-politician-2/

Filmrecensioner

Bette Midler sopar mattan med alla i ”The politician 2”

Judith Light och Bette Midler i ”The politician 2”.
Judith Light och Bette Midler i ”The politician 2”. Foto: Netflix

Andra säsongen av den drastiska politikersatiren ”The politician” är vuxnare och mer fokuserad. Veteranen Bette Midler gör rolig comeback som ett politiskt djur med vassa klor.

Politikersatirerna har inte haft det så lätt under de senaste fyra åren när verkligheten – åtminstone den cirkus som utspelar sig i Vita huset – numera ständigt överträffar dikten. En av de få som hållit ut, långköraren ”Veep” med Julia Louis-Dreyfus, tog till exempel farväl förra året efter att vunnit oräkneliga priser.

Tur att ”Glee”-skaparna fick chans att direkt göra två säsonger av ”The politician”. Här finns definitivt ett hål att fylla. Ettan, som kom så sent som i höstas, värmde upp lite försiktigt med skolpolitik och det minst sagt turbulenta ordförandevalet för studentkåren på en exklusiv privatskola i Santa Barbara. 

I den lite vuxnare tvåan har den politiska broilern Payton Hobart (Ben Platt) flyttat österut. Han samlar ihop sitt gamla gäng av high school-polare för att försöka vinna ett senatorsval för staten New York. Den blonda femtioplussaren Dede Standish har suttit på tronen för det 27:e distriktet (midtown) i decennier. Hon räds knappast en 22-årig rikemansslyngel som uppfostrat sig själv som blivande president men i praktiken saknar politisk erfarenhet. 

Andra säsongen är mer koncentrerad och fokuserad. Drastisk, vass och på ett avväpnande sätt inkluderande, utan att det känns sökt.

Men som alla vet i dag kan man nå långt i USA utan någon som helst reell kompetens på området. När Payton hakar på klimattåget hårdnar kampen om framför allt de unga väljarna.

”The politician” spretade vilt och ångade på. Allt och alla skulle med på tåget, från politiska ambitioner, dysfunktionella överklassfamiljer till lyxknarkande och galopperande psykisk ohälsa bland unga samt till och med en Munchhausen by proxy-mormor (Jessica Lange i högform) som tjänade pengar på sitt fejksjuka barn. 

”Det är som om Wes Anderson hade regisserat 'Gossip girl'”, skrev Indiewire fyndigt när serien startade. Det ger en vink om tonen. Lägg till lite vassa Armando Iannucci- inspirerade dialoger så får man också en känsla av ambitionerna. 

Ur ”The politician 2”.
Ur ”The politician 2”. Foto: Nicole Rivelli/Netflix

Andra säsongen är mer koncentrerad och fokuserad. Drastisk, vass och på ett avväpnande sätt inkluderande, utan att det känns sökt. Det gäller inte bara förekomsten av icke-binära skådespelare, som Theo Germaine i rollen som James. Det gäller kanske framför allt alla roliga och utflippade roller för kvinnor som ibland med råge passerat Hollywoods åldersgränser för när damer får ha både makt och attraktionskraft. 

Gwyneth Paltrow, som i ettan blommade som gränslös troféfru och Payton Hobarts mamma, får lite mindre att göra här. Däremot är det fritt spelrum för magnifika Judith Light (”Manhunt”, ”Transparent”) i rollen som politikern Dede Standish med sitt avancerade privatliv. För att inte tala om veteranen Bette Midler som tycks ha roligare än på decennier i rollen som Dedes stabschef och sidekick och som sopar mattan med hela gänget.

”The politician 2” är lite för stiliserad och för mån om att konstant underhålla för att bli riktigt skarp, men serien får helt klart in ett par rejäla och välformulerade slängar mot det stagnerade och reformfega Demokratiska partiet som biter till, trots allt.

Läs fler texter av Helena Lindblad här 

Ämnen i artikeln

Film
Tv-serier
Netflix

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt