Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-17 09:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/bokpoddar-tar-samtalet-om-litteratur-till-nasta-niva/

Böcker

Bokpoddar tar samtalet om litteratur till nästa nivå

Foto: Klaus Ohlenschlaeger / Alamy Stock Photo

I en tid när blänkande skärmar slåss om vår uppmärksamhet hamnar litteraturen lätt i skymundan. Kanske kan podden vara vår väg tillbaka?

– Det är både viktigt och roligt att låta böcker ta plats, säger Anna Bågstam som driver bokpodden ”Vad är det vi pratar om när vi pratar om böcker”.

Varje decennium för något nytt med sig. På 00-talet förändrade bokbloggarna sättet vi diskuterade litteratur. De balanserade på gränsen mellan ”fint” och ”fult och kunde både utmana och föra samman benhårda kritiker med vanliga läsare. 

Kvittot på det? Den populära bloggen Bokhora vann Aftonbladets ”Stora bloggpriset” 2008. 

Två år senare lades priset ned. Medielandskapet hade förändrats och bloggar dömdes plötsligt ut som gammal skåpmat. I 10-talets linda fick i stället andra medier växa sig starka. Aldrig tidigare har information och underhållning varit så lättillgänglig. Men vad hände egentligen med litteraturen?

– Det känns som att diskussionen om böckers betydelse har försvunnit lite grann. Numera pratar folk i allmänhet mer om vad som är aktuellt på Netflix, typ. Då är det viktigt att försöka lyfta fram böcker och läsande.

Det säger Anna Bågstam. Hon är författare och medskapare till podden ”Vad vi pratar om när vi pratar om böcker”, en podd som är tänkt att fungera som ett slags bokklubb om litteratur och läsande.

För poddradions betydelse för det digitala medielandskapet har vuxit snabbt. Som medium har den tillfört ett helt nytt sätt att ta del av information. Vetenskap, underhållning, historia, eller för all del – litteratur.

– Om man ska läsa en text kräver det att man kan sätta sig ned och koncentrera sig under en längre period. Men en podd är enklare att tillgodogöra sig. Man kan lyssna på väg till jobbet eller när man är ute och går. Det tycker jag är en fördel, resonerar Anna Bågstam.

Bokbloggarna finns kvar, även om många bloggare med tiden har bytt plattform och skriver på till exempel Instagram. Men bloggens maktkonstituerande position är nog ett minne blott.

Foto: Atlas Studio / Alamy Stock Photo

Det menar Rebecka Kärde, som förutom att skriva bokrecensioner för DN även driver bokpodden ”Gästabudet”. 

– Jag upplever att bloggformatet hade en kort vår. Nu finns det bara kvar som ett format bland andra. Tidigare blev debatter på bloggar ofta grogrund för diskussioner på kultursidorna men så är det inte alls längre. Nu finns bloggarna mest kvar som hobbyprojekt.

Det känns lite som wrestling snarare än ett samtal

Kanske är litteraturpoddar det nya svarta? Rebecka Kärde menar åtminstone att podden kan fylla en viktig funktion: som motpol till kultursidor som den här.

– Litteraturkritik blir mycket mer ingående och avancerad i textformat. Men vad gäller debatter tycker jag att tonläget ofta är mer sympatiskt i en podd än på en kultursida. Man kan liksom ge uttryck för tvivel på ett sätt som jag tycker att kultursidorna sällan förmår. Man får mer utrymme att vara nyanserad och framstår som snällare även om man är hård, säger hon och fortsätter:

– På en kultursida kan en ganska trivial meningsskiljaktighet blåsas upp till en lång kulturdebatt som på något sätt känns uppgjord på förhand. Det känns som wrestling snarare än ett samtal.

Anna Bågstam tillägger:

– Vi började podda för att vi saknade ett forum för att verkligen diskutera böcker. Det fanns liksom bara tidningsrecensioner och SVT:s ”Babel”. Vi ville ha ett mer lättsamt samtal om litteratur. Där tror jag att poddar kan fylla en väldigt viktig funktion.

Ingen vet hur våra digitala bokcirklar kommer att se ut om tio år. Men det står klart att vi har fler alternativ än någonsin förut. Och, som Rebecka Kärde påpekar, att kultursidorna har fått sig något av en konkurrent.

– Man kan associera ganska fritt i en podd. En recension i en tidning måste ha en viss form och kanske en slutsats. Det behövs inte i vår podd och det är väldigt skönt. Vi sitter och gaggar, liksom. Och det är roligare att debattera och inte hålla med varandra i en podd än på kultursidan, säger hon och avslutar:

– Alla blir inte sådana elevrådsordförande-robotar som så ofta i tidningen.