Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Bokhösten skildrar människor på flykt

Yazidiska flyktingar från Sinjar i norra Irak på väg norrut.
Yazidiska flyktingar från Sinjar i norra Irak på väg norrut. Foto: (c) Sebastian Meyer/Sebastian Meyer/Corbis

Årets bokmässa i Göteborgs öppnar den 25 september. Ett av årets mest brännande teman är den globala migrationen. En fråga som nu allt fler författare tar sig an.

Höstens bokutgivning rymmer en lång rad böcker på migrationstema. Bredden är stor. Dokumentära skildringar som Malmöfotografen Anders Hanssons ”På flykt” om verkligheten för världens över 50 miljoner flyende människor jämte självbiografiska berättelser som Murat Isiks ”Jorden vi miste”. Bokmässan kontrar i år med ett digert seminarieprogram kring ämnet. På plats finns bland andra den internationellt uppmärksammade italienske journalisten Fabrizio Gatti. Han är inbjuden för att tala om sin bok ”Bilal. På slavrutten till Europa” om flyktingar som tar enorma risker i hopp om bättre liv inom EU.

– Efter Gattis bok och sådant som DN:s artikelserie ”Folkvandringens tid” förra hösten blev vi övertygade om att den här frågan skulle ge avtryck i bokutgivningen och så har det verkligen blivit, konstaterar Maria Källsson, Bokmässans chef.

Utöver litteraturseminarierna leder EUNIC, European Union National Institutes for Culture, ett antal programpunkter om temat. Därtill finns en debattscen där bland andra EU-kommissionär Cecilia Malmström medverkar.

– Litteraturen gör det möjligt att öka förståelsen för den otroligt svåra problematiken kring migrationen. I en bok kan man som läsare gå på djupet och få ett bredare perspektiv, säger Källsson.

DN-journalisten Niklas Orrenius som medverkar på mässan med ”Drömmen om Sverige. Flykten från Syrien” återkommer också till vikten av just förståelse. I sin reportagebok följer han flyktingar via Beirut och Genève till bland annat nordskånska Bjärnum.

– Jag vill ge läsaren en insikt om vad det är dessa människor flyr ifrån och vad de har varit med om. I Sverige har vi inte varit i krig på tvåhundra år och har väldigt svårt att förstå hur det är, säger han.

– Vi har en skyldighet att lära oss mer eftersom Sverige allt mer blir ett invandrarland. Det är i dag många fler som söker asyl här än i exempelvis Italien och Grekland som ligger närmare krigshärdarna. Hur vi ser på de här frågorna tror jag kommer definiera vår tid.

Orrenius är inte överraskad över att det just nu skrivs ett så stort antal böcker om migrationen.

– Det är en av vår tids mest pressande frågor och rekordmånga människor befinner sig på flykt. Det har inte varit så stora mängder sedan andra världskriget – och samtidigt försöker många spika igen gränserna. Det blir en väldigt stor konfliktlinje mellan den fattiga och den rika världen. Dessutom är ju frågan ett stort ämne i valrörelsen.

Även DN-journalisten och tidigare Latinamerika-korrespondenten Erik de la Regueras framträder på mässan för att berätta om sin ”Gränsbrytarna. Den globala migrationen och nationalismens murar”. I reportage/essä-boken följer han tre papperslösa migranter på deras väg mot Europa respektive USA.

– Migrationen uppmärksammas mer i dag, vilket är bra. Samtidigt fortsätter katastrofen i till exempel Medelhavet. Bara under sommarmånaderna dog 1 600 människor där. Det framstår ibland som närmast oundvikligt och det ville jag ifrågasätta i min bok, säger han.

Laddningen i migrationsfrågan inom EU bottnar enligt de la Reguera i att den både förändrar våra samhällen, men också ytterst om det Hannah Arendt, den tyska filosofen, kallat ”en rätt att ha rättigheter” även när en stat inte skyddar dem.

– Det handlar om individens universella mänskliga rättigheter ställda mot nationalistens idé om varje nations eller etnisk grupps rätt till olikhet, sin särart. Det är den spänningen som gör frågan så extra laddad.

Förläggaren Richard Herold på Natur & Kultur understryker hur böcker om migration ställer frågeställningar om ekonomisk ojämlikhet, rasism och identitet på sin spets.

– Vilka lever i Sverige, vilka ska få leva i Sverige och hur ska vi egentligen se på Sverige och svenskheten? Kriget i Syrien, människorna i båtarna i Medelhavet och kvinnan utanför Munkbrohallen i Stockholm, där jag passerar varje dag, säger något centralt om hur världen fungerar och vilka vi är i relation till den – och varandra.

Kan den här litteraturen göra skillnad? Vilken verkan har till exempel Fabrizio Gattis omskrivna ”Bilal”-bok haft?

– Böckerna är nödvändiga för att påverka vad som når offentligheten, de sätter agendan för vad som är viktigt just nu. Tillsammans med en handfull andra böcker har Gattis bok tvingat medborgare i Europa att förhålla sig till migranterna, svarar Herold.

– Det går inte att blunda och påstå att vi inte visste. Vi vet i dag allt vi behöver veta för att agera, ändå gör vi det inte. Niklas Orrenius avslutar faktiskt förordet till sin kommande bok med just den frågan: Vad svarar vi när våra barn och barnbarn i framtiden frågar oss vad vi egentligen visste vad som pågick i Syrien och om vi gjorde tillräckligt för de som flydde?

Bokmässan i Göteborg.

På bokmässan i Göteborg den 25–29 september medverkar bland andra USA-kännaren Lennart Pehrsons med sin bok ”Den nya staden” om den svenska massutvandringen på 1800-talet, Kristina Ohlsson, tidigare vid Säpo, som tar sig an den svenska migrations- och integrationspolitiken i debatt­boken ”Den bekymrade byråkraten”, Theodor Kallifatides med nya romanen ”Med sina läppars svalka” om grekiska invandraren Elena, Pooneh Rohis och hennes debutroman ”Araben” om exilens svåra villkor samt journalisten och författaren David Qviström som skrivit ”Nyttiga människor. En reportagebok om migranter, gränser och människosyn”.

Flera av författarna som skriver om migration gästar DN:s monter F01:39, däribland Frabrizio Gatti.

Andra aktuella böcker på migrationstemat är Olivier Adams ”De skyddslösa”, Michail Sjisjkins ”Venushår”, Taiye Selasis ”Komma och gå”, Chimamanda Ngozi Adichies ”Americanah” och Teju Coles ­”Öppen stad”.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.