Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/bokrecension-stilsakra-reportage-om-trumps-amerika/

Bokrecensioner

Bokrecension: Stilsäkra reportage om Trumps Amerika

Bild 1 av 2 Donald Trump med sin fru Melania Trump.
Foto: Susan Walsh/AP
Bild 2 av 2
Illustration: Weyler förlag

DN:s USA-korrespondent Björn af Kleen har samlat sina artiklar i boken ”Amerikaner”. Jan Gradvall läser reportage som fokuserar på maktspelet i Washington och New York.

Rätta artikel

I en fin minnestext om Anders Ehnmark i Expressen påminde Torbjörn Nilsson om något många glömt bort: Ehnmarks bakgrund som utrikeskorre. ”En tid var han var korrespondent i Rom, en fjärde rangens postering”.

Få talar om det högt, men det finns en tydlig hierarki bland utrikeskorrespondenter.

Att vara korre i USA är en första rangens postering. USA är så överlägset alla andra länder och världsdelar vad det gäller intresse att man kan jämföra fotbollens roll inom sportjournalistik.

Utrikeskorrar i andra världsdelar framstår som bevakare av tresteg, värja eller enduro. Det är inte alltid så lätt att få hemmaredaktionen att nappa på uppslag.

En USA-korrespondent, däremot, välkomnas att lämna varje dag. Eller som det blivit i dagens medievärld: gärna varje timme.

Donald Trump som president har dessutom ökat medieintresset för USA ytterligare. I politikens värld är det fotbolls-VM varje månad.

Björn af Kleen blev hösten 2017 utnämnd Dagens Nyheters korrespondent i Washington.

Född 1980 uppfattades Björn af Kleen som överraskade ung för en sådan postering. Dessutom var han mest känd som kulturjournalist.

I förordet till boken vittnar han om att han kände pressen: ”För första gången sedan jag började medarbeta i Dagens Nyheter tillhörde jag nyhetsredaktionen och artiklar om Trump var så lästa att han gav utslag i tidningens ekonomi. Det skulle märkas om jag misslyckades i min bevakning.”

Björn af Kleen har inte misslyckats i sin bevakning. Amerikaner samlar 24 texter publicerade från oktober 2017 fram till februari 2019.

Björn af Kleen. Foto: Emil Wesolowski

Boken är vittnesmål om en glimrande stilist, särskilt skicklig på trånga utrymmen. Något som tyder på närstudier av just Ehnmark. Sällan ett ord för mycket, texterna är sällsynt tajta.

Ibland för tajta för att fungera i bokform. En tidningsläsare vill ha fakta och komprimerad information, en bokläsare vill ha en läsuppevelse. 

I ett porträtt av den politiske rådgivaren Steve Bannon, av många ansedd som chefsstrategen bakom Trumps valvinst, beskriver af Kleen hur han först får tvingas genomgå en audition hemma hos Bannon i Washington innan han beviljas att intervjua honom mer närgående.

Dagen när af Kleen fått lova att följa Bannon under ett framträdande i New York blir det snöstorm. Alla flyg och tåg ställs in.

Björn af Kleen hyr en bil i Washington och kör de 33 milen till New York genom stormen. I sätet bredvid sitter Bannons pressekreterare som han snällt nog låter följa med. Kvinnan jobbar konstant via sin mobil. Hon beskrivs inte men man ser framför sig någon av karaktärerna i den politiska satirserien ”Veep”. 

Vid ankomsten, efter fyra timmars hård körning, låter hon af Kleen bära hela skulden för förseningen. När Bannon får reda på att de stannat för kaffe och toalettbesök ser han det som ett svaghetstecken: ”We don’t do stops”.

En sämre journalist än Björn af Kleen hade byggt ut den scenen orimligt mycket, precis som jag gör här i recensionen. I stället är den komprimerad till några stycken, vad som är rimligt i en dagstidningstext om Steve Bannon.

Som läsare känner man sig ändå lite snuvad. Reseskildringarnas mästare Bobo Karlsson (1946-2107) skrev om varför han ofta föredrog ställen med karaktär framför stjärnkrogar: ”Dålig mat är inte det sämsta”.

Samma sak när det gäller böcker. Perfektion är inte alltid det man är mest sugen på.

Titeln på boken, ”Amerikaner”, är missvisande. Björn af Kleen rör sig sällan ut i det breda USA utan fokuserar på intellektuella och makthavare i storstäderna Washington och New York, människor som inte lever ett liv representativt för 327 miljoner amerikaner.

En mindre saftig med mer korrekt titel hade varit ”Trumps USA”. Björn af Kleens bok är som ett kammarspel centrerat kring fyra huvudpersoner, fyra karaktärer som ständigt har koll på varandra och återkommer i kapitel efter kapitel, scen efter scen.

Fursten själv, Donald Trump. Hans opålitlige vapendragare, Steve Bannon. Deras två huvudmotståndare är journalisterna Maggie Haberman och Michael Wolff som samtidigt är så involverade i händelseförloppet att de blir en del av pjäsen.

För den som söker samtida journalistik som beskriver just amerikaner i bredare bemärkelse finns det bättre alternativ. 

Amy Goldstein skildrar i ”Janesville” livet för de bilindustriarbetare i hjärtat av USA som sveks av Clintons och Obamas tomma löften, förlorade sina jobb och nu är fast i städer utan framtid. Beth Macy skildrar i ”Dopesick” den opiodepidemi som äter upp USA inifrån och talar med människor som inte har något inflytande över någonting.

Parallellt med Björn af Kleens reportage i Dagens Nyheter finns andra korrespondenter som ger en bredare bild av amerikaner. Carina Bergfeldt i Sveriges Television, Sara Stenholm Pihl och Ginna Lindberg i Sveriges Radio som gör USA-podden.

Den text som borrar sig in djupast i Björn af Kleens bok är den avslutande texten om Donald Trumps favoritplats på jorden, Palm Beach, en två mil lång ö i sydöstra Florida.

”I Palm Beach finns väldigt mycket pengar på väldigt liten yta. En fast befolkning på 9 800 personer disponerar tillsammans 1 100 swimmingpooler och 900 tennisbanor. 87 procent är dollarmiljardärer.”

Palm Beach är ett paradis för vita kristna. Svarta, mexikaner och judar är inte välkomna. Björn af Kleen intervjuar Tony Senecal, i dag 85, som under 15 år var anställd som Trumps butler på Mar-a-Lago, Trumps medlemsklubb på ön där han tillbringar lika mycket tid som i Vita huset.

I maj 2015, när Trump klev fram som presidentkandidat, skrev butlern på Facebook om att han fantiserade om att låta om ”den kenyanska bedragarens taniga arsle” (Barack Obama) dingla från den ”Vita moskéns farstukvist” (Vita huset).

När man tack vare Björn af Kleens reportage får betrakta världen utifrån en veranda i Palm Beach förstår man Trumps politiska vision för USA.

Björn af Kleen är medarbetare i Dagens Nyheter. Därför recenseras hans bok av Jan Gradvall, frilansjournalist och medarbetare i Dagens Industri och TV4.

Läs också: Så kan journalistiken hantera Donald Trumps fiktion