Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 12:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/barnung-lustfyllt-sprak-i-skev-romankonstruktion/

Bokrecensioner

Barn/Ung: Lustfyllt språk i skev romankonstruktion

Louise Halvardsson är bokaktuell med ”Punkpoet med svensk brytning”. Foto: Ulrika Mohlin

”Ja visst gör det ont när knoppar brister”, skrev Karin Boye 1935 i sin kända dikt om kärlek och utveckling. I Louise Halvardssons nya roman ”Punkpoet med svensk brytning” är knopparna utbytta mot finnar men känslan densamma.

Halvardsson vann debutantpriset Slangbellan för sin självbiografiska debut ”Punkindustriell hårdrockare med attityd” (2008), en roman om tonåriga Amandas försök att hitta sig själv i småländska Nässjö.

Nu är hon tillbaka med en uppföljare. Berättarjaget har nu gått ut skolan och bestämt sig för att flytta till Brighton, England. Där väntar coola Kim, spännande nya erfarenheter, människor och fester. Inget blir emellertid som hon tänkt sig. Kim försvinner och Amanda tvingas upptäcka Brighton på egen hand. Det går så där. Hon lider av ensamheten. 

Illustration: Belletrist Publishing

Halvardssons bakgrund inom estradpoesin märks, hennes energiska språk sprakar. Skickligt beskrivs Amandas psykiska och fysiska våndor. Besvikelsen känns in i märgen och det är härligt smutsigt och kladdigt. Berättarjaget tvättar håret i öl, kräks rödvin och fingrar ständigt på sina finniga kinder.

Jag tror aldrig att jag läst så lustfyllda skildringar av just finnar som spricker. Det är på samma gång kväljande som befriande och gör ”Punkpoet med svensk brytning” till ett originellt inslag inom ungdomsgenren ”lämna-Sverige-för-något-häftigare”. 

Amandas berättelse varvas dels med mail från Kim till väninnan Deanna, dels med utdrag ur ett manus skrivet av Kims kille, en obehaglig typ med författarambitioner som kallas ”Mannen”. Inslagen känns överflödiga och rimmar illa med romanens i övrigt direkta berättarteknik. 

Därtill blir slutet alltför dramatiskt. Att en ung människas plötsliga död används som spänningsförhöjare är inte ok, inte i den här typen av verk. Halvardsson verkar slitas mellan viljan att berätta om egna erfarenheter och strävan att konstruera en roman. Alla författare brottas med denna problematik men i ”Punkpoet med svensk brytning” syns spår av kampen. Det är synd på ett i övrigt så fängslande livsöde. 

Läs mer: De bästa böckerna för barn och unga just nu