Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 10:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/bocker/lotta-olsson-tipsar-5-x-nya-deckare-om-man/

Böcker

Lotta Olsson tipsar: 5 x nya deckare om män

Peter Swansons förra bok på svenska, ”Värd att döda”, hade också tydliga referenser till deckarhistorien. Foto: Charlene Sawyer

Deckarens fördomar är att männen är rovdjur och kvinnorna försvarslösa offer. Men till en viss del stämmer det ju: det är oftast männen som är mördare.

Den unga, sköra kvinnan är ensam i Peter Swansons ”Hennes värsta mardröm”, hon har lämnat sitt land och sitt sammanhang och går runt i en stor, ödslig våning där det då och då hörs konstiga ljud. Utanför huset cirklar männen, och åtminstone en av dem är en mördare som har dödat kvinnor förut.

Typiskt, eller hur? Det är så bekant att jag går och letar fram en gammal favoritklassiker ur deckarhyllan, Ira Levins ”Bädda för död” (finns också utgiven på svenska under titeln ”En kyss före döden”) från 1953. Min utgåva från 1961 har ett citat ur DN:s recension på omslaget, ”en urstyv historia”, konstaterade Bang.

I ”Bädda för död” är det också en man som dödar kvinnor, och det känns närmast som en jungiansk arketyp med den listige, hotfulle mannen som lockar försvarslösa kvinnor i döden. Johan Croneman skrev om vår kulturs obegripliga besatthet av förövarna i en tv-krönika i veckan (DN 26/11), och fann det obegripligt att offren så sällan står i centrum.

De maktlösa männen är farligare än vi tror. Och det har deckarna faktiskt alltid berättat.

För mig är det tvärtom självklart: det är ju aldrig offren som åstadkommer morden. Om vi vill minska antalet mord är det förövarna som är viktiga, och de skeenden som leder till mord.

Nu börjar det skrivas deckare som mer än tidigare ställer en viss typ av män i centrum. Pascal Engman berättar om incel-män i ”Råttkungen”, och Lars Wilderäng beskriver en skrämmande trovärdig man som gör precis som det förväntas av honom i dagens samhälle men ändå förlorar allt. Även Monica Rehns ”Moratorium” och Anna Roos ”Lika i döden” diskuterar män: män som lyckas och män som misslyckas, män som tar till våld och män som inte gör det.

Ju mer jag funderar över könsroller och våld, desto mer tycker jag att debatten är för enkelspårig. Ja, männen är extremt överrepresenterade när det gäller våldsbrott. Men det är ett litet fåtal män: de som aningslöst trodde på myten om att alla män kan bli framgångsrika, och inte fattar varför den där könsmaktsordningen som skulle göra män till vinnare inte ger dem några fördelar alls. 

De maktlösa männen är farligare än vi tror. Och det har deckarna faktiskt alltid berättat.

● ● ●

5 x NYA DECKARE

Illustration: Southside Stories

Peter Swanson: ”Hennes värsta mardröm”

Översättning Katarina Falk, Southside Stories

Det är en underbart gammaldags ton i ”Hennes värsta mardröm”. Den känns så självklar, berättelsen om den oroliga unga kvinnan som går omkring i en stor, lånad våning i Boston och då och då ropar ”hallå?” för att… det känns fel, på något sätt. Som om någon är där.

Den egensinniga katten Sanders, som inte alls hör hemma i lägenheten utan bara anser sig vara välkommen i hela huset, tassar förbi och brittiska Kate Priddy, som bytt lägenhet med en amerikansk syssling hon inte har träffat på många år, andas ut. Så det var bara katten.

Eller kanske inte. För oss som är lagda åt mörkrädsla (ja, efter ett liv med deckare och Stephen King, Henry James och Edgar Allan Poe kan man inte vara annat) reser sig ju nackhåren bara Kate Priddy kliver in i våningen, jetlaggad efter att ha farit över Atlanten. Att grannkvinnan hittas mördad och det står en kille i en lägenhet tvärsöver gården och tittar på Kate gör inte saken bättre. Och så är det alla de där småsakerna som kanske eller kanske inte är inbillning.

Det finns åtskilliga vinkningar till både film och böcker i ”Hennes värsta mardröm”, kanske framför allt i själva tonen. Det handlar om att göra samvetslösa mördare trovärdiga, och där lyckas Peter Swanson lika bra som Patricia Highsmith. Båda beskriver de självrättfärdigheten hos mördaren, känslan av att ha rätt till betydligt mer än vad lagliga omständigheter tilldelar dem. Hos Peter Swanson är det inte pengarna som är drivkraften, han använder i stället grumligare känslor.

