Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-25 01:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/bokrecension-nar-allt-anda-tar-slut-blir-det-svart-att-engagera-sig/

Bokrecensioner

Bokrecension: När allt ändå tar slut blir det svårt att engagera sig

Illustration: Hanne Kvist

Danska ”Djur med päls – och utan” är ett intressant formexperiment som växlar mellan text och bildberättande. Men tyvärr är den lite tråkig.

Emma Holm
Rätta artikel

Freddy är van att flytta runt och byta stad i en cykel som följer hans mammas byte av pojkvänner. Nu bor de i danska Herlev, han har lärt känna Eskild som delar hans intresse för djur, och han vill inget annat än att stanna. Mamma är tillsammans med Torsten, och Freddy har förutom en halvbror också fått två bonussyskon. Freddy vill stanna i Herlev, och han vill ha en hund. Men det ser inte ljust ut på någon av fronterna: mammans kärleksliv är högst instabilt, och hon är dessutom pälsallergiker.

Hanne Kvist är både författare och illustratör, och boken nominerades till Nordiska Rådets pris 2017. Hon berömdes bland annat för sitt sätt att berätta om en ganska dyster familjesituation med humor, livskraft och empati. Hon har också uppmärksammats för att införa en ”tvåspråkighet” genom både text och bild – detta är varken bilderbok eller serieroman, utan en bok som använder sig av olika uttryckssätt beroende på situation. 

Illustration: Hanne Kvist

Den plötsliga övergången till bildberättande skapar ett märkligt, men ganska behagligt narrativ genom de avskalade och fåordiga serierutorna – en välbehövlig paus i en annars ganska pladdrig prosa. Platserna där bilderna ersätter texten känns heller inte slumpartade, utan skapar en dramaturgisk vändpunkt. 

Boken riktar sig till mellanåldern, och beskriver Freddys sätt att förhålla sig till sin knepiga familjesituation, vilket skapar existentiella frågor: varför ska han anstränga sig att älska något när ingenting är varaktigt?  Här finns också några mörka avsnitt där hamstern Clinton – som Eskild gett honom i hemlighet – försvinner. Slutet på den sagan är allt annat än lyckligt, och det är också detta som får berättandet att övergå till bilder, och Freddy att tröttna på allt och rymma från familjen. 

Utvecklingen därifrån är inte särskilt realistisk eller trovärdig, men lättsam och befriad från klyschor och förutsägbara vuxenbeteenden. Ändå är det en rätt tråkig bok. Mycket av dialogen leder ingenstans, utan får mig att undra: vad är det med mellanåldersböckernas nästan tvångsmässiga skildring av tråkig vardag? Här hade man kunnat slakta några händelselösa kapitel, för dramat finns – om än utspätt.