Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-17 08:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/britta-marakatt-kan-fa-dns-kulturpris-2019/

Kultur

Britta Marakatt-Labba: Vi har en skyldighet att ta upp övergrepp mot oss

Britta Marakatt-Labba jobbar som bäst på vintern. "När vi är till fjälls sommartid laddar jag batterierna och insuper idéer", säger hon. Foto: Nicklas Thegerström

Med små stygn skapar konstnären Britta Marakatt-Labba stor samisk bildkonst. Nu är hon nominerad till DN:s Kulturpris i kategorin Konst.

Birgitta Rubin
Rätta artikel

Din konst efterfrågats nu i hela världen och Lunds konsthall stängde nyss din största utställning hittills. Hur känns det?

– Stressigt men bra. Konsthallen har aldrig haft så mycket folk och jag har fått många mejl och brev från besökare, som varit där 5-6 gånger! Och nu går utställningen vidare till Helsingfors, därefter Umeå.

Hur orkar du i vintermörkret?

– Mest stressande är att jag inte hinner svara på alla förfrågningar om utställningar, inköp med mera. Men mörkret har jag aldrig haft problem med och jobbar som mest koncentrerat från oktober till mars. När vi är till fjälls sommartid laddar jag batterierna och insuper idéer.

Ser du en effekt av konstbiennalen Documenta i Kassel 2017, där ditt 24 meter långa bildbroderi ”Historia” väckte sensation?

– Ja, det har hänt ofantligt mycket efter det. Nu senast hörde Moderna museet av sig om ett inköp, samtidigt så det kom tre mejl från USA. Och i februari åker jag till Oslo, där ”Historia” ska visas, sedan till Quebec.

Vad är idén bakom ”Historia”?

– Jag ville berätta om den samiska historien, om såväl vardagliga som politiska och mytologiska aspekter. Vi fick inte läsa något om samisk historia i nomadskolan!

Britta Marakatt-Labba har väntat länge på den samiska kulturboomen. Foto: Nicklas Thegerström

Documenta bjöd in konstnärer från flera urfolk och dig som del av Masi-gruppen, som skapades på 1978. Vad betydde gruppen?

Den bildades under Alta-aktionen på 70-talet och hade stor betydelse för mig som ung konstnär. Jag var väldigt engagerad i miljöfrågor och hotet mot rennäringskulturen, och vi jobbade mycket med kulturpolitik. Efter Alta-kampen bildades Sametinget i Norge och kulturlivet fick ett uppsving. Det var bra för vår självkänsla.

Och snart visar Tensta konsthall en utställning om er kamp mot kraftverksbygget, ”Låt älven leva”.

– Ja, det är nostalgi kring Masi-gruppen, även film och böcker är på gång. Jag broderade ”Kråkorna” som symboler för poliserna och ”Flygande nåjder” som släpper dem i älven.

Och nu syns en samisk kulturboom i Sverige!

– Ja, som vi har väntat på boomen… själv har jag jobbat i över 40 år. Till slut intresserar sig storsamhället för frågor vi lyft, om rasism, gruvexploatering, dämning av älvar, avverkning av gammal skog. Klimatförändringar märks tydligt i Sápmi. Just nu ligger vi en månad efter med renskiljningen, det har varit så lite snö och svårt att flytta med renhjordarna innan isarna lagt sig.

Många uttrycker vrede mot nationalstaternas övergrepp mot samerna. Hur ser du på det?

– Konstnärer har i alla tider skildrat det som sker i samhället och vi har en skyldighet att ta upp övergrepp mot oss som folkgrupp. Men vår kultur är fredlig och man vinner inget på att vara arg hela tiden. Jag tror mer på upplysning. Att berätta om samisk kultur, för att öka förståelsen och stävja fördomar.

Britta Marakatt-Labbas konst har många mytologiska inslag. "Samisk mytologi innefattar en stor del av allt som har att göra med djurlivet, kosmos, stjärnorna och de döda i spegelvärlden", säger hon. Foto: Nicklas Thegerström

Hur bygger du dina kompositioner?

– Jag jobbar med små skisser på smörpapper som jag provar på materialet. Jag ser allt i panoramor, för när man färdas i naturen häromkring syns skogen, fjällen, vattnet som streck och människor som prickar.

Jag är ständigt på jakt efter nya material

Du verkar experimentera mycket?

– I samisk kultur ingår duodji, slöjden – man var tvungen att kunna allt för att klara sig. Jag är ständigt på jakt efter nya material och har med åren också lärt mig hur jag kan förenkla, bli mer sparsmakad. På senare år har det blivit installationer om jag har kommit över något material som passat till det jag vill förmedla där och då.

Varför har du så ofta mytologiska inslag?

– Det kan jag tacka min kära mor för och en berättartradition som gått i arv. Samisk mytologi innefattar en stor del av allt som har att göra med djurlivet, kosmos, stjärnorna och de döda i spegelvärlden. Urmodern besitter mycket klokskap, om hur allt hänger ihop, hur vi bör handskas med varandra och den natur vi fått till låns.