Det som gör boken riktigt trovärdig är faktiskt att alla är så obehagligt, mänskligt aningslösa. Flera av dem blåljuger glatt när det kan leda till fördelar, de ljuger för sig själva också och förminskar sina egna otäcka eller direkt straffbara handlingar. Det finns ju alltid någon annan som är värre än man själv, och då är man väl ursäktad?

 

Illustration: Norstedts

Lars Wilderäng: ”Fallet”

Norstedts

I början är ”Fallet” så enkel att det är tråkigt: en man som går på bankernas och mäklarnas och den blivande fruns alla luftslott, om sjunkande räntor och bostäder som bara ska öka i värde. Stockholm i början av 2000-talet, när vem som helst kunde bli rik på bostadsspekulation.

Eller. Nåja. Inte vem som helst. Mikael gör allt rätt, han gifter sig med Lotta och snart behöver de större lägenhet. Och större. Och unnar sig resor med all inclusive, fina viner och alla andra nödvändiga statusmarkörer för ett ungt innerstadspar.

”Fallet” är en otäckt trovärdig politisk deckare om dagens samhälle, där Lars Wilderäng berättar om Stockholms bostadsmarknad som ett pyramidspel där de flesta förlorar. Och hur lätt det är att hamna i en situation där man plötsligt inte kan betala de där omöjligt stora lånen, och inse misstagen först när det är alldeles för sent.

 

Illustration: Bookmark förlag

Pascal Engman: ”Råttkungen”

Bookmark förlag

Det finns hotfulla män på alla nivåer i samhället: Emelie är livrädd för att göra slut med Karim som sitter i fängelse, Jasmina sitter och skriver på en artikel i en fin hotellbar i centrala Stockholm och försöker vara artig mot en man som börjar prata med henne. Konsekvenserna visar sig bli fruktansvärda.

Och så finns det en man som förgäves försöker få kontakt med kvinnor. Pascal Engman beskriver fint den hjälplösa klumpigheten hos den man som inte räknas som attraktiv, oförståelsen när han gör allt kvinnor säger att de uppskattar och det tilltagande raseriet över att bara bli hånad.

Det är den första svenska deckaren om incel-rörelsen, om de män som löser frustrationen med hat och en blodig hämnd. Pascal Engman, som skrivit två deckare tidigare, läser man för tempot: han har en osviklig förmåga att bygga upp spänning.

 

Illustration: Louise Bäckelin förlag

Anna Roos: ”Lika i döden”

Louise Bäckelin förlag

Trosa ligger inte särskilt långt från Stockholm, men Vera Jansson har inte varit där på många år trots att hon har blivit bjuden till barndomsvännerna ibland. De var ett litet gäng: Vera och hennes bror, Tom och Magda och Toms lillebror Sebastian som svansade efter dem.

Men en nyårsdag hittas Tom död, en underlig död men förmodligen inte ens misstänkt. Samtidigt får ekonomen Vera i uppdrag att sköta revisionen på ett av stadens företag, åker hem och bor i gäststugan till sitt gamla hem.

Det är en klassisk återvändarhistoria, och Anna Roos skriver suggestivt om minnen från barndomen och det man inte vill minnas, om en liten idyllisk vinterstad där skrämmande saker sker i skymundan.

Det är så bra att jag blir arg, för detta är bara första delen i en trilogi. Slutet av boken blir frustrerande, man vill ju läsa fortsättningen genast.

 

Illustration: Modernista

Monica Rehn: ”Moratorium”

Modernista

Det här är en debut som kom redan i våras, men som så många deckare (det kommer ut långt fler än jag hinner läsa) har den länge blivit liggande oläst i mina travar. När jag väl plockade upp den blev jag glatt överraskad: det här var ju en osedvanligt bra debutant.

Inledningsscenen är fruktansvärd. Två unga scoutledare, bästa vännerna David och Jonathan, har ansvar för ett scoutläger och tillbringar natten i en stuga med barnen. Fast David och Jonathan kan inte låta bli att dricka vodka när barnen har somnat, och lämna stugan en stund. Vad kan hända?

David går inte under av skuldkänslorna efter katastrofen utan bygger upp ett liv som advokat, men Jonathan försvinner. Efter tio år får David i uppdrag att söka reda på honom, och upptäcker att Jonathan och hans familj inte alls var de han som ung trodde att de var.

Läs mer om deckare 

Läs fler boktips från Lotta Olsson